Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Aktuellt / Vetenskap

Den klimatsmarta miljöboven

Varför syns inte ökningen av koldioxidutsläpp från förbränning av biobränslen?

Den svenska klimatdebatten kretsar i stor utsträckning kring hur mycket våra och världens utsläpp av växthusgaser behöver minska för att målen i Parisavtalet från 2016 ska kunna nås.

Enligt avtalet ska jordens uppvärmning sedan förindustriell tid begränsas till2 grader och helst hållas under 1,5 grader. Annars finns det, enligt FN:s klimatpanel IPCC, överhängande risk att oåterkalleliga kedjereaktioner sätts i gång, som kan resultera i ytterligare uppvärmning, vilket potentiellt kan få katastrofala följder för jorden och mänskligheten.

I samma svenska klimatdebatt diskuteras främst en lösning på denna förestående och, enligt de flesta bedömare, enorma utmaning: omställning från fossila bränslen, som kol och olja, till förnybar energi, som vindkraft, solkraft och biobränslen.

Vad som får betydligt mindre uppmärksamhet i debatten är att ett av dessa förnybara energislag på kort sikt är förknippat med lika stora – eller i vissa fall större – utsläpp än de från fossila bränslen. Kanske än mer alarmerande är att dessa utsläpp ökar årligen, både i Sverige, Europa och i världen, och att EU bestämt att de inte behöver redovisas i den officiella utsläppsstatistiken.

År 2017 uppgick Sveriges utsläpp officiellt till strax under 53 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2ekv), alltså koldioxid och andra växthusgaser. De tre föregående åren låg utsläppen på i stort sett samma nivå och 2018 ökade de något, enligt preliminär statistik.

De svenska klimatmålen är satta gentemot år 1990. Sedan dess har utsläppen minskat avsevärt. Men samtidigt har de årliga svenska utsläppen från förbränning av biobränslen ökat – från 12 miljoner ton 1990 till till 33 miljoner ton 2017 – framför allt inom industrin.

Sveriges totala årliga utsläpp av växthusgaser, om man räknar in utsläpp från biobränslen, är alltså större i dag än de var 1990. Ändå stoltserar vi med en minskning på 25 procent sedan dess.

Hur går detta ihop?

Biobränslen framställs genom förädling av skördade grödor, avverkad skog eller restprodukter från skogsindustrin, exempelvis sågspån, barr och kvistar. EU-kommissionen beslutade 2009, i sitt direktiv om förnybar energi, att biobränslen ska klassas som utsläppsneutrala. Sedan dess inkluderas inte de så kallade biogena utsläppen i sammanställningar av länders totala utsläpp. Anledningen är att skördade grödor och avverkad skog på sikt växer upp igen, och då på nytt fångar upp och binder koldioxid från atmosfären.

För grödor är detta kretslopp relativt kort, förutsatt att marken fortsatt används för odling efter att grödorna skördats. För skog, å andra sidan, tar det många år innan nya träd växt upp och den utsläppta koldioxiden fångas upp igen.

Enligt MIT-professorn John Sterman, som räknat på den så kallade »kolskulds­teorin«, kommer träpellets som bränns i dag att förvärra klimatförändringarna i minst 80 år innan de positiva effekterna framträder – detta jämfört med om vi skulle få motsvarande energi från kolkraft, vida betraktat som världens största klimatbov.

Träpellets är den vanligast förekommande formen av förädlad biomassa för elproduktion.

LÄS OCKSÅ: Jorden är på väg mot en katastrof. Varför har vi så svårt att agera?

Bengt-Gunnar Jonsson.

Eftersom pellets har lägre energidensitet än fossila bränslen så måste större volymer förbrännas, jämfört med exempelvis kol, för att samma mängd energi ska utvinnas. Resultatet är att utsläppen per producerad kilowattimme är högre för biomassa än vad de är för kol.

Sedan EU lade till det på listan över förnybar energi har en mängd europeiska länder infört kraftiga subventioner på biomassa, för att påskynda omställningen från fossila bränslen. Men eftersom den största produktionen av biomassa sker utanför EU måste växthusgaser från transportsektorn också tillföras biomassans utsläppsbudget.

I nuläget kommer ungefär hälften av all förnybar el som produceras inom EU från biomassa, men när man mäter hur medlemsstaterna klarar klimatmålen i Parisavtalet beaktas alltså inte dessa kraftigt ökande utsläpp. I Sverige stod biobränslen endast för ungefär 2,5 procent av den totala elproduktionen 2017, men i takt med att kärnkraftsreaktorer stängs ner och behovet av tillförlitlig basproduktion växer, kan andelen mycket väl komma att öka även här.

En av dem som gett sig in i debatten är Bengt-Gunnar Jonsson, professor i ekologi vid Mittuniversitetet, är en av dem som gett sig in i debatten om biobränslenas dolda klimatpåverkan.

– Om man skulle göra en massiv omställning från fossila bränslen till biobränslen skulle vi få mer koldioxid i atmosfären på kort sikt, säger han.

Han pekar delvis på de stora utsläppen vid förbränningen, men även på skogens enorma kapacitet att lagra koldioxid. Att avstå från att avverka skog i Sverige under ett års tid, menar han, skulle få enorm klimatnytta. Detta eftersom mer koldioxid fångas upp i takt med att träden fortsätter växa.

– Sedan är det kanske inte ett realistiskt alternativ, men det finns flera andra modeller för att öka inlagringen utan att sluta avverka skog helt och hållet. En av dem är att öka omloppstiderna – att man sparar skogen tio år längre innan man avverkar den.

Jonssons resonemang har fått mothugg från flera håll. Den vanligaste invändningen är att avverkning är positivt för skogens tillväxt och att unga träd lagrar mer koldioxid än gamla, varför skogsavverkning ur ett övergripande perspektiv leder till minskade utsläpp. Bengt-Gunnar Jonsson menar att detta resonemang bygger på en missuppfattning.

– Det är klart, att om vi skulle låta skogarna stå tillräckligt länge så skulle tillväxten avstanna, ingen skog växer ju till himlen. Men givet hur åldersfördelningen i det svenska skogslandskapet ser ut, så skulle vi inte se någon reell tillväxtminskning per hektar under de närmaste årtiondena, även om vi slutade avverka.

Naturvårdsverket, som på regeringens uppdrag sammanställer statistik över de svenska utsläppen, ser inga problem med att biobränslen inte inkluderas i de officiella sammanställningarna.

– Nej, det är nödvändigt att vi följer internationellt överenskomna regelverk säger Anna-Karin Nyström, chef på myndighetens klimatmålsenhet.

Så ni tycker inte att det finns något problem med att Sverige har 33 miljoner ton koldioxidekvivalenter i oredovisade utsläpp för 2017?

– Alla utsläpp och upptag rapporteras, både de biogena och de fossila. Däremot ingår inte alla delar i den total som Sverige utgår från när vi följer upp våra mål.

LÄS OCKSÅ: Jorden är på väg mot en katastrof. Varför har vi så svårt att agera?

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera