Det aktuella kontot har delat videor och bilder som hyllar skolskjutare och andra massmördare och kan kopplas till pojken via en närståendes mejladress, visar granskningen som gjorts tillsammans med stiftelsen Expo.

Pojken är misstänkt för mordförsök och är omhändertagen enligt lagen om vård av unga (LVU).

Varken åklagaren som leder utredningen eller pojkens juridiska biträde har velat kommentera uppgifterna eller andra omständigheter i fallet. Flickan attackerades och skadades allvarligt i en lekpark den 13 juli.

Två personer, en man och en kvinna, uppges vara brännskadade.

Mannen ska ha förts till sjukhus med ambulanshelikopter efter att ha evakuerats från balkongen. Kvinnan uppges själv ha kunnat lämna lägenheten.

Ytterligare personer ska ha andats in rök i samband med branden, enligt polisen.

Olyckan inträffade vid 01-tiden på onsdagsmorgonen.

Pojken ska ha färdats på en lätt motorcykel och blivit påkörd bakifrån av en personbil.

Bilföraren, en man i 25-årsåldern, misstänks för vållande till annans död och grov vårdslöshet i trafik.

Det pågår en fästingplåga där en rejäl ökning av svenskar smittas av TBE. Antalet fall i år fram till och med den 20 juli uppgår till 213 stycken, vilket kan jämföras med 111 respektive 138 fall för samma period 2024 och 2025.

Anledningen till ökningen enligt Folkhälsomyndigheten är klimatförändringarna, där det varmare klimatet med tidigarelagda vårar gynnar fästingarna. Vädret gör också att människor är ute och rör sig mer – och drar på sig fler fästingbett.

Klimatet har varit gynnsamt för fästingar och den gnagarpopulation som bär på viruset, säger Ulrika Marking, infektionsläkare vid Folkhälsomyndigheten.

Sex procents ökning

Marking säger vidare att det totala antalet TBE-fall per år definitivt ökar. Hon förklarar att det inte stiger gradvis exakt varje år, men att ökningen blir särskilt påtaglig om man ser till en längre tidsperiod.

Sett till den senaste tioårsperioden pratar vi om en ökning på sex procent årligen i snitt.

Under 2025 var det totala antalet uppe i 503 TBE-fall. 2024 låg siffran på 384 smittade.

Nationell statistik saknas

Trots ökningen av TBE finns ingen nationell statistik över vilket skydd svenskarna har. Folkhälsomyndigheten för inte statistik över vaccinationerna men säger att det är något man förespråkar.

Det är absolut ett sådant projekt som vi jobbar för ska bli verklighet.

Ett komplett register underlättar för att titta på uppföljningen av rekommendationer och vaccineffekter.

Statistik förs för de allmänna vaccinationsprogrammen för barn där bland annat stelkramp, mässling och påssjuka ingår. Vaccinationer för vuxna ses däremot som rekommendationer utifrån bland annat ålder och hälsotillstånd, och det är regionerna själva som avgör hur dessa erbjuds.

En region som ständigt tillhör de värst utsatta i landet är Sörmland. Sedan flera år har regionen därför vaccinsubventioner som innebär att TBE-vaccination är gratis för barn 3–18. Även regioner som Uppsala, Västmanland och Östergötland har infört samma subvention.

Allvarliga konsekvenser

TBE räknas som en allvarlig sjukdom som kan ge ytterst svåra följder. Många får inga eller endast milda symtom, men det finns också en stor risk för att utveckla neurologiska symtom som ibland inkluderar hjärninflammation, säger Marking.

Då blir man personlighetsförändrad, kan få motoriska bortfall så att man inte kan gå, eller inte använda en del av kroppen. Man kan till och med bli medvetslös och i värsta fall dö.

En av de skadade, en ung man som knivhuggits i ryggen, fördes med ambulanshelikopter till sjukhus. Enligt polisen var han vaken och talbar.

Först hade polisen endast uppgifter om en skadad person, men vid 23.30 framkom det att ytterligare en person hade knivskadats.

Det är minst två skadade personer. Det är knivskador, allvarliga i sig men inte livshotande, säger Johan Gustafsson, vakthavande befäl vid polisen.

Polisen genomför sedan tidigare sökarbete med både med helikoptrar och hundar.

Ingen har gripits.

En person har omkommit efter en motorcykelolycka på väg 150 i Falkenbergs kommun. Motorcykeln ska ha kolliderat med en älg, rapporterar Hallands Nyheter.

Larmet om olyckan kom klockan 22.40. Polis, ambulans och räddningstjänst ryckte ut till platsen och vägen spärrades av.

Vi kommer vara kvar i cirka en timme till. Vägen är fortfarande avspärrad och vi är behjälpliga sjukvården, säger Maria Berndtsson, larm- och ledningsoperatör, till tidningen.

Olyckan inträffade vid 17-tiden i Åstorp utanför Helsingborg.

De första uppgifterna säger frontalkrock, säger polisens presstalesperson Patric Fors.

Tre personer fick föras med ambulans till sjukhus. En kvinna i 80–årsåldern är allvarligt skadad, uppger Region Skåne. En tvåårig pojke och en man i 60–årsåldern har fått lindriga skador.

Vi kommer att utreda trafikolyckan som vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada, säger Patric Fors.

Det är oklart hur olyckan inträffade. Polisen förhör alla iblandade.

Studien, som publiceras i Proceedings of the Royal Society, bygger på jämförelser av anatomin hos 176 arter av rovdinosaurier från jura- och kritperioderna.

Medan merparten av rovdinosaurierna var små eller medelstora, och förblev så, kunde en annan tydlig trend märkas hos framför allt tre familjer; Abelisauridae, Carcharodontosauridae och Tyrannosauridae.

I alla tre fall blev arterna med tiden allt större, med allt mer massiva skallar och käkar – och samtidigt allt mindre armar, som av allt att döma inte längre fyllde någon funktion.

Massiva käkar

Det hela kulminerade med Tyrannosaurus rex från slutet av kritperioden. Den kolossala besten vägde 8,5 ton – lika mycket som två indiska elefanter – och hade extremt kraftfulla käkar. Men även andra jättar från kritperioden, som Giganotosaurus, hade enorma huvuden med extrema käkar. Alla hade nästan löjligt små armar.

Detta skiljer dem från en rad medelstora rovdinosaurier, exempelvis den välkända Allosaurus, som behöll armarna och händerna och använde dessa för att greppa tag i bytet.

Stora byten

Forskarna tror att trenden mot massiva huvuden drevs av en övergång till allt större bytesdjur. Under jura och krita fanns en rad stora växtätande dinosaurier som sannolikt var svåra för de köttätande dinosaurierna att fånga och döda. Det krävdes både styrka och kraftig beväpning för att lägga ned sådana byten. Detta ledde till en tilltagande gigantism bland rovdinosaurierna och allt kraftfullare käkar.

I stället för att greppa bytesdjuren med kloförsedda armar gick de över till en jaktmetod där ett eller flera massiva bett snabbt ledde till att de slets sönder och förblödde. I den processen blev armarna överflödiga. Det var ingen mening att slösa energi på att bygga upp extremiteter som inte behövdes längre.