onsdag 27 augusti
Sedan attacken kallas Baraa Lafi ”Sveriges Radios journalist”. I tidigare SR-reportage framstår hon som en intervjuad Gazabo. SR ger motstridiga besked om sin skadade medarbetare. Och hur ska SR ha det - är hon journalist eller inte?
Baraa Lafi heter den svenska medborgare och journalist som är knuten till Sveriges Radio och som skadades i benet efter en israelisk attack mot ett sjukhus i Gaza i måndags. Nyheten plockades upp av flertalet större medier i Sverige och Lafi omnämndes då som ”Sveriges Radios journalist” eller som ”SR- medarbetaren”. Av en av SR:s egna artiklar framgick att hon är ”Sveriges Radios journalist”, att hon har varit medarbetare till Sveriges Radio under en längre period, samt att hon har bott i Gaza flera år innan kriget började.
I februari i år intervjuades Lafi av den arabiskspråkiga nyhetssajten Ultra Palestine. Hon sade sig då vara stolt över att hennes arbete för svensk radio sedan kriget började i oktober 2023 hade fått gensvar i Sverige – ett land som annars är ”kallt inför internationella frågor”. Hon sade också att det bidrog till demonstrationer till stöd för Gaza och som fördömde israeliska krigsbrott. Hon berättar också att hennes kusin var en fotojournalist som dog på morgonen den 7 oktober 2023 och beskriver hans död med ordet ”istishhād” som betyder martyrskap. Fokus hittar även artiklar på den arabiskspråkiga och Palestinatillvända nyhetssajten Alam24 som är skrivna av Baraa Lafi under perioden då hon även har varit journalist på SR.
Däremot är det sparsamt med material av henne på Sveriges Radios hemsida. Fokus hittar inga artiklar där hon står som ensam skribent och bara någon enstaka från alldeles nyligen där hennes namn skriv i anslutning till en annan SR-reporters namn.
Däremot förekommer Lafi i flera av Sveriges Radios inslag om Gaza det senaste året – fast då intervjuad i rollen som invånare i Gaza. Bland annat i ett reportage från den 6 oktober förra året där hon förklarar för Sveriges Radios reporter Rouzbeh Djalaie hur hon har tvingats fly gång på gång i Gaza. ”De ville bara ha lugn och ro, de ville bara ha vapenvila”, säger hon om Gazaborna. I reportaget nämndes inte att den intervjuade även var SR-medarbetare eller ens journalist.
Den 16 januari i år figurerade hon återigen. Hon intervjuas i Khan Yunis angående den nyligen utropade vapenvilan. Men inte heller här benämns hon som journalist eller medarbetare i Sveriges Radio. Liknande inslag har gjorts fram till och med juni i år. Men enligt Sveriges Radios utrikeschef Anders Pontara har hon varit journalist på Sveriges Radio i drygt ett år. Varken Pontara eller hans chef Cilla Benkö vill ställa upp på en muntlig intervju utan svarar på Fokus frågor i en mejlväxling.
”Hon har bistått oss med detta sedan något drygt år tillbaka”, skriver han i den.
Är det i rollen som journalist?
”Ja.”
På frågan varför Lafi framställs som en vanlig Gazabo och varför det inte framgår att hon är medarbetare på Sveriges Radio svarar Pontara:
”Det dröjde en tid tills begreppet ”medarbetare” började användas. Det skedde i samband med att Baraa Lafis bidrag till våra sändningar blev mer regelbundet.”
Du säger att hon är journalist och i den rollen har hon verkat sedan något drygt år tillbaka hos er. Varför framgår det då varken i detta reportage eller i detta reportage att hon är medarbetare och/eller journalist på SR, utan endast figurerar som Gazabo som får uttala sig?
”Det är två publiceringar från P4 Stockholm, det första från i oktober i fjol och det andra från i januari. Det var någonstans strax därefter som Baraas medverkan hos oss blev mer regelbunden och begreppet ”medarbetare” började användas”, skriver Pontara.
Fokus fick inga svar på följdfrågor om Pontara anser att det finns lägre krav på tydlighet när P4 Stockholm gör inslagen – samt varför det inte finns någon lokal Stockholms-koppling i inslaget om Gaza.
Nedan följer ett utdrag ur den skriftväxling Fokus har haft med SR:s utrikeschef där flera frågor som lämnat obesvarade (bland annat om medverkan i Ultra Palestine) har utelämnats.
Vore det inte pressetiskt uppriktigt att upplysa lyssnaren/läsaren att den intervjuade personen dessutom är medarbetare på er arbetsplats?
