nyh_schenstrom

Hård kritik mot KU

Politiker missbrukar KU för egna syften. Det anser forskare vid Uppsala universitet.

Senaste KU-dramat är förra statssekreteraren Ulrica Schenströms vägran att låta sig utfrågas om regeringens krisberedskap på kvällen den 23 oktober 2007, när hon bemannade krisjouren från krogen. Reinfeldt tycker att KU:s förhörsbegäran är ett »spektakel«. Och nu får han en forskarrapport att dänga i huvudet på sina kritiker.

För statsvetarna och Shirin Ahlbäck och Helena Wockelberg vid Uppsala universitet, som har analyserat KU:s arbete mellan 2002 och 2007, är också bekymrade. »Det faktum att politiker kan manipulera olika ansvarsprocesser innebär inte att de bör göra det«, skriver de, med adress till samtliga riksdagsledamöter, och KU:s ledamöter i synnerhet.

– Jag tycker att riksdagen ska skärpa sig. Ibland är det rena tramsigheter i utfrågningarna. Kanske KU får skylla sig själva om folk inte vill komma. De får fundera på vad det beror på, säger Helena Wockelberg.

Redan på 80-talet slog forskare fast att KU hade tagit rejäla kliv bort från den principiellt granskande uppgift som grundlagsfäderna hade tänkt sig. Och det har knappast blivit bättre, menar Ahlbäck och Wockelberg.

De har granskat 142 KU-anmälningar mot enskilda statsråd och gjort innehållsliga analyser av ett antal KU-förhör.

I 42 procent av alla anmälningar saknas tydlig hänvisning om vilka lagar och förordningar ministrarna skulle ha brutit mot. Dessutom får KU gång på gång ta ställning till samma principiella frågor, exempelvis ministerstyre.

»Ledamöterna skulle kunna läsa föregående års protokoll om det bara var en auktoritativ tolkning de var ute efter«, skriver forskarna, som starkt misstänker att riksdagsmännen ofta mest söker uppståndelse.

Ett annat problem är att det inte finns något filter som hindrar KU från att lägga resurser på irrelevanta anmälningar.

Forskarna nämner bland annat Reinfeldts ministertillsättningar. Den som anmälde ville veta om inte frågan föll under regeringens beredningstvång – vilket den inte gjorde. »Vi menar att denna kunskap var så lättillgänglig att ledamoten egentligen inte behövde använda KU för att nå den«, skriver forskarna.

– KU är varken någon politisk diskussionsklubb eller någon upplysningstjänst, säger Helena Wockelberg till Fokus.

Än mer stränga är forskarna mot KU-förhören. De har analyserat utfrågningarna om tsunamin – och ger förre statssekreteraren Lars Danielsson delvis rätt. Det är statsråden som ska granskas, inte statssekreterarna. I stället talar förhörsledarna i KU svepande om »statsrådsberedningen«, »ni« och »regeringskansliet«.

Fallet Schenström ingår inte i granskningen, men Helena Wockelberg tycker att det är »helt okej« om den förra statssekreteraren svarar KU skriftligt. KU:s nuvarande ordförande Berit Andnor (s) betonar den konstitutionella grunden för utskottets arbete. Men säger samtidigt att man inte kan skilja KU från oppositionens granskning.

– Det är ju oppositionen som anmäler. Det är en illusion att tro att vi inte bär på värderingar, säger hon till Fokus.

Nu har hon tillsammans med KU:s vänsterpartist och miljöpartist skrivit ett brev till Reinfeldt om Schenström. På Fokus fråga om hon inte borde ha skrivit brevet i egenskap av KU-ordförande i stället och försökt få alla ledamöter att skriva under, svarar hon:

– Det har jag inte tänkt på.

Berit Andnor tycker att KU var mer politiserat förra mandatperioden (då KU hade en borgerlig ledning) än i dag.

"Ansvarsfullt ansvarsutkrävande - om bruk och missbruk av KU" finns i antologin Statsvetare ifrågasätter, red: Sverker Gustavsson, Uppsala Universitet 2008.

Mer på fokus.se: Om politikers moral, Ulrica Schenströms makthavarsida, Torbjörn Nilsson om hur mäktig hon var.

Prenumerera på Fokus!

41 nummer av Fokus för bara 1095 kronor!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*