Teodorescu Måwe en riktig slugger i 30 minuter
Den stenhårda kampen fortsätter till programmets sista sekund. Argumenten flyger fram och tillbaka. Det är den snabbaste halvtimmen på länge.
Den stenhårda kampen fortsätter till programmets sista sekund. Argumenten flyger fram och tillbaka. Det är den snabbaste halvtimmen på länge.
Nu – efter en halvtimme av SVT:s 30 minuter – är man helt slut. Det här var lika spännande som den klassiska Wimbledon-matchen 1980. Det var som att titta på Björn Borg och John McEnroe stå i en tuff duell och skicka hårda, raka slag mot varandra, där båda är fast beslutna om att vinna och ta hem segerpokalen.
Men den här tennismatchen stod mellan KD:s EU-parlamentariker Alice Teodorescu Måwe och Anders Holmberg, SVT:s programledare. Två retoriska tungviktare, var och en på sitt område.
Matchen började försiktigt. Holmberg försökte ta grepp på Teodorescu Måwe genom att ta upp den hemliga sponsor som står bakom henne säkerhetsarrangemang. Med olika ingångar på samma fråga försökte Holmberg bringa motståndaren ur fattning, men det blev mest till återvändsgränder. Teodorescu Måwe lät hela saken rinna av sig med hänvisning till att varje svar skulle försvaga hennes säkerhet, när den egentligen borde stärkas. En helt rimlig ståndpunkt.
Sedan gick matchen snabbt vidare in i andra set, och nu ökade temperaturen betydligt när det började handla om USA:s och Israels krig mot Iran, och om detta krig skulle kunna leda till ett regimskifte i Iran.
Här var det den typiske svensken som stod emot helt vanliga amerikanska eller israeliska hök-åsikter.
I vårt land och kultur har vi för vana att sätta oss i oändliga möten och prata och resonera oss fram till gemensamma ståndpunkter, eller minsta gemensamma nämnare. För det fina är att vara överens. Den som bott i USA eller besökt Israel eller något annat Mellanösternland känner i stället igen de raka rören, att kunna sätta ned foten och stå för det, att säga rakt ut vad man tycker, att inte acceptera att motståndaren hotar och dribblar och utnyttjar, utan vara beredd att dra konflikten till sin spets. I värsta fall gå i krig för det man tror på. Det är den stilen Alice Teodorescu Måwe står för. FN består av diktaturer, därför kunde man inte gå via säkerhetsrådet. Men det är ändå att betrakta som ett försvarskrig, i alla fall för Israel, eftersom Iran vill förgöra Israel. Holmberg försökte på alla sätt att få Teodorescu Måwe att vika från denna stenhårda uppfattning. Men andra set är jämnt och står och väger.
Sen gör Anders Holmberg en strategisk miss. Nu skulle matchen gå vidare till tredje set, men det är som om han missar serven, han gör dessutom dubbelfel. Det ska handla om Israelkritik och om den kan vara samma sak som antisemitism. Som exempel tar Holmberg upp vinnaren i Melodifestivalen, Felicia, som har varit kritisk mot att Israel får ställa upp i Eurovision. Men den som är insatt – och som inte minst tittat på SVT:s eget humorprogram Svenska nyheter – vet att Felicias kunskaper om Mellanöstern är nära nog noll. Hon har tidigare trott att Israel-Palestina-frågan handlade om en låttitel. Vad hon har att säga i denna konflikt borde ha lämnats utanför programmet.
Nu fick Alice Teodorescu Måwe helt plötsligt ett övertag. Men precis som 1963 när Cassius Clay blivit nedslagen av Henry Cooper, kunde nu även Holmberg resa sig och fortsätta matchen.
Den stenhårda kampen fortsätter till programmets sista sekund. Argumenten flyger fram och tillbaka över nätet.
Sen helt plötsligt är matchen slut. Det var nog den snabbaste och tätaste halvtimmen på länge.
Det är verkligen synd att SVT ska lägga ned 30 minuter. Det är ändå här man får se politisk diskussion och journalistik på absolut högsta nivå.
Johan Romin