Sida registrerar åsikter med hjälp av AI-robot
Övervakning av hundratals partners och stödmottagare läggs ut på företag.
På uppdrag av biståndsmyndigheten Sida scannar en AI-robot yttranden från och om ett hundratal olika organisationer. Roboten trålar officiella hemsidor, pressmeddelanden, konton på sociala medier och publikationer men också yttranden från offentliga företrädare för organisationerna. Enligt ett avtal med företaget Dciper Analytics analyseras hundratusentals artiklar och kommentarer, oavsett språk. Under ett år ska de insamlade texterna ”klassificeras i finkorniga kategorier” med hjälp av AI.
De organisationer och deras företrädare som kartläggs i denna gigantiska åsiktskontroll är sådana som får stöd och biståndspengar från Sida. Det gäller etablerade biståndsorganisationer som Röda Korset och Svenska Kyrkan, människorättsorganisationer som Civil Rights Defenders och miljö- och religiöst orienterade organisationer. Men också sådana som är mer politiskt inriktade som Palestinagrupperna, RFSU, Islamic Relief, Jordens Vänner och Afrikagrupperna. Resultatet ska analyseras av Dciper Analytics, överlämnas till Sida och där utgöra grund för beslut om vilka organisationer som även i fortsättningen ska få stöd.
Syftet med scanningen är att säkerställa att bistånd inte ges till aktörer som ”bedriver eller stödjer antidemokratisk verksamhet”. Därefter följer en uppräkning som inkluderar ”våldsbejakande extremism, islamism, antisemitism, terrorism” samt yttranden som ”underminerar kvinnors och flickors rättigheter samt hatpropaganda riktat mot individer eller grupper”. Citaten ovan ur avtalet mellan den statlig myndigheten Sida och det privata företaget är identiska med uppräkningen i regeringens förordning för Sida (2025:269). Vilka exakta fraser eller ord AI-boten ska söka efter överlåter Sida till Dciper att bestämma.
Denna statligt initierade kontroll av åsikter får dock sägas vara problematisk och inge bekymmer för framtiden. I Sidas uppdrag ingår att utvärdera hur de medel myndigheten förmedlar används och se till så att de inte går till verksamheter som motverkar riksdagens biståndsmål och Sveriges åtaganden när det gäller internationellt bistånd. Stöd ska självfallet heller inte gå till verksamheter som är ineffektiva eller som systematiskt begår gärningar som är straffbara enligt svensk lag. Men att utsträcka detta till att omfatta även yttranden enligt en rad töjbara kriterier som ”antidemokratisk” och ”underminerar kvinnors rätt” är olämpligt. Det ställer orimliga krav på myndigheten som riskerar att bli lyhörd för politiska uttolkningar och signaler och riskerar att kraven på saklighet och opartiskhet åsidosätts.
Får man till exempel som Palestinagrupperna hävda att Israel bedriver en ”apartheidpolitik” mot den palestinska befolkningen och samtidigt behålla stödet från Sida? Eller kan en företrädare för en organisation uttala motstånd mot aborter utan att det får effekter?
Det har under senare år infört likartade ”demokratibestämmelser” i en rad lagar och förordningar. Enligt den nya mediestödslagen får till exempel stöd endast gå till ”en publicistisk verksamhet som inte väsentligt verkar mot grunderna för det demokratiska styrelseskicket” och mediet måste visa respekt för ”den enskilda människans frihet, värdighet och personliga integritet”. Statligt stöd till trossamfund får inte betalas ut om församlingen eller dess företrädare ”kränker en persons grundläggande fri- och rättigheter”, inte respekterar alla människors lika värde eller ”motarbetar det demokratiska styrelseskicket”.
Flera utredningar om mediestödet har framförts att det inte är en grundlagsfäst, konstitutionell rättighet att få stöd och att staten kan formulera krav som den utifrån en politisk agenda anser adekvata. Så är det visserligen, ,en samtidigt förväntas staten avstå från att styra åsiktsbildningen genom att premiera ”korrekta åsikter”. Detta framgår bland annat av bestämmelsen om etableringsfrihet i tryckfrihetsförordningen. Regeringen och dess myndigheter, alltså statsmakten, ska hålla det berömda armslånga avståndet.
En i verklig mening fri åsiktsbildning kräver återhållsamhet och förutsebarhet när det gäller myndighetskrav som avser yttranden. Det gäller oavsett om det avser bistånd, stöd till trossamfunden, föreningsstöd eller det nya mediestödet. När det gäller mediestödet ska en myndighet, Mediestödsnämnden, numera bedöma innehållet och inte som tidigare enbart mäta kvantitativa mått som upplaga och antal spaltmeter text.
Sidas outsourcade kontroll av stödmottagarna är därtill omgiven av frågetecken kring vad som ska hända med det underlag myndigheten får från leverantören Dciper Analytics. När det levereras till sida blir det allmän handling och ska sparas. Även den omfattande rådatan, grundmaterialet, som tagit fram på uppdrag av Sida och som myndigheten får anses äga och förfoga över utgör en allmän handling.
Fotnot: Skribenten är författare och journalist med tryck- och yttrandefrihet som specialitet.
***
Läs även: Vandelsutredning med stora konsekvenser
