Rävsax för bilister – skatteavdrag för resor oförändrade i 15 år

Regeringen öser nya miljarder över väljarna, bland annat för att kompensera för högre bränslepriser. Men ersättningen för bilresor i arbetet har varit oförändrad i femton år, samtidigt som bensinpriset har fördubblats.

Text: Blanche Sande

Bild: Lise Åserud/TT / Christine Olsson/TT / Stefan Gustavsso/TT

Vi börjar vänja oss. I slutet av förra året kallade regeringen och Vänsterpartiet till gemensam presskonferens där de annonserade 1 000 kronor extra per månad till 700 000 fattigpensionärer. En månad senare, i januari, äntrade finansminister Mikael Damberg podiet i Rosenbad och avsatte sex miljarder kronor till en ”elpriskompensation”; hushåll med stor förbrukning fick upp till 2000 kronor i bidrag per månad.

Denna vecka var det dags för ett nytt pengaregn från regeringen. Den grep in med ett stödpaket på 14 miljarder kronor för att kompensera väljarna för de prisökningar som följt i spåren av kriget i Ukraina. Bland annat får alla bilägare får 1 000 kronor plus att drivmedelspriserna sänks med 1,30 kronor litern vid pump (se faktaruta).

Men en sak rör regeringen inte. På deklarationsblanketten, under rubriken ”Avdrag – tjänst”, finns en ruta med titeln ”Tjänsteresor”. Den har blivit en allt hetare fråga i takt med att drivmedelspriserna har skjutit i höjden. Avdraget för den som har använt sin bil i tjänsten har nämligen varit oförändrad sedan 2008. Och det börjar kännas i säljares och servicearbetares plånböcker.

När en anställd använder sin egen bil för tjänsteresor kan arbetsgivaren antingen betala en skattefri ersättning upp till 18,50 kronor per mil. Eller, om arbetsgivaren inte betalar någon ersättning, kan den anställde själv göra skatteavdrag på samma summa. Senast riksdagen fattade beslut om höjd ersättningsnivå, år 2007, kostade bensinen i genomsnitt 11,65 kronor per liter och dieseln ännu mindre. Sedan dess har bensinpriset nästan fördubblats, och dieselpriset ligger nu nära 25 kronor litern. Därmed hamnar de som kör sin egen bil i tjänsten i en ekonomisk rävsax.

– Ersättningsnivån har inte justerats på femton år, medan kostnadsökningen har varit väsentlig. Ökningen har vältrats över på den enskilda individen som behöver köra bil i tjänsten, säger Martin Linder, förbundsordförande i fackförbundet Unionen.

Visserligen står det arbetsgivaren fritt att betala en högre ersättning än 18,50, men belopp därutöver behandlas som lön, vilket innebär både arbetsgivaravgifter och inkomstskatt. Enligt Linder blir därför den skattefria ersättningsnivån i praktiken ofta norm.

Samma summa, 18,50 är även vad bilpendlare kan göra avdrag för när de tar bilen till och från jobbet, förutsatt att de bor minst en halv mil bort och sparar minst två timmar om dagen på att välja bort kollektivtrafiken. Även för pendlarna har avdraget varit oförändrat i femton års tid. Vad som däremot har höjts, vid sidan av bensinpriset, är den undre gränsen för vilka summor man får göra avdrag för. När siffran 18,50 spikades gällde det kostnader över 8 000 kronor om året. I dag är det bara kostnader över 11 000 kronor som får dras av.

För att förklara vinterns explosiva prisökning på drivmedel har regeringen lanserat begreppet ”Putinpriser”. Resonemanget är att sanktionerna mot Ryssland i samband med invasionen av Ukraina har drivit upp oljepriserna. Meningsmotståndare invänder att den svenska regeringen har mer makt över drivmedelspriserna än den låtsas om, i och med att över hälften av bensinpriset och omkring 40 procent av dieselpriset vid pump är ren skatt.

