Mazar-e Sharif. Utlands­styrkan FS 20 i Afghanistan. Nu finns ett förslag på ny lag för svenska soldater i utlandet.

NYHafghanistan

Rätt att döda mellan raderna

När regeringen ska förtydliga lagarna för svenska ­soldater i utlandet fylls förslaget med kryphål.

I kärlek är möjligtvis allt tillåtet, men inte i krig.

Världen reagerar på illdåd med nya ­lagar, samtidigt som konflikterna förändras och skapar kryphål dit lagen inte når. Så också i Sverige som ökat sin militära närvaro utomlands. Därför tog regeringen i veckan emot ett förslag till en ny lag. Förslaget kommer från utredaren Runar Viksten, tillika Försvarsunderrättelsedomstolens ordförande. Han har kartlagt det rättsliga lapptäcke som ytterst avgör gränsen för när svenska soldaters legitima dödande övergår i mord.

Runar Viksten kommer fram till att två viktiga bitar saknas. Den första är ingen nyhet, utan har besvärat försvaret länge.

När en insatssoldat använder mer våld än gemene mans rätt till nödvärn, sker det utifrån en i svensk lag oskriven ansvarsfrihetsgrund. I det nya lagförslaget får soldaten för första gången en uttrycklig rätt att använda tvång, våld och att döda.

Det andra hålet Runar Viksten till sin förvåning funnit i lapptäcket är att Sverige inte är formellt ansvarigt för hur soldaterna efterlever de mänskliga rättigheterna. Det ansvaret faller i stället på staten eller organisationen som bär insatsens ledartröja.

– Vi kan inte ha en strikt formell tillämpning när Sverige i många år framhållit de mänskliga rättigheterna, och när insatserna syftar till att värna dem. Hur tusan skulle det se ut om vi själva inte levde upp till det? säger han.

Men svenskarnas ansvar behöver enligt förslagets finstilta ändå inte bli större än andra länders. En utgångspunkt är att svensk trupp skulle göra samma bedömning av folkrätten som insatsledaren EU eller Nato. Detta trots att man i den svenska utredningen konstaterar att till exempel USA anser att de mänskliga civila och politiska rättigheterna inte gäller under konflikter.

En annan brasklapp i lagförslaget är att de mänskliga rättigheterna ska tillämpas med hänsyn till hotbilden och insatsens mandat. Soldaten längst fram i ledet torde alltså inte behöva oroa sig för att värnandet av andra går för mycket ut över den egna säkerheten.

– Det finns en viss realism som man faller tillbaka på och det ger inte en hundraprocentig tillämpning av de mänskliga rättigheterna, medger Runar Viksten.

Han har i utredningen varit lyhörd mot Försvarsmakten. Därför ligger förslaget nära de tolkningar svensk trupp redan ­arbetar utifrån. Men lagen ska öka för­utsebarheten och soldaternas rätts­säkerhet. En tydligare gräns för vad som är brottsligt och inte, ska också underlätta för åklagaren.

Runar Viksten menar att åklagare borde kopplas in varje gång civila skadas av svensk trupp, åtminstone när det sker utanför regelrätta stridshandlingar. Annars lever inte Sverige upp till kraven på opartisk utredning.

Försvarsmakten har tidigare fått kritik av en chefsåklagare för att ha hållit en utredning intern för länge. Då gällde det de två svenskar som dödades i Afghanistan i februari 2010, och som även hade träffats av skott från kollegor.

Utöver våldsanvändningen är en viktig fråga vad som gäller när svensk trupp griper personer. Det ger Runar Viksten nu tydliga svar på.

Max fyra dagar får en person frihets­berövas utan rättslig prövning och endast i extremfall två veckor. Finns minsta misstanke om att personen kan utsättas för tortyr får denne heller inte överlämnas till en annan stats rättsapparat, utan måste sättas på fri fot. Det gäller oavsett hur farlig personen bedöms vara.

Alternativet skulle vara att gå i riktning mot Guantánamo.

Fakta | Fyra dagars fängelse

Svenska soldater har stridit i Afghanistan i tio år. I framtiden ska de få frihetsberöva gripna personer i max fyra dagar utan rättslig prövning.

Prenumerera på Fokus!

41 nummer av Fokus för bara 985 kronor!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*