Vad är det som pågår på UD, egentligen?

Arvfurstens palats vid Gustav Adolfs Torg i Stockholm uppfördes på Gustav III:s tid som bostad för svenska prinsar i tronföljden, därav namnet. På order av den kulturälskande kungen utformades byggnaden som en pendang till det gustavianska operahuset på andra sidan torget. Numera är palatset mer känt under ett annat namn: Utrikesdepartementet, eller kort och gott UD. Men under våren har den anrika byggnaden skakats – nästan bokstavligen - av en rad skandaler. Vad är det som pågår därinne under kristallkronorna egentligen? 

Året innan Gustav III mördades i operahuset vid torget 1792 hade han inrättat Konungens kabinett för den utrikes brefväxlingen, ett kansli med en handfull ämbetsmän som skötte kungens korrespondens med andra nationer, det vill säga embryot till dagens UD. Numera sysselsätter den svenska utrikesförvaltningen 2 700 personer vid ett hundratal utlandsmyndigheter över hela världen: ambassader, generalkonsulat, delegationer och kontor. Dessutom är 800 diplomater växelvis stationerade på "huvudkontoret" i Stockholm. UD är också den största enheten inom myndigheten Regeringskansliet med drygt hälften, 55 procent, av de närmare 5000 anställda.  

I omvärldens ögon kan diplomatlivet framstå som glamouröst. Det är lätt att föreställa sig eleganta mottagningar med champagne och snittar i Washington, London, Moskva, Tokyo eller Buenos Aires. Och visst finns sådana. Diplomati handlar i hög utsträckning om att knyta och odla kontakter i den del av världen där man för tillfället befinner sig.  

Om den typen av arbete skapar bestående värden är svårt att veta. Inte så mycket kommer till allmänhetens kännedom. Diplomater är diskreta, det ligger i yrkets natur. Det är bättra att säga för lite än för mycket. I kontakter med media föredrar man det som kallas bakgrundssamtal, det vill säga anonymitet för uppgiftslämnaren. UD:s politiska ledning bjuder ibland in journalister under samma förutsättningar, inga citat, inga namn.  

När Fokus ringer en av Sveriges mer kända diplomater är vederbörande på väg att gå ombord på ett flyg efter en internationell sammankomst i en europeisk huvudstad. Vad handlade samtalen om?  

– Du vet, det vanliga mest. Säkerhetsfrågorna, allt det här med Ukraina och vad som står på spel. 

Gav det något?  

– Nej, det tycker jag väl inte direkt. Alla vet att Putin vill fortsätta kriga och tänker göra det så länge ingen stoppar honom.

För många unga och ambitiösa människor framstår en karriär som yrkesdiplomat som drömmarnas mål. Svårigheten är att passera nålsögat till UD. Antagningsprocessen är en meritbaserad och intellektuell prövning. Ytterst få av Sveriges utrikesministrar skulle själva ha uppfyllt kravlistan som den ser ut i dag. Inte Carl Bildt och inte Margot Wallström.  

För att få göra antagningsprovet krävs en akademisk examen på kandidatnivå, 180 högskolepoäng, "inom ett för utrikesförvaltningen relevant område". Statsvetenskap, ekonomi eller juridik duger bra. Språkkraven är höga, perfekt svenska och engelska samt "goda kunskaper" i minst ett av sex andra språk. Till det ska läggas goda kunskaper om svenskt samhällsliv och kultur samt ett "levande intresse för svensk inrikes- och utrikespolitik." Vid det senaste antagningsprovet skulle kandidaterna exempelvis svara på vem som är ordförande i riksdagens utbildningsutskott och EU-nämnd samt inom vilka branscher bolagen Mojang, LKAB och Altris verkar.  

