Kinas okända råvaruspel i Sverige

I Globenområdet i Stockholm har en av huvudaktörerna i Kinas strategi för att säkra greppet om den globala försörjningen av så kallade sällsynta jordartmetaller och andra strategiska råvaror ett diskret kontor. Det handlar om har Minmetals North-Europe AB, ett dotterbolag till China Minmetals Corporation, CMC), som i sin tur är ett statlig ägt bolag direkt underställt det kinesiska kommunistpartiet. Enligt sina svenska bolagshandlingar bedriver Minmetals North-Europé, som har funnits i Sverige i 30 år, internationell handel med metaller och mineraler. Omsättningen för den svenska verksamheten uppgick förra året till 9,1 miljarder kronor och vinsten blev 103 miljoner.  Sedan 2022 är CMC en nyckelaktör i den statliga superkoncern som har skapats för att konsolidera hela Kinas industri för sällsynta jordartsmetaller: China Rare Earth Group Co. Ltd. Konglomeratet samlar tre av de sex största statliga bolagen i sektorn plus två forskningsinstitut. 

Den nya sammanslagna enheten kontrollerar en stor del av Kinas produktion av jordartsmetaller, såsom dysprosium och terbium, som är avgörande för starka magneter i elbilar och vindkraftverk. Syftet med sammanslagningen, enligt nyhetsbrevet China Briefing, är att stärka statens kontroll på den globala marknaden. 

”Sammanslagningen ger företaget ökad prissättningsmakt för nyckelmetaller vilket sannolikt påverkar hela den globala leveranskedjan”, konstaterar man. När Fokus beskriver det nystartade konglomeratet China Rare Earth Group Co. Ltd och att CMS har ett dotterbolag i Sverige för den svenska säkerhetspolisen svarar man att man inte kommenterar enskilda bolag, men Gabriel Wernstedt, presstalesperson för Säpo, säger också: 

– Den kinesiska staten använder sig av att skapa olika former av beroenden mellan Kina och andra länder, till exempel genom skapande av kinesiska monopol i utvalda sektorer och värdekedjor. Ofta sker detta öppet och med lagliga medel, men kan sedan utnyttjas genom ekonomiska eller politiska påtryckningar.

På global nivå pågår nu en kamp om kontrollen över de 17 sällsynta jordartsmetallerna – sådana som krävs för allt från elbilar och vindkraftverk till avancerad försvarsteknik. I årtionden har den kinesiska staten tagit kontroll över nästan varje led i leveranskedjan och i somras införde landet nya omfattande regler som ytterligare stärker Kinas grepp om marknaden för de eftertraktade metallerna. Den största förändringen är att ett kvotsystem där den kinesiska staten bestämmer hur stora volymer som får brytas och förädlas – nu även omfattar importerade råvaror. Det innebär att även sällsynta jordartsmetaller som utvinns utanför Kina, men som ska bearbetas i kinesiska anläggningar, omfattas av kvonterna.

Eftersom Kina redan kontrollerar omkring 85 procent av världens bearbetningskapacitet kan landet nu i praktiken styra tillgången oavsett var i världen råvaran utvinns. Den kinesiska förädlingssektorn har därmed blivit en global flaskhals. Nu i oktober införde Kina även utökade exportrestriktioner för ett antal sällsynta jordartsmetaller, litiumbatterimaterial och ytterligare några material. Utländska företag behöver nu särskilda licenser för att exportera produkter som innehåller sällsynta jordartsmetaller som är förädlade i Kina.

De nya restriktionerna var ett svar på USA:s tullar och även om Kina nu har pausat restriktionerna gentemot USA, har Europa än så länge inte fått något undantag från exportkontrollen för sju sällsynta jordartsmetaller. ”Vi har fortsatt kontakt med de kinesiska myndigheterna. Jag har inte mer information att lämna i nuläget” uppgav EU-kommissionens talesperson för handelsfrågor, Olof Gill, till Dagens Industri.

Rapporten ”The Chinese Communist Party’s influence over businesses” utgiven av försvarsforskningsinstitutet FOI i februari 2025 konstaterar att det kinesiska kommunistpartiet utövar ett djupt och systematiskt inflytande över landets statliga företag. Partiet är inte en extern aktör utan integrerat i företagen. Enligt rapporten innebär det att ”statliga företag har inbäddad politisk styrning där partiorganisationen är representerad i ledningen”. FOI konstaterar att partiets prioriteringar alltid väger tyngst: ”För kommunistpartiet går nationell säkerhet och partiets egen överlevnad före företagens affärsintressen”.

– Även om jag inte kan avgöra exakt vilken roll Minmetals har i koncernen, är det tydligt att statliga bolag förväntas bidra till Kinas långsiktiga industripolitiska mål. Bolagen är aldrig helt fristående utan förväntas följa kommunistpartiets linje, säger Tobias Junerfält, forskare på enheten för Euroasiatisk säkerhetspolitik vid FOI.

Den svenska säkerhetspolisen påpekar att kinesiska företag är skyldiga att samarbeta med landets underrättelsetjänster, enligt en lag från 2017.

– Vi bedömer att tre länder utmärker sig när det gäller hotet mot Sveriges inre säkerhet: Ryssland, Kina och Iran. Ryssland utgör det största hotet, medan hotet från kinesisk underrättelsetjänst är växande. När det kommer till kinesisk underrättelsetjänsts verksamhet syftar den till att inhämta information och påverka stater, anskaffa teknik och kunskap samt att utöva kontroll över kinesiska oppositionella, Gabriel Wernstedt.

Den svenska förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar (2023:624) omfattar verksamheter som prospekterar, utvinner eller säljer kritiska råvaror och metaller som är strategiskt viktiga för Sveriges försörjning. Både koppar och zink finns med i förteckningen och det är också två av Minmetals huvudprodukter – vilket innebär att bolagets verksamhet faller inom ramen för det svenska granskningssystemet för känsliga investeringar.

– När Minmetals etablerade sig i Sverige på 1980-talet fanns inte samma medvetenhet om säkerhetspolitiska risker kopplat till Kina och direktinvesteringar därifrån. Det som i dag skulle granskas noggrant låg utanför den politiska radarn då, konstaterar Tobias Junerfält på FOI.

Kinas offensiv inom sällsynta jordartsmetaller passar direkt in i den långsiktiga industristrategin ”Made in China 2025”, som lanserades av kommunistpartiet 2015. Syftet med strategin är att minska beroendet av västerländsk teknik och bygga upp inhemsk dominans inom framtidsindustrier som elbilar, flyg, robotik, halvledare och försvarsteknik.  

Fotnot: Fokus har vid flera tillfällen sökt Hongzhong Li som enligt årsredovisningen är vd för Minmetals svenska verksamhet – men har inte fått någon återkoppling.

***

Läs även: EU-beslut slår mot svensk elbilspremie

Läs även: Tillståndsträsket som dränker den gröna industrin