Inget folkmord har någonsin upplöst en stat
Anklagelser om folkmord används som argument för att avskaffa en enda stat. Vad säger dessa dubbla måttstockar?
måndag 1 juni
Anklagelser om folkmord används som argument för att avskaffa en enda stat. Vad säger dessa dubbla måttstockar?
I den svenska debatten om Israel och Gaza har ett outtalat axiom etablerats: ”Om Israel kan misstänkas begå folkmord har staten förverkat sin rätt att existera”. Påståendet framförs sällan explicit. Men det genomsyrar argumentationen.
Internationella domstolen i Haag har inte fastställt att Israel begår folkmord. Domstolens beslut om provisoriska åtgärder i januari 2024 byggde till stor del på tre citat av israeliska politiker, gjorda i chock under de första dagarna efter 7 oktober, som presenterades utan den kontext där samtliga talare betonade att Israel agerar inom folkrättens ramar. Ingen domstol har fastställt folkmordsintention. Ändå hanteras själva prövningen av anklagelsen som om skuldfrågan redan vore avgjord.
Men det verkligt intressanta är vad som händer om vi accepterar premissen. Ponera att en framtida domstol tar upp misstankar om att en annan stat begår folkmord. Kommer vi att höra kraven på att avveckla den staten då?
Tyskland genomförde ett industriellt folkmord mot Europas judar. Turkiet har fortfarande inte erkänt folkmordet på armenierna. Japan, Serbien, Rwanda. Konsekvenserna blev ansvarsutkrävande, tribunaler, sanktioner, reformer. Det var aldrig en fråga om att upplösa dessa staters existens.
Nu ökar också sannolikheten att Hamas brott den 7 oktober kan komma att prövas. Detta efter att en palestinsk medborgare lämnat in en formell ansökan till ICC med krav på utredning av 14 namngivna Hamas-ledare för krigsbrott mot den palestinska civilbefolkningen. Om prövning sker, kommer de som ropar på staten Israels upplösning att begära detsamma av Hamas?
Bara i Israels fall görs språnget från ”staten misstänks för övergrepp” till ”staten bör upphöra”. Det språnget saknar folkrättslig grund. Det saknar historiskt prejudikat. Och det väcker en obehaglig fråga: varför gäller en annan måttstock när det handlar om den judiska staten?
Det går att kritisera staten Israels oförmåga att stoppa bosättare på Västbanken och extremister som Ben-Gvir. Den kritiken är inte bara legitim utan nödvändig. Men det finns ett avgörande steg mellan att kräva att en stat ändrar sitt beteende och att kräva att den upphör att existera. Det steget tas rutinmässigt i debatten om Israel. Det tas aldrig upp i debatten om någon annan nation eller något annat styre.
En sak till. Den islamiska regimen som ockuperar Iran – Hamas främsta allierade – dödade över 30 000 obeväpnade demonstranter den 8–9 januari 2026. Dödstakten per timme översteg Srebrenica. Regimen har en uttalad ambition att utradera den iranska nationens pluralistiska och mångkulturella identitet och ersätta den med shia-islamism. Stödjer de som kräver Israels upplösning även avvecklingen av den islamiska republiken? Inte? Tänkte väl det.
Sohrab Fadai är författare, Mellanösternanalytiker och retoriker