Den som vill in på UD måste också ha bott utomlands och ha körkort för manuell växellåda. Departementet vill rekrytera personal som kan "arbeta i länder med relativt krävande levnadsförhållanden", exempelvis i Mellanöstern, Afrika och Asien. "När du blir anställd har du förflyttningsplikt. Du kan inte tacka nej till den plats du har blivit tilldelad", står det i det interna regelverket. Sveriges största ambassad är den i Nairobi i Kenya där 75 anställda från bland annat UD och Sida hanterar ett svenskt stöd som uppgick till 1,75 miljarder åren 2021 till 2025.  

Ungefär 800 förhoppningsfulla brukar söka till UD varje år. En fjärdedel går vidare till det skriftliga antagningsprovet och ställs sedan inför departementets antagningsnämnd där personliga egenskaper kan väga tungt, samt genomgår den obligatoriska säkerhetsprövningen. I slutändan kvalificerar sig 20 till 25 aspiranter för anställning och vidare utbildning på UD:s prestigefyllda diplomatprogram. Under vårens kurs var det något fler, 31 personer. 

– Vi vill ha människor som uppfyller våra akademiska krav och söker brett på universitet och högskolor. Vi tittar på våra egna behov och särskilt vilka språk vi skulle ha nytta av, säger Karin Hernmarck, chef för kompetensutvecklingsrådet på UD.  

Efter tre års traineetjänst i Stockholm och utomlands är man fullfjädrad diplomat med världen som arbetsplats. Det är kanske inte så konstigt om de som lyckas gå hela vägen ser sig själva som en utvald elit. Det är de ju. 

Den som prickar rätt kan i bästa fall några decennier senare se tillbaka på en karriär som den som nuvarande kabinettssekreteraren Dag Hartelius har bakom sig. Han har varvat UD-tjänst med stationeringar utomlands i Moskva, Berlin, London, Tallinn, Warszawa, Bryssel och New York. Han har också varit generaldirektör för underrättelsemyndigheten FRA. Under den svenska Natoprocessen var han ambassadör i Budapest innan han återvände till Sverige med placering i statsrådsberedningen. Därefter gick han tillbaka till UD som dess högste befattningshavare under utrikesministern. 

I enlighet med traditionen håller Hartelius en låg offentlig profil. Senast han omnämndes i media var när han kallade upp Israels Stockholmsambassadör och krävde att ”Israels regering omedelbart ska säkerställa säkert och obehindrat humanitärt tillträde till Gaza. Att blockera mat och annat bistånd till civila är oförsvarligt.” Diplomati kan vara snirkliga omskrivningar men även klarspråk. Alla är medvetna om vad som gäller för den som vill klättra upp för den hala karriärstegen.  

– Den diplomatiska kåren jobbar först och främst målmedvetet med sina egna karriärer, så har det alltid varit på UD, säger en tidigare anställd. 

En del uppskattar hur det fungerar, särskilt om man karriärmässigt klarat sig bra.  

– Det är fantastiskt att få ha ett så varierat yrke. Man byter jobb var tredje, fjärde år, lär sig nya saker och träffar spännande människor i en professionell omgivning. UD är en fenomenal arbetsgivare. 

Andra talar om UD som "en skoningslös miljö med sylvassa armbågar och stenhård konkurrens" om attraktiva och statusfyllda utlandsplaceringar.  

– UD är som en sekt bestående av elitistiska människor, där alla fostras i samma skola, det är ett skråväsende på samma sätt som polisen, officerskåren och kyrkan, säger en person i utrikesförvaltningen. 

– Eftersom det är ett slutet system är det strid på kniven om toppjobben. Varje steg på vägen sker alltid på någon annans bekostnad. UD fungerar som en egen organism, avskild från världen utanför. Det är en hård arbetsplats.  

Utrikesministern är traditionellt ett av de viktigaste statsråden och var förr en av tre ämbetsmän som titulerades excellens (vid sidan av statsministern och riksmarskalken). Genom åren har många kända namn innehaft posten men några har gjort mer avtryck än andra. Anna Lindh var en politisk stjärna på uppåtgående i Socialdemokraterna när hon blev utrikesminister 1998. Hon sågs som en naturlig efterträdare till statsminister Göran Persson men mördades vid ett brutalt knivdåd på NK i Stockholm. Som efterträdare valde Persson den tidigare justitieministern Laila Freivalds, som hade lämnat justitiedepartementet efter en lägenhetsaffär. På UD gick hon på teater istället för att undsätta nödställda svenskar efter tsunamikatastrofen och 2006 tvingades hon lämna regeringen för andra gången.

