Kommunens nya badhus har kostat 1,4 miljarder – ännu inte klart

När Kiruna 2018 beslutade att bygga ett nytt badhus var ambitionen hög. Budgeten sattes till 360 miljoner kronor. Det är mycket pengar för en kommun med 22 000 invånare, men politikerna räknade med att turismströmmar skulle göra projektet lönsamt – och sätta tätorten på kartan.

Sju år senare är byggnaden fortfarande inte slutbesiktigad och godkänd. Notan har passerat 1,37 miljarder kronor – över 60 000 kronor per Kirunabo hittills.

Ytterligare en kallsup fick de i somras då kommunen meddelade vilka priser som ska gälla när badet väl öppnar: 140 kronor för vuxna, 90 för ungdomar och 60 för barn.

– Får jag svära? Bullshit! Det är dyrt, idiotiskt och för stort för vår stad, sa tonåringen Love Fredriksson till SVT.

Men en annan Kirunabo, Anneli Granmyr, var av en annan uppfattning.

– Spännande, det ska bli jättebra när det blir färdigt, sa hon i samma inslag och tillade att priserna var rimliga:

– Inte så farligt. Det kostar ju mycket att äta ute också.

Vad SVT däremot inte berättade var att Granmyr är enhetschef på Kiruna kommun. Och hennes arbetsgivare har mycket att svara för. Historien om badhuset är nämligen ett monument över kommunal misshushållning.

Revisionsbyrån KPMG kom nyligen ut med sin slutrapport om badhusbygget där man kan följa projektet. Och miljonrullningen. Kiruna kommun var (och är) byggherre och när upphandlingen var klar anlitades byggjätten Peab som huvudentreprenör för mark och bygg. Caverion fick ansvar för bland annat el-, vvs- och vattenreningsinstallationer.

Revisorerna har gått igenom Peabs fakturor, dagböcker och den elektroniska personalliggare, kallad ID06, där alla som arbetar på bygget ska registrera in- och utpassering på arbetsplatsen. Resultatet är bedrövligt: Av drygt 3 100 tidsstämplar var 786 – var fjärde – ogiltig. Detta trots att Peab redan tidigare hade blivit uppmärksammade om problemet och därför hade installerat snurrgrindar.

De bristande rutinerna innebär att det inte gick att fastställa vem som faktiskt varit på plats eller hur länge de har arbetat. En underentreprenör hade fakturerat 4 772 timmar, men bara 2 334 timmar gick att styrka via ID06. En annan hade över 60 procents ogiltig fakturering. KPMG noterar även överträdelser av arbetstidslagen – minst tio personer hade arbetat mer än 208 timmar på fyra veckor, långt över heltidsnormen.

Fokus kan nu berätta att kommunen gjorde en egen intern granskning redan 2022. Den visade omfattande avvikelser mellan fakturerade och registrerade timmar. Avvikelserna var så återkommande att kommunen konstaterade att systematiken kunde ”indikera medvetna fel”.

Fokus har även funnit en skrivelse till både Arbetsmiljöverket och Skatteverket redan i februari 2023 där det framgick att endast 23 procent av de timmar som Peabs underentreprenörer hade fakturerat återfanns i ID06 – hos vissa av entreprenörerna var det så lite som 2 till 15 procent.

När kommunen konfronterade Peab med siffrorna tonade bolaget ner problemen. I möten och mejl hävdade företaget att ”ID06 inte är en stämpelklocka” och att ansvaret låg hos underentreprenörerna. Peab hänvisade till att Skatteverket hade gjort platsbesök utan anmärkning. Men Skatteverket och Arbetsmiljöverket tittar bara på hur det ser ut just vid tidpunkten för besöket.

– Problemet är att fusket inte sker där och då, utan i faktureringen efteråt. Det är då företagen kan fakturera för fler timmar än de faktiskt arbetat, säger en källa med insyn i projektledningen till Fokus.

Caverion, som var den andra huvudentreprenören vid sidan av Peab, kunde däremot visa en överensstämmelse mellan fakturering och instämpling på närmare 100 procent. Kommunen gav Caverion en eloge för ordning och transparens i personalliggaren, enligt mötesanteckningar från mars 2023.

Trots att Kiruna kommun alltså själv larmat till två myndigheter och trots att det hade förkommit stora fel i bygget, lades den egna granskningen ner våren 2023.

I juni samma år undertecknade kommunen sedan en avsiktsförklaring med Peab som innebar att man skulle ”gå vidare i samarbetsanda”. Därmed avstod kommunen från att driva frågan om faktureringen och den undermåliga tidsrapporteringen vidare – och därmed även från möjligheten att återkräva mellan 100 och 250 miljoner kronor i potentiellt överfakturerad arbetstid.

Peab fick sedan i uppdrag att ta fram nya tidplaner och budgetunderlag, trots att bolaget själv var en entreprenör som fakturerade på löpande räkning. Ju mer tid som lades på projektet, desto mer tjänade alltså Peab. En person med central insyn i projektet beskriver förändringen så här:

– Kommunen hade ingen helhetsbild. Beslut togs utan koppling till helheten. Entreprenörerna styrde tempot och räkningarna.

Enligt källan började kommunen därefter budgetera efter så kallad burn rate – det vill säga den fakturerade kostnaden per månad användes som mått på hur mycket pengar som skulle tillföras projektet. De historiska fakturorna låg till grund för framtida budgetar.

– Det är en pengamaskin för byggföretaget och dess entreprenörer. Så länge budgeten fylls på finns inget skäl att bli klar, säger källan som Fokus har talat med.

Mellan 2023 och 2025 hade projektet en burn rate på mellan 20 och 25 miljoner kronor i månaden. När pengarna tagit slut har nya medel beviljats, ofta med vaga motiveringar som ”slutförande av pågående delar” eller ”kompletterande arbeten”, vilket bekräftas i styrgruppsprotokoll och ekonomiska rapporter.

Före valet 2022, då Centerpartiet styrde i samarbete med bland annat Moderaterna var den dåvarande oppositionen kritiska till hur badhusprojektet utvecklades. Men när Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Samelistan och Feministiskt initiativ tog över makten ändrade de tonen och även sättet att hantera projektet.

Det centerledda kommunstyret hade arbetat för att återkräva pengar från entreprenören men den ambitionen kastades överbord. Inte nog med det. Kommunstyrelsens nya ordförande Mats Taaveniku deltog personligen i budgetmöten och träffade Peabs koncernledning i juni 2023. I slutkostnadsprognos och i protokoll framgår att han även godkänt ökade konsultkostnader – 40 miljoner första året efter omstarten. I protokollet står:

”Lennart [Andersson, styrgruppens ordförande] inflikar att anlitande av konsulter har stämts av med kommunstyrelsens ordförande (KSO) som är tydlig med att det inte är här vi ska spara. De underkonsulter som projektledningen anser behövs i projektet kan således anlitas”.

Detta sammanföll i tid ungefär med att Kiruna kommun drog in mjölken till barnen i kommunens skolor. Invigningsdatumet är nu satt till december 2025. Men även det är osäkert. Ingen vet ännu vad slutnotan blir.

Fotnot: Fokus väntar på svar från Kiruna kommuns ledning.