I samhällsomvandlingens Gällivare : »År 2025 ska sista huset ska vara tömt«

Text:

Klädaffären Dobbins på Järnvägsgatan i Malmberget slog igen våren 2017, pizzerian var redan stängd. Snart ska också det 13 våningar höga Focushuset strax intill rivas. Malmberget som på 60-talet var storebror till Gällivare med över 10 000 invånare, ska till sin befolkning och funktioner till större delen inrymmas i Gällivare (som då hade 6 835 invånare).

Kommunstyrelsens ordförande i Gällivare, Henrik Ölvebo (MP), blir en av få kvarvarande:

– År 2025 ska sista huset ska vara tömt. Allt i princip. Gymnasieskolan flyttar i höst. Men det finns en liten klick kvar, och där bor jag. Vi blir ett 60-tal som kan kalla oss för malmbergare, säger han.

Förutom att han är ende miljöpartistiske kommunstyrelseordförande i landet är han med om något högst speciellt – att flytta ett helt samhälle. För det är nu, de kommande åren, de stora stegen ska tas.

Fast egentligen började det redan 1971, nästan symboliskt på nyårsnatten, när lagret mellan dagbrottet och underjordsbrytningen brakade samman och den gigantiska Gropen bildades, som skiljer östra och västra Malmberget åt. 2012 växte den ytterligare genom ett nytt ras.

LÄS OCKSÅ: Så blev Örebro en attraktiv kommun: »Många studenter stannar kvar«

LKAB och gruvan finns bakom samhällsomvandlingen, och bidrar också till att Gällivare har en högst speciell ekonomisk situation i kommunen. Kommunkassan är välfylld och förhoppningsvis redo för kommande stora utgifter. 2012 slöt kommunen och LKAB ett stort samarbetsavtal om hela omvandlingen som sträcker sig fram till 2032 och omfattar mer än två miljarder kronor.

– Mycket i vår kommunala ekonomi är kopplat till samhällsomvandlingen. Dessutom drar gruvindustrin upp lönerna i kommunen. I grunden är det ett bra samarbete och avtal med LKAB. Det täcker in större delen av den ekonomiska kompensationen till kommunen, och innehåller principer om det skulle krävas nya avtal, säger Henrik Ölvebo.

– För närvarande är vi inte överens om en del i östra Malmberget, som skulle varit kvar. Så landshövdingen har medlat. Men det blir alltid friktion med ett avtal som sträcker sig över så många år.

För de enskilda som måste flytta från sina hus gäller det att välja mellan två ersättningsprinciper: ett nytt hus eller en ersättning som ligger hyfsat över marknadsvärdet på orten.

– Det är på gott och ont. En del väljer då att flytta från orten. Modellen i sig driver utflyttning.

– Det är ett hårt tryck och bostadsbrist. Kommunala Topbostäder bygger och vi jobbar med andra aktörer, som Riksbyggen och BoKlok. Men det är inte alldeles enkelt. Vi har arbetat med att ta fram detaljplaner, att ha en »planbank«. I nästa steg handlar det om att få hit företag som vill bygga. Men de stöter ofta på problem med finansieringen. Bankerna tror inte alltid på marknaden här.

Avtalet ger också kommunen täckning för nya gymnasieskolan liksom ett multiaktivitetshus på 23 000 kvadratmeter mitt i centrum: med två fullstora sporthallar, äventyrsbad, bibliotek, biograf, restauranger, bowling och en klättervägg.

– Där har vi nu handlat upp markentreprenad och inlett dialog med entreprenörer som kan bygga. Vi hoppas kunna köra i gång i sommar eller höst.

Coronakrisen har lett till förseningar i några projekt.

– I stort har vi ändå klarat oss hyggligt. Och våra gruvföretag, LKAB och Boliden, går som vanligt. Vi har ännu inte reviderat tidsplanerna i någon större omfattning.

– Men inledningsvis under corona fick vi inte tag på skyddsutrustning. Då tillverkade vi den själva, fast att göra själv är inte lika kostnadseffektiv.

LÄS OCKSÅ: Bra skola till varje pris i Danderyd: »Har varit oerhört generösa med skolpengen«

Avvecklar man ett helt samhälle uppstår det gnissel ibland, som i valet 2014. Socialdemokraterna, som styrt i en evighet mötte missnöje med samhällsomvandlingen, och tappade 9,3 procentenheter; det mesta till Ölvebo och Miljöpartiet. Efter det valet var i princip S och SD de enda oppositionspartierna i kommunen. Men efter valet 2018 styr en rödgrön majoritet.

– Det är en styrka i politiken att vi har varit rätt överens om huvuddragen. Och att vi är överens om att genomföra det som kom fram i medborgardialogen som inledde samhällsomvandlingen.

– Det har heller inte varit några större debatter kring skattesatsen, inte så länge jag varit politiskt aktiv. Vi ser att vi har överkostnader på verksamheter där vi måste bli effektivare. Kommunen har många äldre i särskilda boenden, vi har saknat trygghetsboenden men kommer att bygga ett nästa år.

Vid sidan av den stora samhällsomvandlingen finns en mindre. Sydöst om Gällivare ligger Bolidens Aitikgruva. Det är ett dagbrott, men när gruvdriften expanderade påverkades det omgivande samhället. Ett 40-tal hushåll har flyttat.

Mycket av det som är eller var Malmberget rivs, men gamla kulturhus har tagits till vara. I oktober 2016 gick en serie märkliga transporter från Malmberget till Koskullskulle: 30 trähus lyftes upp på ett flyttfordon med 18 axlar och 144 hjul. Kulturhusen som stod på Bolagsområdet hamnade på ny mark.

Husen – till och med gatuadresserna – var desamma, men nu på en helt ny plats.

Och samhällsomvandlingen är inte alls abstrakt.

***

FAKTA: Gällivare, Norrbottens län

Befolkning: 17 540 (1 jan 2020).

Medianinkomst: 323 204 kr (2018).

Skattesats: 33:89 (2019).

Statsbidrag och utjämning: 7 936 kr.

Politiskt styre: S+V+MP.

Plats 1-270: Här kan du se hela topplistan över var det är Bäst att leva!