Myten om den elake styvfadern

I veckan inleddes rättegången mot tioårige Bobbys mamma och styvpappa, som är åtalade för att ha torterat honom till döds. Fallet har blivit mycket uppmärksammat, upprört många människor, och folkhälsominister Morgan Johansson har pratat om att införa en ny lag för att förhindra att det upprepas.

Antalet barnamord i Sverige har halverats sedan 1950-talet. I Sverige blir numera ungefär sju barn dödade varje år.

Hans Temrin är docent i etologi vid Stockholms universitet och har studerat alla barna­mord i Sverige mellan 1965 och 1999. Barnmord i Sverige kan enligt honom grovt delas in i tre kategorier.

– Dels är det de som dödar barnen så fort de är nyfödda. Det kan vara mödrar som inte förstått att de är gravida eller som redan innan barnet är fött bestämt sig för att döda det när det är nyfött. Sedan är det en liten grupp som misshandlas till döds, nio procent av de fall vi undersökt. Den tredje gruppen, som utgör mer än hälften av alla fall, beror på en konflikt mellan föräldrarna, där barnet blir offer för detta.

En omdebatterad fråga är om styvföräldrar, som i fallet med Bobby, är mer benägna att misshandla och döda barn än biologiska föräldrar. Inom djurvärlden är det ofta så, lejon är ett flitigt nämnt exempel. Orsaken antas vara att evolutionen gynnat beteenden som innebär att man inte satsar tid och energi på att ta hand om andras barn. Rent evolutionärt är andras ungar värda mindre än egna barn.

De evolutionärt inriktade kanadensiska psykologerna Martin Daly and Margo Wilson menar att det är upp till 100 gånger vanligare att styvföräldrar dödar sina barn än att biologiska föräldrar gör det. Resultaten har blivit mycket omtalade.

Hans Temrin tyckte att Dalys och Wilsons resultat verkade alltför förenklade och bestämde sig för att undersöka hur det ser ut i Sverige. Av de 258 mord han studerat var en styvförälder förövare i nio fall.

– Vi fann ingen överrepresentation av styvföräldrar. Det fanns en överrepresentation i styvfamiljer bland yngre barn om man inte tog hänsyn till vem som var för-övaren i styvfamiljen. Men när man tog bort de fall där den biologiska föräldern i styvfamiljen hade dödat barnet fanns det ingen överrepresentation ens i den gruppen.

Något som ofta kännetecknar föräldrar som dödar sina barn är att de lider av en depression eller annan psykisk sjukdom.

– Det är oerhört vanligt att föräldrarna begår självmord. Det är ungefär 60 procent som försöker och över 40 procent som begår självmord. Vad vi ser är att många barn dödas för att föräldrarna tycker så oerhört mycket om dem. När de själva begår självmord för att de har fått för sig att världen är så ond så tar de med sig barnen för att de inte ska drabbas av all ondska.

Här finns en skillnad mellan styvföräldrar och biologiska föräldrar.

– Styvföräldrar är mer våldsamma och de begår inte självmord. Nästan alla styvföräldrarna har en kriminell bakgrund och har misshandlat tidigare. Ofta misshandlar de partnern också. Det är en allmänt våldsam person. Bobbyfallet är en extrem yttring som man kan se ibland av styv-föräldrar, tyvärr. Men av alla barnamord är det oerhört få, säger Hans Temrin.

Barnmorden blir alltså färre, men de anmälda fallen av misshandel av barn har fyrfaldigats sedan förbudet mot barnaga infördes 1979. Men enligt Lotta Nilsson, utredare vid Brottsförebyggande rådet, beror det i första hand på att be-nägenheten att anmäla har ökat.

Barnmisshandel uppvisar ett helt annat mönster än barnmord och kopplingen mellan de båda gärningarna är svag, säger Hans Temrin.

– Det är två olika saker. När det gäller barnamord är det oftast ingenting som är direkt riktat mot barnen, utan det är egentligen riktat mot den andra föräldern eller mot sig själv. Det är en så stor del av barnamördarna som är deprimerade föräldrar, de har aldrig misshandlat sina barn. De kanske dränker barnen eller skjuter barnen och sig själv. Det är viktigt att känna till för att förstå varför föräldrar dödar sina barn.

Barnmord har oftast inte föregåtts av att man misshandlat barnen.