Tidigare statsministern Carl Bildt som var utrikesminister i alliansregeringen 2006-2014, reste runt i världen och bedrev utrikespolitik utan att fråga särskilt mycket efter vad diplomaterna på UD tyckte och tänkte, vilket retade gallfeber på många av tjänstemännen.  

– Det fanns en utbredd irritation mot Bildt eftersom han skötte väldigt mycket på sms från sina resor i stället för att ha grundläggande kommunikation och beredningar med sina tjänstemän, säger en person som var med. 

Med socialdemokraten Margot Wallström som utrikesminister i Stefan Löfvens regering flyttade aktivismen in i Arvfurstens palats. Wallström såg utrikesförvaltningen som en kampanjorganisation för sin personliga agenda.  

– Hon var en mycket dominant person som styrde och ställde mer än vad en utrikesminister normalt brukar göra, säger en person med en central befattning i utrikesförvaltningen under de åren.  

Ett av Wallströms uppmärksammade projekt var den feministiska utrikespolitiken. Ett annat att lansera Sverige som en oberoende röst - independent voice - i världen i Olof Palmes anda. Ett tredje idé var att Sverige skulle ta plats i FN:s säkerhetsråd, vilket också lyckades. Ett fjärde att Sverige skulle underteckna en FN-resolution om en kärnvapenfri värld. Där gick hon på pumpen efter protester från USA och andra tunga Natoländer samt en politisk strid internt i regeringen. Då valde Wallström att avgå och lämna politiken.  

Moderaten Tobias Billströms UD-tid blev kort men intensiv. Under den utdragna Natoprocessen gjorde han sig känd som en obotlig optimist, trots att datumet för Sveriges inträde flyttades fram gång på gång. Ett halvår efter att Natomedlemskapet väl var på plats avgick han utan att någon riktigt begrep varför.  

– Ingen såg det komma. Det var extremt oväntat. Jag har träffat honom vid senare tillfällen men han berättar inget, säger en före detta kollega. 

En orsak till Billströms avhopp som det spekuleras om är att det har skett en positionsförskjutning i utrikes- och säkerhetsfrågorna under den nuvarande regeringen. I en turbulent omvärld har utrikespolitiken blivit viktigare och statsministerns roll mer internationell vilket är en av förklaringarna till att Ulf Kristersson inrättade det nationella säkerhetsrådet med ett kansli på drygt 70 personer efter valet 2022. Rådet ligger organisatoriskt direkt under Kristersson i statsrådsberedningen och dess chef, den nationella säkerhetsrådgivaren, rapporterar alltså inte till utrikesministern. 

– UD har blivit mer sidsteppat än tidigare, säger en tjänsteman i Regeringskansliet. 

– Hela tanken med säkerhetsrådet är att det ska finnas en mottagare som bearbetar och analyserar all information och ger statsministern relevanta underlag, det går ut över UD:s roll.  

I toppen av UD-pyramiden sitter utrikesminister Maria Malmer Stenergard och bistånds- och handelsministern Benjamin Douza. På tjänstemannasidan finns det numera fyra avdelningar plus stabsenheter för rättsfrågor, HR, media et cetera. Maria Malmer Stenergard styr den euroatlantiska och säkerhetspolitiska avdelningen samt den globala avdelningen, dessa har störst prestige internt. Under Benjamin Dousa ligger avdelningarna för internationell utveckling respektive handelsfrämjande. 

