Unga flyr SVT och SR

I december presenterar regeringen de innehållsvillkor som ska styra public service under nästa tillståndsperiod, 2026 till 2033. SVT, SR och UR får visserligen sammanlagt 80 miljarder kronor från staten under perioden, men ändå väntar prövningar. Bolagen tappar nämligen den unga publiken i en takt som saknar motstycke. Ett tydligt exempel är P3, som trots sin image som en ”ungdomskanal” har stora problem att nå just den målgruppen. Enligt Mediebarometern lyssnar bara en av tio i åldern 9 – 24 år på kanalen.

Och troligen är läget värre än vad som framkom i tidigare KD-ledaren Göran Hägglunds public service-utredning som presenterades förra våren. Där konstaterades – inte oväntat – att unga föredrar sociala medier som primär nyhetskälla, men enligt utredningen använder ändå 46 procent av de unga radio eller TV för nyheter. Ingen lysande siffra för public service-cheferna, men knappast katastrofal.

Fast de senaste siffrorna från SOM-institutet vid Göteborgs universitet pekar på en annan utveckling. Enligt dem har lyssnandet och tittandet på nyhetsprogram som Ekot, Rapport och Aktuellt sjunkit drastiskt bland de yngre.  Allra värst är det för Ekot i Sveriges Radio. I början av nittiotalet var det en bra bit över 30 procent av de i åldern 16 till 29 som lyssnade regelbundet (fem dagar per vecka) på Sveriges Radios nyheter. Idag är har siffran rasat till 4 procent. Och för SVT:s Rapport och Aktuellt har motsvarande siffra halverats de senaste 20 åren, från 18 till 9 procent.

Statistiken ger en fingervisning om hur det ser ut, men den är samtidigt osäker. För även SOM-institutet har svårt att få de unga att svara på undersökningar. Endast en av tre 16-24-åring (35 procent) har besvarat enkäten. Hela 65 procent har alltså inte brytt sig om den. 

Andra undersökningar har ännu sämre svarsfrekvens. Statliga Mediemyndigheten presenterade i september undersökningen Ungar och medier. Av den framgår visserligen att 43 procent av de unga ser nyheter i public service, men bara 25 procent av de tillfrågade har svarat. Tre av fyra har alltså uteblivit och frågan uppstår: Hur stor är sannolikheten att en 17-åring som inte orkar svara på en enkät om public service bryr sig det minsta om public service?

Om det är så att endast ett fåtal av de icke-svarande lyssnar och tittar regelbundet på public service så innebär det att SVT och SR har stora problem att nu ut. I Ekots fall kan det alltså röra sig om någon enstaka procent de unga som lyssnar.

Inte heller nätversionerna av Sveriges Radios och SVT:s nyhetsprogram går särskilt bra. I ålderskategorin 16 till 29 är det 23 procent av de svarande som uppger att de lyssnar eller tittar tre dagar i veckan eller mer. 

Det kan till exempel jämföras Aftonbladets och Expressens digitala nyheter som används av 34 procent medan inte mindre än 91 procent nås av nyheter via sociala medier (vilket i och för sig kan innefatta nyheter från de traditionella källorna).

Som nämndes inledningsvis kommer regeringens detaljerade uppdrag för programbolagen SR, SVT och UR nästa månad. Enligt det nya sändningstillståndet ska programbolagen som huvudregel undvika att använda andra plattformar än sina egna. ”För att nå unga kan det dock finnas en flexibilitet”, skriver kulturdepartementet i ett mejl till Fokus. 

Om inte det hjälper och tittarflykten fortsätter kommer det i förlängningen leda till en politisk diskussion om det är motiverat att fortsätta att ösa miljarder över public service-bolagen även efter 2033 när det tillstånd som träder i kraft vid årsskiftet har löpt ut.

***

Läs även: Idétorkan ett fattigdomsbevis på SVT

Läs även: Kan vi lita på public service?