EU-beslut slår mot svensk elbilspremie

Nyligen rapporterade Fokus om sänkta ambitioner i EU:s klimatpolitik. Och när unionens klimatministrar förra veckan enades om nya utsläppsmål för 2040 stod det klart att det nya handelssystemet för utsläppsrätter, ETS2, skjuts upp till 2028 – ett år senare än planerat. Men nu skjuts lanseringen upp vilket får effekt på Sveriges elbilspremie som planerats till nästa år.

– Det här beslutet gör att pengarna sannolikt både kommer senare och blir mindre, säger Magnus Nilsson, miljöexpert och författare till ESO-rapporten Temperaturhöjning i klimatpolitiken.

– Den föreslagna elbilspremien ska till 80 procent finansieras med EU-medel. Nu är det högst oklart om de pengarna räcker eller ens kommer i tid, fortsätter han.

I ETS2 utökas handeln med utsläppsrätter till vägtransporter och uppvärmning och det finansieras av EU:s sociala klimatfond. Tanken med den är att mildra effekterna av högre bränsle- och energipriser för unionens medborgare. När ETS2 nu skjuts upp minskar fondens totala omfattning – från 65 till 54,6 miljarder euro. För Sveriges del sjunker bidraget från 4,5 till 3,8 miljarder kronor.

Förseningen påverkar inte bara den föreslagna elbilspremien – utan hela den svenska klimatpolitiken och kan göra det svårt för Sverige att klara sina åtaganden inom EU:s ansvarsfördelningsförordning, ESR.

– Det innebär inte bara att staten får mindre pengar, utan också att de kommer ett år senare. Samtidigt ökar behovet av egna åtgärder. Det blir en dubbel smäll för regeringen, säger Nilsson.

– Det här försvagar de gemensamma styrmedlen för att minska användningen av fossila bränslen.

I miljömålsberedningen enades riksdagspartierna om att Sveriges utsläpp ska minska med 50 – 60 procent till 2030. ETS 2 var tänkt att bidra till det genom att höja priset på fossila drivmedel och därmed påskynda elektrifieringen.

– När ETS 2 nu öppnas först 2028 kommer utsläppen knappast att minska i den takt som målen kräver. Då måste regeringen snabbt besluta om nya, kraftfulla nationella åtgärder, särskilt inom transportsektorn för att klara utsläppsmålen, förklarar Magnus Nilsson.

Han beskriver hur ett beslut på EU-nivå får konsekvenser på flera nivåer:

– Det här kan slå mot allt från hushållens incitament att byta till elbil till statens budgetplanering. Jag tror inte att alla förhandlare riktigt förstod hur många brickor som skulle falla när man ändrade på det här viset.

Trots att ambitionsnivån sänkts ser Magnus Nilsson dock EU-uppgörelsen som relativt stabil. EU:s befintliga utsläppshandel som omfattar industri och kraftproduktion, ligger fast.

– Det är en signal till industrin och investerare att de kan lita på riktningen, även om farten minskar i och med uppskjutandet av ETS 2, säger Nilsson.

EU försöker även rätta till en svaghet i tidigare klimatlagstiftning. När reglerna togs fram utgick man från att kolinlagringen i skog och CCS var stabil, men den har visat sig mer osäker. Därför införs nu tätare uppföljning och möjlighet att justera målen om kolsänkorna försvagas.

Nilsson sammanfattar:
– EU håller kursen, men farten minskar. För Sverige betyder det att regeringen måste ta i betydligt mer själv om klimatmålen ska nås, säger han. Vi kan inte längre luta oss mot att EU driver på.

***

Läs även: Tillståndsträsket som dränker den gröna industrin

Läs även: Snart dags för nästa klimatbråk