FN-toppchef går hårt mot medlemsländer inför stormötet: »Saknas politisk vilja«
Bild: TT
EU-parlamentets beslut i förra veckan att anta en resolution om klimatnödläge var en signal till FN:s klimatmöte, som inleds i dag måndag och som hålls i Madrid, Spanien (trots att Chile ännu är ordförandeland). Mötet, som pågår till och med den 13 december, kommer dock främst att handla om hur utsläppsminskningar i olika länder ska bokföras rent tekniskt sett och hur länder ska ersättas för skador som orsakats av klimatförändringen.
Inför mötet efterlyste FN:s generalsekreterare António Guterres mer politisk vilja från regeringar för att begränsa den globala uppvärmningen, rapporterar SR Ekot. Detta genom att exempelvis sluta med subventioner på fossila bränslen och förbinda sig att inte bygga fler kolkraftverk efter år 2020.
Det är framför allt inom två områden som FN hoppas på beslut: Dels i frågan om hur utsläppsrätter ska kunna fördelas mellan länder samtidigt som man minskar utsläppen av koldioxid. Men också hur u-länder som är särskilt utsatta för naturkatastrofer ska kunna stöttas ekonomiskt och få hjälp med förebyggande arbete.
Agerar man inte nu går världen mot en uppvärmning på 3,2 grader i stället för de 1,5 grader som man kom överens om som gemensamt mål i Parisavtalet.
LÄS OCKSÅ: Jorden är på väg mot en katastrof – varför har vi så svårt att agera?
Sverige är det EU-land som positionerar sig skarpast när det gäller EU:s klimatmål till 2030.
Men på DN Debatt lyfter klimatforskaren Christian Azar dilemmat att kunna kombinera ekonomisk tillväxt och samtidigt bromsa koldioxidutsläppen. De globala koldioxidutsläppen har ökat med nära 60 procent sedan det första klimatmötet 1992. Huvudskälet till detta är den ekonomiska utvecklingen i framför allt Asien, påpekar han. Medan koldioxidutsläppen per person är störst i de rikaste länderna har utsläppen i Asien, Afrika och Latinamerika sammantaget ökat med 170 procent sedan 1992. En utveckling som samtidigt varit ett uttryck för en ekonomisk tillväxt som lett till att människor lyfts ur fattigdom och fått tillgång till mat, mediciner och elektricitet.
Sverige, som står för drygt en promille av världens utsläpp, bör därför tillsammans med EU vara vägledande när det gäller att hitta lösningar som får exempelvis Kina och USA med på tåget, när det gäller livsstil, klimatpolitiska styrmedel och teknikval, enligt Christian Azar.
För samtidigt som koldioxidutsläppen ökat globalt har användningen av förnybar energi också ökat, och på detta område kan Sverige kan vara vägledande, menar han. Men påpekar samtidigt att de starka reaktionerna på höjda bensinpriserna i Frankrike visar att man samtidigt måste kompensera de som förlorar på omställningen.
