fredag 12 juni
En cyklist har omkommit efter en olycka utanför Vinslöv i Skåne på fredagsmorgonen.
Cyklisten, en kvinna i 60-årsåldern, blev påkörd av en personbil, enligt SVT Nyheter Skåne.
Polisen utreder händelsen som grovt vållande till annans död och grov vårdslöshet i trafik.
Det är väldigt tidigt i utredning. Ingen är delgiven misstanke, säger Evelina Olsson, presstalesperson vid polisen.
Larmen om kriminella som driver HVB-hem har varit många. Sedan 2024 har Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) stängt 56 HVB-hem och stödboenden.
2024 tog polisen fram en underrättelserapport om att 18 HVB-hem hade kopplingar till kriminella aktörer som bland annat ägnade sig åt våldsbrott.
Samma år inledde Ivo en särskild insats som hittills omfattat drygt 70 ärenden. 56 HVB-hem och stödboenden har stängts, meddelar nu myndigheten.
Det handlar bland annat om att ägare eller företrädare bedömts som olämpliga, till exempel på grund av kopplingar till brottslighet eller ekonomisk misskötsamhet.
Att vi har oseriösa och kriminella aktörer i vår välfärdssektor är oacceptabelt. Jag är fast besluten om att vi ska få bort dem, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) på en pressträff.
Polisen utreder ett misstänkt mord vid ett gruvhål i Norberg. Det är samma hål som en kvinna hittades svårt skadad i för fyra år sedan.
En man dömdes för att ha våldtagit kvinnan och puttat ner henne i gruvhålet 2022. Kvinnan överlevde och mannen dömdes för mordförsök och grov våldtäkt. Nu pågår en mordundersökning kring hålet, rapporterar Aftonbladet.
Vi har upprättat en avspärrning runt ett gruvhål i Norberg, säger polisens presstalesperson Stefan Larsson till tidningen.
Fallet som utreds ska ha inträffat för flera år sedan.
Det gäller en förundersökning om mord. Det är polisens Kalla fall som hanterar ärendet, säger Larsson till TV4 Nyheterna.
Undersökningar kommer att göras på platsen, men inte de närmaste dagarna eftersom terrängen är besvärlig och svårtillgänglig.
Försvarsindustrin håller inte måttet, enligt Försvarsberedningen. Kvaliteten och kompetensen måste höjas och försvaret måste hitta fler leverantörer, uppger beredningen i en rapport.
”Ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade kan inte uteslutas”, skriver de.
Ordförande för Försvarsberedningen Jörgen Berglund (M) konstaterar att det finns ”ett antal avvikande meningar”, men att samtliga åtta partier står bakom rapporten som helhet.
Det är ett styrkebesked, säger han på en presskonferens.
Berglund pekar på en oförutsägbar och hård retorik från Donald Trumps regering i USA, som innebär att europeiska Natoländer måste ta större ansvar för det konventionella försvaret av Europa.
Europas relation med USA har förändrats, säger han.
Enligt Försvarsberedningen finns en risk för snabb försämring av det säkerhetspolitiska läget.
”Ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade kan inte uteslutas. Det kan heller inte uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige eller våra allierade”, skriver de i sin rapport.
Ryssland utgör det största hotet mot Sverige och Nato och den ryska målsättningen om att kontrollera Ukraina ligger fast, enligt rapporten. Landet fortsätter också att rusta militärt.
De har infrastruktur längs den baltiska gränsen, längs den finska gränsen. Vid ett krigsavbrott i Ukraina kan man kanske förvänta sig truppförflyttningar, säger Socialdemokraternas Peter Hultqvist.
Vi kommer att ha problem med Ryssland för många decennier framöver.
Försvarsberedningen lägger i rapporten fram ett antal förslag för att undanröja hinder för materielförsörjning inför och under pågående krig.
En riskfördelning mellan stat och försvarsföretag kan vara ett verktyg. Beredningen föreslår även möjliga garantier eller lån till svenska företag.
Samtidigt lyfter de problem med leveransförseningar.
”Kvalitetsbrister och brist på kompetens vid försvarsindustrin måste åtgärdas av leverantörerna och leverantörsbasen behöver breddas av FMV (Försvarets materielverk)”, skriver beredningen.
Det kan finnas skäl att se över om mer omfattande avtalsbrott bör få negativa konsekvenser för försvarsindustrin och att även ge FMV i uppdrag att förbättra sina prognosverktyg, tillägger beredningen.
I sin analys av hotbilden lyfter man också fram hybrida hot och angrepp från ryska aktörer. Enligt beredningen visar Ryssland ”allt större riskbenägenhet och vårdslöshet”.
”Sveriges motståndskraft måste stärkas ytterligare. För detta krävs att förmågan i både det civila och det militära försvaret fortsätter att öka skyndsamt.”
Senior Material i Eskilstuna skrotar planerna på användningen av den omstridda kemikalien metylenklorid, rapporterar SVT Nyheter.
Bolaget planerar i stället att lansera en ny teknik.
Frågan om att använda metylenklorid, även kallat DCM, har lett till omfattande manifestationer i och utanför Eskilstuna.
Nu backar det kinesiska företaget och uppger att kemikalien inte ska användas.
I stället har ny teknik tagits fram där kemikalien inte behövs.
Vi kommer därför att avsluta den pågående processen kring DCM och påbörja processen för att implementera och industrialisera den nya lösningen i Eskilstuna, säger Cecilia Vallin, vice vd för Senior Materials verksamhet i Eskilstuna, till SVT.
Fingeravtryck från alla som söker asyl och kollektiva boenden på mottagnings- och återvändandecenter.
Nu införs EU:s nya migrations- och asylpakt, men i Sverige släpar delar av den nationella lagstiftningen efter.