I Stefan Löfvens S-MP-regeringar var posten som biståndsminister reserverad för Miljöpartiet. Men i Tidöregeringen har Moderaterna tagit hand om biståndsfrågorna och dragit ner både på anslagen och antalet mottagarländer, först under Johan Forssell och nu alltså under Dousa. När den senare har svarat på kritiken från vänsterhåll om att regeringen har prioriterat ner fattigdomsbekämpningen i världen har Dousa talat om ”handel, privata investeringar och lån” som bärande delar i biståndspolitiken. Och en av hans företrädare från tidigare S-regeringar, Carin Jämtin, fick se sitt förordnande som Sidas generaldirektör avslutat efter regeringsskiftet 2022. Det största stödet går numera till det krigshärjade Ukraina. Innan dess låg tyngdpunkten på länder som Somalia, Moçambique, Tanzania, Syrien och Afghanistan. 

Tisdagen den 27 maj i år ordnade utrikesrådet Torbjörn Sohlström en after work på UD:s takterrass för sina medarbetare vid euroatlantiska och säkerhetspolitiska avdelningen. En av dem som var där var Tobias Thyberg, under några få timmar den 8 maj statsministerns nationelle säkerhetsrådgivare. Han kastade in handduken när det uppdagades i ett anonymt mejl till Regeringskansliet plus media att han hade delat könsbilder på dejtingappen Grindr. Nu var det inte bilderna i sig som blev Thyberg fall, utan att han inte hade nämnt dem under säkerhetsprövningen. I efterhand har han medgett att det var ett misstag. 

Formellt står Tobias Thyberg fortfarande uppsatt som chef på UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien som sorterar under Sohlströms fögderi, men är för tillfället är han inte i tjänst. Hans namn var välkänt på UD, han är son till diplomaten Knut Thyberg som varit ambassadör i Helsingfors och Warszawa. Thyberg den yngre har stationeringar som ambassadör i Kabul och Kiev på sitt CV.  

– Han har ett starkt stöd hos oss och vi hoppas att han snart är tillbaka på jobbet, säger en av hans arbetskamrater som var med där på UD-taket.  

Vad han ska syssla med i framtiden är en sak för UD:s personalavdelning.  

– Det pågår en diskussion, han har arbetat för UD under hela sin karriär och kommer säkert att fortsätta med det. 

Somliga på UD som Fokus har talat med tycker att det var fel att Thyberg tvingades sluta som säkerhetsrådgivare, att Ulf Kristersson borde ha slutit upp vid hans sida i stället för att kasta honom under bussen och tala om ”komprometterande” material och att det ”är allvarligt att undanhålla information.” Andra tycker att Thyberg får skylla sig själv som inte sa något om bilderna vid säkerhetsprövningen.  

– Jag har själv suttit i säkerhetssamtal på den högsta nivån och då måste allt upp på bordet, särskilt när handlar om en tjänst som statsministerns rådgivare i säkerhetsfrågor, säger en hög tjänsteman. 

Till saken hör att det var Ulf Kristersson själv som höll i rekryteringsprocessen från början till slut, endast i samråd med statssekreteraren Sturat och med hjälp av ett fåtal personer på UD som tillfrågades om lämpliga kandidater, däribland kabinettssekreteraren Dag Hartelius. 

Om det hade stannat vid Thybergs uttåg så hade kanske på UD och omvärlden lugnat ned sig en smula vid det här laget. Men bara ett par dagar senare gick det nya chockvågor genom utrikesförvaltningen när det i snabb följd blev känt att Säpo hade genomfört dubbla razzior och gripit inte bara en utan två svenska diplomater på ambassadörsnivå. Båda anhölls av åklagare men släpptes efter ett par dagar. Båda nekade till brott.  

En av männen anklagades för spioneri med "skälig misstanke" och togs i förvar efter ett tillslag mot bostaden där dörren slogs sönder och han själv släpades ut på gatan av engelsktalande personer. Han trodde sig vara utsatt för ett rånförsök, en "skräckupplevelse" enligt advokaten Anton Strand. När han släpptes ur arresten togs han in på sjukhus men dagen efter hittades han död. Innan han dog lämnade mannen in en polisanmälan mot Säpo för misshandel och tjänstefel. Ärendet ligger hos polisens avdelning för särskilda utredningar.  