”Vi beskriver idag alltså i allmänhet Baraa som just ’medarbetare’”.
(I en SR-artikel från i går, den 26 augusti, beskrivs hon dock som "Sveriges Radios journalist, red.).
Vad är egentligen Baraa Lafis roll som medarbetare på SR?
”Baraa är frilansreporter verksam i Gaza. Hon förser Sveriges Radio med material därifrån och samarbetar nära några av våra korrespondenter och reportrar.”
Har Lafi de erforderliga försäkringar som är brukligt för medarbetare?
-”Ja, hon omfattas av en försäkringslösning inom ramen för vår utlandsförsäkring och skrivningar i den om villkor för externa medarbetare vi anlitar, som frilansare, så kallade fixare etc. Denna gäller även i högriskområden.”
Hur ser SR till att ersätta de skador hon nyligen åsamkades i tjänsten?
”Det sker inom ramen för ovan nämnda försäkring. Vid behov av ytterligare stöd löses detta i dialog mellan oss.”
Hur betalas lön eller arvode ut?
”Internationella regleringar begränsar möjligheten att föra över pengar till banker i Gaza. Vi har därför hittat andra lösningar kring detta. Vi väljer att inte gå in på detaljer.”
Vilken typ av anställningstrygghet har hon?
”Hon är en frilansmedarbetare som vi har kontrakterat. Sveriges Radio jobbar sparsamt med frilansare, eftersom vi har ett stort nät av tillsvidareanställda journalister. I detta fall när Israel vägrar dem inträde till Gaza är vi oerhört tacksamma för att Baraa och även Sami Abu Salem valt att jobba med just oss. Uppgörelsen gäller tillsvidare.”
Vad har hon för utbildning?
”Baraa är frilansjournalist och har varit nära knuten till en organisation som arbetare med att utbilda och stödja kvinnliga palestinska journalister.”
Har hon tidigare erfarenheter som journalist/reporter?
”Ja.”
Kommer ni att erbjuda henne en fast anställning om och när situationen så tillåter?
”Inte per automatik. Sedan för vi ofta samtal med frilansjournalister som arbetar för oss om framtiden och i vissa fall kan det i förlängningen också leda till anställning. Nils Horner var ett tydligt exempel på det.”
Fotnot: Fokus har även försökt att få en intervju med SR:s VD Cilla Benkö men ej fått svar.
* * *
Läs även: Palestinarörelsen struntar i Palestina
Baraa Lafi heter den svenska medborgare och journalist som är knuten till Sveriges Radio och som skadades i benet efter en israelisk attack mot ett sjukhus i Gaza i måndags. Nyheten plockades upp av flertalet större medier i Sverige och Lafi omnämndes då som ”Sveriges Radios journalist” eller som ”SR- medarbetaren”. Av en av SR:s egna artiklar framgick att hon är ”Sveriges Radios journalist”, att hon har varit medarbetare till Sveriges Radio under en längre period, samt att hon har bott i Gaza flera år innan kriget började.
I februari i år intervjuades Lafi av den arabiskspråkiga nyhetssajten Ultra Palestine. Hon sade sig då vara stolt över att hennes arbete för svensk radio sedan kriget började i oktober 2023 hade fått gensvar i Sverige – ett land som annars är ”kallt inför internationella frågor”. Hon sade också att det bidrog till demonstrationer till stöd för Gaza och som fördömde israeliska krigsbrott. Hon berättar också att hennes kusin var en fotojournalist som dog på morgonen den 7 oktober 2023 och beskriver hans död med ordet ”istishhād” som betyder martyrskap. Fokus hittar även artiklar på den arabiskspråkiga och Palestinatillvända nyhetssajten Alam24 som är skrivna av Baraa Lafi under perioden då hon även har varit journalist på SR.
Däremot är det sparsamt med material av henne på Sveriges Radios hemsida. Fokus hittar inga artiklar där hon står som ensam skribent och bara någon enstaka från alldeles nyligen där hennes namn skriv i anslutning till en annan SR-reporters namn.
Däremot förekommer Lafi i flera av Sveriges Radios inslag om Gaza det senaste året – fast då intervjuad i rollen som invånare i Gaza. Bland annat i ett reportage från den 6 oktober förra året där hon förklarar för Sveriges Radios reporter Rouzbeh Djalaie hur hon har tvingats fly gång på gång i Gaza. ”De ville bara ha lugn och ro, de ville bara ha vapenvila”, säger hon om Gazaborna. I reportaget nämndes inte att den intervjuade även var SR-medarbetare eller ens journalist.