Drivmedelsskatterna är dessutom indexerade. Varje år skruvas de upp automatiskt för att matcha prisutvecklingen, plus 2 extra procentenheter. Dessa två procent definieras som en schablon för den ekonomiska tillväxten och kallas därför BNP-indexering, men syftet är framför allt klimatrelaterat. De två procenten ska ”spegla en hög ambitionsnivå i klimatarbetet” och ”ge en långsiktig signal om vikten av att minska utsläppen av växthusgaser”, enligt propositionen från 2016.

Klimatomställningen är ett vanligt argument mot skattelättnader på drivmedel. Martin Linder på Unionen tycker att det är en lovvärd ambition, men inget vanliga anställda borde behöva bära kostnaden för genom otillräcklig milersättning.

– Det är klart att vi alla vill driva på för en grön omställning, men tills vi är där måste ju också arbetslivet flyta på och fungera. I stora delar av landet är många under överskådlig framtid beroende av att kunna använda bil i tjänsten. Då är det rimligt att man också får kompensation för det.

I januari i år konstaterade finansminister Mikael Damberg (S) i sitt svar på en skriftlig fråga om milersättningen att bränslepriserna visserligen har ökat, men att bilarna samtidigt har blivit mer bränsleeffektiva. Det stämmer: i nya bilar har bränsleförbrukningen halverats de senaste femton åren. Tittar man enbart på bensin- och dieselbilar är minskningen dock 30 respektive 20 procent – inte tillräckligt för att kompensera för att drivmedlet har blivit dubbelt så dyrt. Dessutom kör de flesta inte en helt ny bil. Enligt statistik från Trafikverket drog den genomsnittliga bensinbilen på svenska vägar förrförra året 40 procent mer än de nya bensinbilar som tillverkades det året.

När finansministern presenterade veckans åtgärdspaket i måndags lyfte han också fram regeringens arbete med att omvandla avdraget för resor till och från jobbet till en skattereduktion. Den kommer att göras oberoende av hur mycket tid bilföraren sparar jämfört med buss- och tågpendlare, och på presskonferensen meddelade Damberg att även ersättningsnivån kan komma att ändras:

– Vi har också flera gånger varit tydliga med att nivåerna i reseavdraget behöver ses över. (…) Nivåerna har inte förändrats på över femton år, trots att prisbilden och förutsättningarna i dag ser helt annorlunda ut. Därför kan jag meddela att vi kommer att remittera ett förslag om att både nivån och den övre avdragsgränsen i det nya reseavdraget kommer att höjas rejält.

Milersättningen för resor i tjänsten nämnde finansministern däremot inte.

Enligt Christian Ekström, vd på Skattebetalarnas förening, slår kombinationen av låg milersättning och höga bränslepriser olika mot olika grupper.

– För den som kan arbeta hemifrån spelar ersättningen mindre roll, men för den som måste vara på jobbet eller resa i jobbet äts marginalerna upp.

Förra året fick 631 000 personer ersättning för resor med privat bil i tjänsten. Det är alltså en relativt stor grupp som hamnar i kläm mellan priser och ersättningsnivåer. Och även om hälften av bensinpriset sätts i Rosenbad och riksdagshuset och alltså ligger inom politikernas kontroll, så avgörs fortfarande den andra halvan av en orolig världsmarknad.

Fakta: Regeringens förslag

  • Tillfälligt sänkt skatt på diesel och bensin 1 juni – 31 oktober sänker priset med 1,30 kronor per liter vid pump
  • Särskild drivmedelskompensation, 1000 kronor till alla privatpersoner som äger bil
  • Ytterligare medel till klimatbonussystemet, 3,9 miljarder kronor
  • Elpriskompensationen förlängs en månad i södra och mellersta Sverige
  • Tillfälligt höjt bostadsbidrag för barnfamiljer, maximalt 1325 kronor per månad.

***