Varför diplomaten greps är fortfarande oklart, både Säpo och åklagarsidan tiger. Beskedet om att mannen var död togs emot med bestörtning av kollegorna, inte minst med tanke på Säpos brutala insats vid razzian mot hans hem.

– Det som hände är fruktansvärt, gräsligt, säger en UD-anställd som menar att det är av yttersta vikt att åklagaren går till botten med vad som har hänt.  

– Det är väldigt lätt att anklaga någon för allvarliga brott. Även om det skrivs av i ett senare skede kladdar sig misstankarna fast. Nästa gång drabbar det någon annan och Säpo har gripit oskyldiga personer tidigare. 

I media har det förekommit uppgifter om en koppling mellan den avlidne diplomaten och Tobias Thybergs intima bilder på Grindr, skickade från en krypterad Protonmejl-adress till statsministerns statssekreterare John Stuart och säkerhetsrådgivarens stabschef Björn Fagerberg 33 minuter efter att utnämningen blivit offentlig.  

Mejladressen på protonkontot står i namnet på en helt annan välkänd diplomat som kategoriskt förnekat inblandning, vilket pekar på att den verklige upphovsmakaren gömt sig bakom en befintlig persons identitet för att skapa förvirring. En teori är att det hela rör sig om en rysk påverkansoperation. 

Den andre diplomaten som greps av Säpo har även han en långvarig UD-karriär bakom sig. I det fallet gäller misstanken obehörig befattning med hemlig uppgift. Här har det förekommit medieuppgifter om att den utredningen har kopplingar till den i Turkiet tidigare fängslade svenske journalisten Joakim Medin.  

Diplomat två har haft arbetsuppgifter med geografisk anknytning till samma område som Medin har bevakat under sina resor i Mellanöstern. Senare har han arbetat med andra frågor på UD. Han har även vittnat i en rättegång till fördel för en av det kurdiska partiets PYD:s representanter i Sverige, Shiyar Ali, som greps vid en Säporazzia samordnad med tillslaget mot diplomat 2. Han spelade i sin tur en roll när Medin släppts fri efter att ha gripits av Assadregimen i norra Syrien 2015. Enligt åklagaren Mats Ljungqvist vid Riksenheten för särskilda mål rör det sig i båda fallen om brott som begicks mellan 2022 och 2025. Närmare vad det skulle röra sig om är inte känt.  

Med 800 tjänstgörande diplomater i Stockholm är UD ett myller av informella kontakt- och informationsvägar.  

– Hela UD är en skvallercentral. Skvaller och ryktesspridning sitter i generna i utrikesförvaltningen, säger en före detta UD-anställd. 

En del av det som utspelar sig i Arvfurstens palats kan spåras till familje- och vänskapsband och upparbetade lojaliteter, ibland med politiska förtecken. Från arbetsgivarens sida är det tydligt uttalat att partipolitiskt engagemang inte är något hinder för en UD-karriär: ”Du behöver inte ha varit politiskt neutral för att bli antagen”, heter det i regelverket.  

Däremot är det ett krav att alla tjänstemän ska uppträda opartiskt och tjäna "den sittande regeringen." För utomstående kan det vara svårt att få klarhet i vem som är beroende av vem i UD-hierarkin och på vilka bevekelsegrunder utnämningar och annat sker. Personliga förbindelser på det privata planet eller släktskap är inte ovanliga.  

Ett exempel bland många är Annika Söder som började på UD i unga år. Under Margot Wallströms tid som utrikesminister var Söder kabinettsekreterare. Hon är dotter till centerpartisten Karin Söder som var Sveriges första kvinnliga utrikesminister efter den borgerliga valsegern 1976. Annika Söder föredrog att annat parti: "Jag valde Socialdemokraterna", har hon sagt. Hennes man är diplomaten Anders Bjurner, bland annat ambassadör i Rom och innan dess nära medarbetare till Sten Andersson, som var utrikesminister under Olof Palmes och Ingvar Carlssons S-regeringar. 

