»Att jag har akademin gör att jag kan sitta och 'kufa' mig hur mycket jag vill annars …«
I Svenska Dagbladet (18/5) beskriver Peter Englund sin ensliga tillvaro som författare. Mellan jobbpassen lunkar han fram och tillbaka mellan huset och skrivarlyan utanför Uppsala. Äter fil med müsli till lunch. När han har printat ett färdigt manus firar han med lite wettex-trasestädning.
Johanna Nilsson, aktuell med romanen »SOS från mänskligheten« som kom i mars, berättar att hon stänger in sig i sin egen värld när hon skriver. Öronproppar, luvtröja, filt och kaffe – sedan är fantasin redo att kicka i gång.
Sara Mannheimer, som romandebuterade med »Reglerna« tidigare i vår, brukar gå upp och ner för urbana bergstoppar för att komma i rätt stämning.
Att Peter Englund säger att författarlivet – sett utifrån – är lika tråkigt som att se färg torka, verkar ingen bry sig om. För just nu vill alla gå kurser i litterär gestaltning och bli succéförfattare. Blåsas upp på stora affischer, posera på bokomslag, vara med i tidningar som King och Mama. Och göra snabba cash som Jens Lapidus.
Vem kan då inte leva med lite vanlig wettex-tristess?
»Att jag har akademin gör att jag kan sitta och ’kufa’ mig hur mycket jag vill annars …«
I Svenska Dagbladet (18/5) beskriver Peter Englund sin ensliga tillvaro som författare. Mellan jobbpassen lunkar han fram och tillbaka mellan huset och skrivarlyan utanför Uppsala. Äter fil med müsli till lunch. När han har printat ett färdigt manus firar han med lite wettex-trasestädning.
Johanna Nilsson, aktuell med romanen »SOS från mänskligheten« som kom i mars, berättar att hon stänger in sig i sin egen värld när hon skriver. Öronproppar, luvtröja, filt och kaffe – sedan är fantasin redo att kicka i gång.
Sara Mannheimer, som romandebuterade med »Reglerna« tidigare i vår, brukar gå upp och ner för urbana bergstoppar för att komma i rätt stämning.
Att Peter Englund säger att författarlivet – sett utifrån – är lika tråkigt som att se färg torka, verkar ingen bry sig om. För just nu vill alla gå kurser i litterär gestaltning och bli succéförfattare. Blåsas upp på stora affischer, posera på bokomslag, vara med i tidningar som King och Mama. Och göra snabba cash som Jens Lapidus.
Vem kan då inte leva med lite vanlig wettex-tristess?
