Nyordsredaktören avslöjar: Dessa tre ord blir nästa års nyord

Nyligen tillkännagavs årets nyordslista – och för andra året i rad hade ord som uppkommit som en följd av pandemin en stark representation, som bland annat maskne och coronahund. Andra aktuella samhällsföreteelser som fick representeras var bland annat ord som har med det eskalerande gängvåldet att göra, som gangfluenser.

Men på vilka grunder får nyorden egentligen komma med i nyordslistan, och vem eller vilka är det som avgör vilka ord som ska vara med? Och finns det ord som används frekvent, men som ändå inte får vara med? Fokus talade med Språktidningens chefredaktör Anders Svensson, som är en av dem som tar fram listan.

Listan görs i samarbete mellan Språktidningen och Språkrådet, som är statens organ för språkvård och språkpolitik. Anders Svensson är en av nyordsredaktörerna och därmed ansvarig för att sätta ihop en bruttolista – ett arbete som påbörjas redan i september. Totalt är det ett tiotal personer som är inblandade i arbetet.

– Vi sammanställer de spaningar som finns då, vilket kan bestå av förslag som privatpersoner har skickat in, samt ord som vi i vår grupp har hittat själva. Vi brukar ha en lista på uppemot fyrahundra ord, säger Anders Svensson.

Därefter påbörjas gallringen utifrån vissa givna kriterier.

– Eftersom det kallas nyord så behöver det vara ganska färskt i språket, dock inte helt nytt. Men det får inte vara etablerat tidigare. Det måste ha haft en tydlig ökning under 2021.

Orden måste dessutom ha spridit sig av egen kraft. Det räcker inte, menar Anders Svensson, att någon skickar in ett fyndigt ord som man har hittat på själv.

– Vi brukar undersöka ordets etablering i det man kallar allmänspråket. Till exempel att det syns i medierna eller i information från offentligt håll, säger Anders Svensson.

Dessutom bör ordet också säga något om det gångna året – att det kan kopplas till en samhällsfråga som har varit hett omdebatterad.

Har ni några speciella överväganden vad gäller vissa ord?

– Vi tar vissa hänsyn. Till exempel med ord där syftet är uppenbart nedsättande. Just detta år har vi även sett en hel del ord uppkomma i debatten om gängkriminaliteten. Ett ord som är kopplat till den debatten är gangfluenser. Eftersom ordet används i den allmänna debatten tyckte vi att det fungerar.

Har det funnits ord uppe för diskussion som ni valde att inte ha med?

– Det finns ord uppkomna i den kriminella gängmiljön som har börjat få spridning i allmänspråket men som vi ändå har valt att lämna utanför. Det talas till exempel om ”goare”. En goare är en person som används för att locka någon till en viss plats för att där misshandlas eller mördas. Även om det har fått spridning så är vi lite försiktigare med den typen av ord.

När nyordslistan väl är publicerad brukar det få stort genomslag i medierna. Den gångna veckan har i princip varenda större nyhetsmedium har rapporterat om dem. Men vad händer med orden sedan? Fastnar de i språket eller hamnar de i ordlistor?

– En del ord stannar kvar i språket, men inte alla. Jag kollade upp senaste Svenska akademiens ordlista från 2015 och jämförde med de nyordslistor som låg närmast i tiden då. Då var det fyra av tio som hade tagits med i ordlistan.

Anders Svensson vill gärna bjuda på en liten framåtblick inför nästa år och redan nu har han några bubblare. Om man utgår från det deprimerande scenariot att pandemin fortfarande pågår under nästa år har han en klar uppfattning om vilka ord som skulle kunna bli 2022 års nyord.

Det första ordet är coronaflykting.

– I flera europeiska länder överväger vaccinvägrare att flytta till Sverige för att undkomma krav på vaccinering mot coronaviruset. Vissa av dem tror också att de kan få samma skyddsstatus som personer som flyr från krig och förföljelser. Det har i medierapporteringen börjat talas om den här gruppen som coronaflyktingar – även om det än så länge verkar vara ytterst få som faktiskt gjort allvar av flyttplanerna, säger Anders Svensson.

Lockdownterrorist är det andra som har potential att arbeta sig in i språket.

-Storbritanniens säkerhetsminister Damian Hinds varnade nyligen för att nedstängningar av samhället riskerar att leda till att vissa personer radikaliseras och begår terrordåd. Den brittiska strategin för att bekämpa viruset gör att många kan bli sittande framför datorn utan att träffa andra personer. Därför befarar han att restriktionerna kan skapa så kallade lockdownterrorister, säger Anders Svensson.

Det tredje ordet, hundzon, har en något mer positiv konnotation.

– 2022 blir förhoppningsvis året då vi lämnar pandemin bakom oss. Flera arbetsplatser har redan infört hundzoner, särskilda områden där personalen kan ha sina hundar under arbetsdagen. Ett av 2021 års nyord var coronahund, som syftar på alla de hundar som skaffats under pandemin. Och de gör att behovet av hundzoner kommer att växa, säger Anders Svensson.

Då återstår endast att se om några av dessa ord letar sig ända in i Svenska akademiens ordbok.