Ex-politikerna som tjänar miljoner i kontroversiellt fastighetsbolag

Ett par år efter nedläggningen valde det statliga fastighetsbolaget Vasallen att sälja Gotlands kustartilleriregemente, KA3. Köparen, entreprenören Joachim Kuylenstierna, som betalade 18 miljoner kronor, fick stora arealer mark, baracker och byggnader. I affären, som genomfördes 2004, ingick också marinens gamla ubåtshamn.

Att utveckla Fårösund från militärt bruk till något som skulle tilltala vanliga svens­kar visade sig kräva en del planering. Behoven var så stora att Kuylenstierna tillsammans med fyra kollegor bildade en egen arkitektfirma, Skälsö arkitekter i Visby. Parallellt drog Kuylenstierna också igång ett investmentbolag inom fastigheter: Fastator, grundat 2011 tillsammans med kompanjonen Mats Lundberg.

På norra Gotland renoverades det, planlades och i etapper såldes färdigbyggda bostäder och andra tillgångar. Det var så KA3:s ubåtshamn kom ut på marknaden igen.

Fortifikationsverket såg ett värde i det strategiska läget, trots att man i samma veva köpt tillbaka hamnen i Kappelshamn för drygt 2 miljoner. Verket erbjöd 20 miljoner. För lågt, ansåg Kuylenstierna som vände sig till andra intressenter. Bland annat ryska affärsmän. Det blev omdebatterat – särskilt sedan Krim annekterats av Ryssland ett par år tidigare.

Hamnen förvärvades till slut av den kinesiska affärsmannen Ming Wai Lau från Hongkong. Försäljningssumman blev inte känd, men att Fortifikationsverket hade mist affären och ubåtshamnen hamnat i utländska händer väckte kritik.

Ming Wai Lau, via sitt svenska bolag, erbjöd 2017 Fortifikationsverket att köpa tillbaka hamnen för 62 miljoner kronor, men verket tyckte att priset var för högt. Året därpå sänktes priset och Fortifikationsverket fick köpa den för 20 miljoner kronor. Turerna kring affären spädde på Joachim Kuylenstiernas rykte i branschen. I tidningen Affärsvärlden kallades han för »en kontroversiell men skicklig fastighetsinvesterare«.

Kontroverserna har varit flera. 2012 rapporterade Dagens Nyheter om hur Kuylenstiernas bolag Skälsö ska ha finansierats med kapital från en stor kokainhärva med internationella förgreningar och att dessa pengar även ska ha kommit investmentbolaget Fastator till del. Kuylenstierna förnekade alla sådana kopplingar men även om de misstänkta senare friades i domstol hade blotta misstankarna en avskräckande effekt på marknaden. Många drog öronen åt sig. Men inte alla.

När nya ledamöter 2015 skulle väljas in i Fastators styrelse var det Björn Rosengren, före detta S-politiker som i dussintalet år varit rådgivare åt Kinneviksfären, samt den forne stats- och utrikesministern, moderaten Carl Bildt, som valdes in. Samma år noterades bolaget också på börsens Firth North-lista.

Båda två har numera stora aktieposter i bolaget. I dag är Rosengrens position värd 9 miljoner kronor  och Bildt har aktier för 5 miljoner.

I ägarkretsen finns flera andra välkända näringslivsprofiler och expolitiker, som förr återfanns på motsatt sida i politiken. Moderaten Ulf Adelsohn, som bland annat varit landshövding i Stockholms län på 1990-talet, har tillsammans med hust­run, exkulturministern Lena Adelsohn Liljeroth, en aktiepost värd 61 miljoner kronor; vilket gör dem till fjärde största ägare.

Mats Hulth, som var Socialdemokra­ternas finansborgarråd i Stockholm 1994–98, är även han en stor aktieägare med en post värd 40 miljoner kronor. Därtill finns investmentbolaget Öresunds tidigare vd, Fredrik Grevelius, med aktier för 12 miljoner. Postnords ord­förande Christian Jansson, mest känd som huvudägare av klädkedjan Kapp-­Ahl, har ett innehav värt 7 miljoner kronor.

Några av expolitikerna är särskilt aktiva och har engagerat sig i intressebolaget Offentliga Hus, som sysslar med samhällsfastigheter och som Fastator äger till 50 procent. I samband med fjolårets bolagsstämma tog Björn Rosengren över som ordförande och Carl Bildt blev ny styrelseledamot; därmed ersattes Mats Hulth respektive Ulf Adelsohn. Enligt plan ska Bildt och Rosengren i nästa månad vara med och leda bolaget till börsen.

Närmast framöver ska Fastators aktie flytta från First North-listan till den reguljära börsen – något som väntas synliggöra aktien för fler potentiella investerare, som missat att kursen stigit med 49 procent i år.

Sammantaget har det fastighetsprofilerade investmentbolaget klarat sig bra genom coronakrisen. Investmentbolag värderas ofta utifrån det så kallade substansvärdet – alltså de underliggande tillgångarnas värde minus lån och skulder. För Fastator steg detta värde med nästan 50 procent under 2019. Något som till stor del hänger ihop med två större affärer som gjordes under fjolåret. Då förvärvades fastigheter för 600 miljoner kronor, samma år såldes dessa för det dubbla priset vilket gav en reavinst på runt 600 miljoner. Köparen var just intressebolaget Offentliga Hus. För att finansiera köpet gjorde Fastator ett ensidigt aktieägartillskott om 600 miljoner kronor. De andra ägarna stoppade inte in några pengar.

I branschen var det många som kliade sig i huvudet över affären: Fastigheterna som såldes var bland annat kontorslokaler där hyresgästen heter Scania – lastbilstillverkare anses vara tämligen avlägset från definitionen av samhällsfastigheter, som normalt sett är domstolar, skolor, omsorgs- och trygghetsboenden.

Återigen föll omdömet, att bolagets huvudägare, medgrundare och vd var lika skicklig som kontroversiell. Joachim Kuylenstierna själv sa inte mycket utan replikerade genom att rekrytera ett välkänt namn – den forne Scaniachefen Leif Östling blev ordförande för Fastators dotterbolag Industrisamhället Fastigheter.