Ett annat namn som dyker upp är Efraim Gomez, framgångsrik diplomat i den något yngre kategorin med uppdrag på FN-representationen i New York, Sveriges EU-representation i Bryssel samt för FN i Genève. För närvarande är han tjänstledig från UD för en tjänst som global policydirektör vid Världsnaturfonden, WWF. Vid tiden för Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd 2017-18 utnämndes Gomez till chef för en nyinrättad FN-enhet på UD. Dagens Nyheter avslöjade då att upplägget i kampanjen gick ut på att byta biståndspengar från Sida mot att Sverige fick röster i generalförsamlingen. Gomez hustru är Maria Gutiérrez, numera vid Sveriges representation i Genève, som under samma period var kabinettssekreteraren Annika Söders personliga samordnare på UD. 

Både Gomez och Gutiérrez fick sina dåvarande befattningar när Margot Wallströms och Annika Söder styrde UD. År 2019 var Gomez också aktuell för ett av de verkliga toppjobben som utrikesråd och chef för politiska frågor, en av UD:s mest prestigefyllda tjänster. Efter protester, både internt och från den borgerliga oppositionen, blev det emellertid inget av den saken. Ett skäl var att han efter valet 2018 var en pådrivande kraft bakom ett UD-upprop, undertecknat av sammanlagt 261 på pappret opolitiska UD-tjänstemän, inklusive Maria Gutiérrez. De ville ha garantier för ”att nästa regering eller regeringsunderlag inte kommer att urholka Regeringskansliets värdegrund och policys inom mångfald och icke-diskriminering”. Undertecknarna ställde också frågan om vad som skulle hända med ”lojalitetsplikten gentemot regeringen och arbetsgivaren” kom ”i konflikt med regeringsformens bestämmelse om människors lika värde”. Från borgerligt håll uppfattades det som en S-initierad kampanj för att stoppa en ny alliansregering 

– Det är ingen slump att det kom därifrån, UD har alltid varit vänsteranstruket, säger en tjänsteman vid ett annat departement.  

Diskussionen om att UD är vänstervridet med socialdemokratisk dominans på tjänstemannasidan har pågått åtminstone sedan Vietnamkrigets och 68-vänsterns dagar och är fortfarande ständigt närvarande. Den kan få ny näring om regeringsfrågan ställs på sin spets i ett infekterat politiskt läge efter riksdagsvalet nästa höst. Med tanke på SD:s ultimativa krav på regeringsposter går det inte att utesluta att något liknande händer igen. 

I ett försök att stoppa en sådan utveckling krävde Sverigedemokraterna nyligen i riksdagen att konstitutionsutskottet utreder uppropet. 

"Vi anser att det finns mer än tillräckligt som pekar på behovet av en genomlysning av vad som faktiskt skedde när det här brevet togs fram, bland annat huruvida någon av undertecknarna tvingades eller på annat sätt manades att stå med. Det bör i så fall inte uteslutas att det kan röra sig om ett grundlagsbrott", sa arbetsmarknadsutskottets ordförande Magnus Persson (SD) i en kommentar.  

Hemställan skickades till KU bara några dagar före Tobias Thybergs snabba entré och sorti från den inrikespolitiska scenen – och marken började gunga under Arvfurstens palats. Tre pågående brottsutredningar med koppling till UD är en mardröm både för regeringen och den svenska diplomatkåren.

Fotnot: En tidigare version av denna artikel innehöll en felaktig uppgift om att Annika Söder skulle vara gudmor till  Maria Gutièrrez barn. Det stämmer inte och uppgiften har strukits. Vi ber om ursäkt. Red.

***

Läs även: Hur glömmer man att man postat känsliga bilder?

Läs även: Behöver Sverige verkligen ett särskilt säkerhetsråd?