Kidnappningsryktena blottar den svenska otydligheten

Bildandet av partiet Nyans kan bli en nyttig väckarklocka – nu tydliggörs framväxten av parallellsamhällen i Sverige och dess konsekvenser.

Partiet Nyans påstår att det pågår kidnappning av barn i Sverige. Det är svårt att inte dra en parallell till boken Familjen av Johanna Bäckström Lerneby. I den beskriver hon den internationella klanen Ali Khan och dess maktövertagande i Angered. Klanöverhuvudet har befunnit sig i Sverige sedan 1984 och klanen är numera känd för mord, utpressning, grov kvinnofridskränkning, misshandel, olaga hot, narkotikabrott och vapenbrott. Själv beskriver klanen sig som en instans som skipar rättvisa utan inblandning. Från polisen.

Lernebys bok är en berättelse om hur Sverige under snart fyrtio år försökt hantera att klanen byggt sig ett kriminellt parallellsamhälle. Mot slutet berömmer sig polisen över en framgång i arbetet. Den kriminella klanen har skickat in en tillståndsansökan för att få demonstrera. Mot vad? Mot att de fått barn omhändertagna av socialtjänsten. Kidnappning, skulle det heta idag.

Inga nyheter alltså, utan en rak linje fyrtio år bak i tiden. Men nu med tillägget att föreställningen om Sverige som ett kidnapparland har gått på export. Konton kopplade till våldsbejakande islamska organisationer sprider just nu informationen att svenska kommuner och myndigheter kidnappar barn.

Kampanjen inleddes den 28 december, och har sedan dess eskalerat. ”Informationen” sprids i arabisktalande kanaler med miljontals följare. Och i kommentarsfälten kommer uppmaningar om terrordåd och hot mot svenska myndigheter.

Så finurligt. En tidigt etablerad kriminell klan kan nu luta sig mot internationellt ”stöd” i sin kamp mot att behöva bry sig om lagen i Sverige. Eller bry sig om Sverige.

I Uppdrag Gransknings ”Riskområde: Tjärna Ängar” där hälften av de boende har sitt ursprung i Somalia, berättas om tre råd som nyanlända i området får. 1. Svenska är ett lokalt språk, det spelar ingen roll. 2. Det lönar sig inte att arbeta. 3. Vittnar du löper du risk att bli skadad. Vilket för övrigt också tv-teamet blev. De fick en sten kastad efter sig.

Kanske är det så att svenska myndigheter genom att omhänderta barn som far illa, genomfört den första genomgripande gränsdragning som många av dem som lever i riskområden varit med om. Hit men inte längre. Frågan avgörs av svensk lagstiftning och genomförs av kommunala tjänstemän. Blir beslut fel överklagas de, och de ändras inte efter hot.

Den självkritik vi borde utöva är att ställa oss frågan: Har vi för länge och för ofta varit för otydliga med vad som gäller? Som att barns bästa och kvinnors och mäns lika rättigheter är överordnade värden och därför lagstiftade om i Sverige.

Man skulle kunna tänka att bildandet av partiet Nyans är ett bottennapp för Sverige. Jag tror tvärtom att det kan bli en fördel, en unik chans för det individualistiska Sverige. Då kan inte bara staten utan också samhället, ta tillfället att berätta att framväxten av parallellsamhällen aldrig varit planen, att det finns förväntningar på den som kommer hit och den som inte följer svensk lag hör hemma i domstol.

Tar vi inte Nyans som tillfälle att tydliggöra vad Sverige är, riskerar vi i demokratins och konsekvensens namn att Nyans programförklaring blir verklighet:

”Barn som tillhör annan kultur eller religion skall garanteras en uppfostran i enlighet med hens ursprungliga kultur och religion hos det placerade familjehemmet för att förebygga eventuell assimilering.”

Förebygga eventuell assimilering. You choose.

***

Text:

Toppbild: Daniel Reinhardt AP/TT