Elon Musks rädsla att bli flintis slår rymdfärder

Tips om handtralla väcker frågor om den amerikanska dubbelmoralen. Och hur ligger det egentligen till med Elon Musks åldersnoja?

Amerikanarnas dubbelmoral när det gäller (bland annat) sex blev tydlig i veckan när redaktionschefen Noah Michelson delade med sig av ”Sjutton tips för ett längre liv” i en krönika i nättidningen HuffPost. Bland sedvanliga råd om att umgås mer med vänner och familj samt vikten av att skaffa sig ett starkt socialt nätverk skrev han även ”fnys inte åt en handtralla från en främling”. Det orsakade, inte helt oväntat, ett ramaskri från upprörda läsare. Michelson blockades på Twitter och hans mailbox svämmade över av indignerade mejl. Redaktionschefen blev tvungen att förklara sig.

Handjobs” är inget att uppröras över, skriver han. ”Det är, alldeles oavsett kön och vare sig du är med en främling eller med dig själv, ett av de säkraste sätten att ha sex på. Inga könssjukdomar blir överförda och bruket leder sällan till ovälkomna havandeskap”.

Fortsättning följer?

Jag anmäler härmed Aftonbladets journalist Katarina Fjellborg som kandidat till Guldspaden 2022, utmärkelsen som tillfaller den eller de journalister som bedöms ha gjort årets bästa granskande reportage. Nöjesreportern har lagt ner ett styvt arbete på att penetrera de ”snuskigaste serierna på streamingtjänsterna”. Det handlar om femton tv-serier med ”sex på hjärnan”. Naturligtvis kastade jag mig över artikeln.

Med humoristiska formuleringar (vad sägs om ”poolpök”) går reportern till roten med bland annat Brad, hingsten med ”episkt libido” i serien Sex/lifeNetflix. När han naken vänder sig mot kameran i en duschscen blir effekten, enligt Fjellborgs granskning, upplyftande. Milt uttryckt. Statistik från Netflix visar att tjugo miljoner tittare såg scenen minst en gång.

När det gäller de drivna finansvalparna i serien Industry på HBO återger AB:s proffskritiker ett talande citat ur Daily Mail: ”More bonking then banking”. Och i spanska serien Valeria på Netflix får begreppet ”multitasking” ny innebörd.

Blott en svensk serie får plats, KnutbyC More/TV 4. Med sina skildringar av ”kristen kåthet”.

Det lär ta tid att plöja de femton serierna på snusklistan. Spolar man enligt anvisningarna borde det dock funka med en snabbis.

Jag läste en artikel i Expressen för en tid sedan. En intervju med Tone Bernadotte Oppenstam, en av huvudpersonerna i TV4:s serie ”Ladies på Östermalm”. Det som fick mig att haja till var inte innehållet utan hennes namn. Bernadotte? Som i kungahuset?

Det visade sig att Östermalmsladyn ämnade göra en nystart i livet efter avtjänad tid i fängelse för momsbedrägeri. (Som hon för övrigt bestrider). Hon hade i sammanhanget tagit sig namnet Bernadotte eftersom det, enligt Tone, var ett vanligt förekommande förnamn i hennes norska släkt.

Expressen vände sig till kungahuset som enligt informationschefen MargaretaThorgren ”inte hade några synpunkter”.

Själv har jag möjligen en och annan.

Varför finner jag detta med namnbyte så fängslande? Kanske för att jag i unga år fejkade mitt eget.

Jag är född på Ceylon (nuvarande Sri Lanka) i huvudstaden Colombo. Döptes till Peter. Som i det brittiskt influerade landet uttalades Piter. Det var mina föräldrars tanke att behålla det engelska uttalet även efter flytten till Sverige. Mitt ceylonesiska dop övertygade dock varken klassföreståndaren eller mina skolkompisar. För en acceptans av detta anglofila uttal krävdes, tydligen, att man tillhörde finansfamiljen Wallenberg. Företagsledaren och finansmannen Peter kallades för ”Piter” hela sitt långa liv, trots stavningen med ’e’. När han inte kallades Pirre förstås.

I det tysta var jag dock en viljestark liten nioåring. Väl hemma i Sverige stavade jag på eget bevåg mitt namn med ie. Som i Pieter. Ett och annat ögonbryn höjdes. Var pojken holländare?

Sjuttiotvå år senare har folk slutat bry sig. Ett ”pensio” är ett ”pensio” om än i gyllene dosor.

Debatten om kvinnligt åldrande vägrar dö ut. Nu senaste i en krönika av Aftonbladets Anna Andersson. Ämnet var teveserien And just like that… fortsättningen på Sex and the city, men kulturredaktören halkade snabbt in på detta med åldrande. Hennes tolkning är att det inte handlar så mycket om förändring som att man ”renodlas”.

”Man kan också uttrycka det som att vi fattar vilka vi är, vad vi gillar och ger blanka fan vad andra tycker om det”.

Ännu har få män ”kommit ut” kring sin ångest över det manliga åldrandet. Därför hajade jag till inför ett foto av Elon Musk – klickvänlig finansman i dessa dagar av börsyra – på Twitter. Någon ställde frågan: Har Elon gjort en hårtransplantation? Svaret syns tydligt i det foto som bifogas tweeten.

Rymdfärder lockar men rädslan för att bli flintis väger tyngre.

Till slut Börsåret 2022. Vad kan vi börshajar vänta oss – sälja eller köpa? Den som läser Dagens Industri får ingen vägledning. En och samma vecka läser jag följande rubriker:

  • Dundervarning: Risk för börsras 20 procent.
  • Storbanker spår nya börslyft under 2022.
  • Börsens succétrend riskerar ryka 2022.
  • Proffset ser uppsida på 90 procent.

Lycka till!

Text:

Toppbild: Skärmavbild