Trump ökar trycket mot Venezuela

Evan Ellis är Latinamerikaexpert vid American Army War College i Philadelphia och har noga följt Trumpadministrationens massivt höjda närvaro i Karibien som har pågått sedan augusti. På frågan om han tror att Nicolás Maduro sitter kvar som president i Venezuela om ett halvår blir Ellis svar: 

– Det tvivlar jag på.  

I nättidskriften The Conversation konstaterar han att om Washington har viljan, så har man definitivt också den militära styrka som skulle behövas för att undanröja drogkartellen “Cartel de los Soles” som USA har definierat som terroristgrupp, och det inkluderar dess påstådda chef Maduro. Enligt Trump utgör kartellen ett hot mot amerikanska intressen och de så kallade drogbåtarna är därmed legitima militära mål för USA, men aktionerna har dragit på sig internationell kritik och flera människorättsjurister hävdar att USA:s attacker mot smugglarnas snabba transportbåtar strider mot internationell rätt.

Många frågar sig om Trumps krig mot knarket egentligen är en förevändning för att få bort Maduro från makten, bland annat sedan denne utropat sig till ett segrare i valet 2024 där oberoende forskare och internationella observatörer uppskattar att oppositionen under ledning av Maria Corina Machado fick 70 till 80 procent av rösterna.

– President Trump tenderar att fokusera på de två frågor som är viktigast för hans MAGA-bas, nämligen droger och migration, även om det för många andra inte är de mest allvarliga hoten, säger Evan Ellis. 

Han säger att det finns andra faktorer som gör Venezuela till ett hot mot USA, att landet hyser utländska aktörer som Ryssland, Iran och Hizbollah och att det korrupta systemet i sig bidrar till instabilitet i regionen och i världen.

– Utrikesminister Marco Rubio har, enligt min mening, en djupare ideologisk övertygelse om behovet av att stå upp mot auktoritära regimer, därför stödjer han detta, men av helt andra skäl än Trump.  

Evan Ellis har kartlagt den militära upptrappningen utanför Venezuelas kust. Utöver ökad kapacitet för flygattacker och potentiella markoperationer har USA en bas i Guantanamo på Kuba och flera i Puerto Rico. I november återöppnade man även Roosevelt Roads Naval Station i Puerto Rico, som varit stängd sedan 2004. Vid en konfrontation möter USA ett Venezuela där endast 30 av 49 srtridsflygplan uppges vara operativa, även landets enda ubåt är enligt Ellis inoperativ, liksom flera örlogsfartyg. På land har Venezuela numerärt övertag, men militärens stridsberedskap och utbildning anses svag, och många förband är inriktade på intern kontroll och repression snarare än högintensiv krigföring.

Frågan är förstås om upptrappningen räcker för att sätta tryck på Maduro. Fram till nu har han suttit säkert, enligt Ellis. Han kan avlöna sina bundsförvanter med intäkter från illegala verksamheter som droger och trafficking och ingen i hans närhet har intresse av att regimen faller, med ansvarsutkrävande som följd.

– Bara när en majoritet av militärerna är övertygade om att en attack från USA är nära förestående och kommer att bli framgångsrik, kan några vända sig mot Maduro för att rädda sitt eget skinn.  

Men han tillägger att det är långt ifrån säkert att det blir så och då finns risk för en markinvasion. Den venezuelanska statsvetaren Benigno Alarcón Deza, vid Universidad Católica Andrés Bello i Caracas, har också studerat upptrappningen och han ser framför sig två scenarier. Ett där USA genomför attacker inne i Venezuela, i första hand mot infrastruktur kopplad till narkotikaindustrin. Det ligger i linje med Trumps ambitioner och skulle rubba det belöningssystem som Maduro använder för att säkra militären och de höga tjänstemännens lojalitet. Om Maduro känner att han tappar kontrollen kan det bästa sättet för honom att rädda sitt eget liv vara en förhandlad exil.

Oavsett utgången är det Venezuelas folk som betalar det högsta priset, både ekonomiskt och i lidande. Många hungrar, 25 procent av invånarna har redan flytt landet, inflationen i år väntas bli 270 procent och Maduro fängslar nya regimkritiker varje vecka.

***

Läs även: Trumps stora plan för Latinamerika

Läs även: Knarkkrig om mer än knark