Den 16 januari i år figurerade hon återigen. Hon intervjuas i Khan Yunis angående den nyligen utropade vapenvilan. Men inte heller här benämns hon som journalist eller medarbetare i Sveriges Radio. Liknande inslag har gjorts fram till och med juni i år. Men enligt Sveriges Radios utrikeschef Anders Pontara har hon varit journalist på Sveriges Radio i drygt ett år. Varken Pontara eller hans chef Cilla Benkö vill ställa upp på en muntlig intervju utan svarar på Fokus frågor i en mejlväxling.
”Hon har bistått oss med detta sedan något drygt år tillbaka”, skriver han i den.
Är det i rollen som journalist?
”Ja.”
På frågan varför Lafi framställs som en vanlig Gazabo och varför det inte framgår att hon är medarbetare på Sveriges Radio svarar Pontara:
”Det dröjde en tid tills begreppet ”medarbetare” började användas. Det skedde i samband med att Baraa Lafis bidrag till våra sändningar blev mer regelbundet.”
Du säger att hon är journalist och i den rollen har hon verkat sedan något drygt år tillbaka hos er. Varför framgår det då varken i detta reportage eller i detta reportage att hon är medarbetare och/eller journalist på SR, utan endast figurerar som Gazabo som får uttala sig?
”Det är två publiceringar från P4 Stockholm, det första från i oktober i fjol och det andra från i januari. Det var någonstans strax därefter som Baraas medverkan hos oss blev mer regelbunden och begreppet ”medarbetare” började användas”, skriver Pontara.
Fokus fick inga svar på följdfrågor om Pontara anser att det finns lägre krav på tydlighet när P4 Stockholm gör inslagen – samt varför det inte finns någon lokal Stockholms-koppling i inslaget om Gaza.
Nedan följer ett utdrag ur den skriftväxling Fokus har haft med SR:s utrikeschef där flera frågor som lämnat obesvarade (bland annat om medverkan i Ultra Palestine) har utelämnats.
Vore det inte pressetiskt uppriktigt att upplysa lyssnaren/läsaren att den intervjuade personen dessutom är medarbetare på er arbetsplats?
”Vi beskriver idag alltså i allmänhet Baraa som just ’medarbetare’”.
(I en SR-artikel från i går, den 26 augusti, beskrivs hon dock som ”Sveriges Radios journalist, red.).
Vad är egentligen Baraa Lafis roll som medarbetare på SR?
”Baraa är frilansreporter verksam i Gaza. Hon förser Sveriges Radio med material därifrån och samarbetar nära några av våra korrespondenter och reportrar.”
Har Lafi de erforderliga försäkringar som är brukligt för medarbetare?
-”Ja, hon omfattas av en försäkringslösning inom ramen för vår utlandsförsäkring och skrivningar i den om villkor för externa medarbetare vi anlitar, som frilansare, så kallade fixare etc. Denna gäller även i högriskområden.”
Hur ser SR till att ersätta de skador hon nyligen åsamkades i tjänsten?
”Det sker inom ramen för ovan nämnda försäkring. Vid behov av ytterligare stöd löses detta i dialog mellan oss.”
Hur betalas lön eller arvode ut?
”Internationella regleringar begränsar möjligheten att föra över pengar till banker i Gaza. Vi har därför hittat andra lösningar kring detta. Vi väljer att inte gå in på detaljer.”
Vilken typ av anställningstrygghet har hon?
”Hon är en frilansmedarbetare som vi har kontrakterat. Sveriges Radio jobbar sparsamt med frilansare, eftersom vi har ett stort nät av tillsvidareanställda journalister. I detta fall när Israel vägrar dem inträde till Gaza är vi oerhört tacksamma för att Baraa och även Sami Abu Salem valt att jobba med just oss. Uppgörelsen gäller tillsvidare.”
Vad har hon för utbildning?
”Baraa är frilansjournalist och har varit nära knuten till en organisation som arbetare med att utbilda och stödja kvinnliga palestinska journalister.”
Har hon tidigare erfarenheter som journalist/reporter?
”Ja.”
Kommer ni att erbjuda henne en fast anställning om och när situationen så tillåter?
”Inte per automatik. Sedan för vi ofta samtal med frilansjournalister som arbetar för oss om framtiden och i vissa fall kan det i förlängningen också leda till anställning. Nils Horner var ett tydligt exempel på det.”
Fotnot: Fokus har även försökt att få en intervju med SR:s VD Cilla Benkö men ej fått svar.
* * *
Läs även: Palestinarörelsen struntar i Palestina