Det blir en rättslig knepighet, säger Per Löwenberg vid Migrationsverket.
Reformen kom på tal efter flyktingkrisen 2015 och speglar en ambition inom EU om att gå från tillfällig krishantering till ett permanent ramverk.
Den största förändringen är enligt Liselotte Ingesson Politis, sektionschef på Migrationsverket, den så kallade screeningen av asylsökande.
När sökande kommer till Sverige, eller påträffas i Sverige, har polismyndigheten ansvar att identifiera vem individen är utifrån identitet och säkerhet, säger hon.
Regionerna utför därefter en säkerhets- och hälsokontroll.
Flera aktörer kommer att vara involverade i det här screeningförfarandet som inte har funnits tidigare.
Fredag den 12 juni börjar reformen att tillämpas i alla 27 medlemsländer. Anpassning av svensk rätt till pakten röstades först igenom i riksdagen den 9 juni, och väntas gälla från den 12 juli.
Polismyndigheten bedömer till exempel inte att de har befogenhet att börja screena asylsökande förrän den 12 juli, säger Per Löwenberg, chef för migrationsrättsenheten på Migrationsverket, och kallar det en ”rättslig knepighet”.
När svensk polis väl börjar med screeningen innebär det att alla asylsökande över sex år ska lämna fingeravtryck som lagras i en gemensam databas.
Screeningen måste genomföras sju dagar efter att individen anträffats, och bedöms leda till ett mer ”effektivt” förfarande.
Om en individ har en asylprocess i gång i ett annat land kommer vi att få veta det när vi träffar den här personen och kan uppta personens biometri, säger Jesper Ingvert, ansvarig chef för införandet i polisregion Syd.
Med det nuvarande systemet kan det enligt Ingvert ta flera veckor att få svar från andra EU-länder. När det nya systemet är på plats räknar han med att det kan ta cirka 45 minuter.
Det är effektivt för polismyndigheten, men ger även asylsökande ett svar mycket snabbare.
Efter screeningen avgörs vilket förfarande som den sökande ska prövas i. Asylförfarandet påminner om dagens prövning där asylskäl prövas inom sex månader. De personer som inte bedöms få sin ansökan beviljad måste bo på gränsnära boenden och vara tillgängliga för prövning.
En annan förändring är boendeformen. I framtiden kommer asylsökande huvudsakligen att bo på kollektiva boenden på mottagnings- och återvändandecenter.
Nya center med asylprövning kommer att finnas i Malmö, Mölndal, Märsta och Boden.
Regeringen vill att fler civila myndigheter ska kunna ingripa mot fientliga drönare, genom att exempelvis skjuta ned dem. Frågan ska nu utredas, enligt ett pressmeddelande.
Utredningen ska fokusera på hur användningen av drönare och skyddet mot fientliga drönare kan stärkas inom det civila försvaret. En del handlar om att föreslå vilka myndigheter som ska få möjlighet att ingripa mot drönarna.
Det kan handla om att fler aktörer får befogenheter att till exempel skjuta ned drönare. Men det kan också handla om att få förmåga att bekämpa drönare elektroniskt eller att använda andra typer av motmedel, säger Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, till TV4 Nyheterna.
Utöver försvaret är det i dag bara polisen som har mandat att ingripa.
Uppdraget ska redovisas i oktober nästa år.
Genom att märka onyttiga livsmedel med varningar och förbjuda reklam riktad mot barn och unga har Chile försökt vända ökningen av barnfetma. En ny studie pekar mot att de kan ha lyckats.
Chile är ett av de länder där störst andel av befolkningen har övervikt och fetma (obesitas). Data från 2023 visade att hälften av alla barn under 14 år var överviktiga eller hade obesitas.
I ett försök att vända utvecklingen infördes med start 2016 ett lagpaket med syfte att begränsa konsumtionen av ohälsosamma livsmedel.
Paketet består av tre delar, alla riktade mot produkter med hög mängd socker, salt, mättat fett och kalorier. Det handlar om svarta varningsetiketter, restriktioner för försäljning av sådana produkter i skolor och om förbud av marknadsföring riktad till barn.
Det är exempelvis inte tillåtet att ha erbjudanden där en leksak ingår i ett snabbmatsmål. Förpackningar får inte heller ha figurer som uppenbarligen riktar sig mot barn.
Nu har forskare analyserat data från mer än 300 000 skolbarn i åldrarna fyra till sex år i landet. De har jämfört längd och vikt hos barn i samma åldersgrupper åren innan lagen infördes och åren efter.
Resultaten som publiceras i tidskriften Lancet visar att flickor hade 2,9 procents lägre risk för övervikt eller obesitas och pojkar hade 2,4 procents lägre risk efter att lagarna införts.
Det verkar som att den här samhällsinsatsen faktiskt har haft effekt, det är intressant, säger Liselotte Schäfer Elinder, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet.
Sverige ligger långt fram när det gäller skolan, med hälsosamma och kostnadsfria skolmåltider. Men det finns saker att lära.
Vi har betydligt lägre andel barn med övervikt och obesitas än Chile men det är en stigande trend. Det är oansvarigt av politikerna att inte göra mer för att bromsa utvecklingen hos barn, säger hon och pekar på den ökade risken för kroniska sjukdomar som följer.
Efter 2016 har ytterligare restriktioner trätt i kraft i Chile som innebär begränsningar i innehåll av fett, salt och socker men eventuella effekter av detta har ännu inte följts upp.
Forskarna skriver att även om den minskade risken för obesitas kan verka blygsam är det troligt att effekten kan bli större när även dessa förändringar har fått genomslag. De lyfter samtidigt flera begränsningar med studien, som att det inte går att veta hur barnens vikt hade varit utan restriktionerna.
