Intern SD-kritik mot nya arbetstillstånden
SD:s nya kompromiss om arbetskraftsinvandring kritiseras i de egna leden. Riksdagsledamoten Josef Fransson anser att de sänkta lönekraven går för långt.
Sverigedemokraternas riksdagsledamot Josef Fransson är inte nöjd med Tidöreformen om arbetskraftsinvandring – trots att hans eget parti står bakom uppgörelsen. Reformen innebär bland annat att vissa yrkesgrupper undantas från huvudregeln om lönekrav på 90 procent av medianlönen. För en rad yrkeskategorier sänks kravet till 75 procent, vilket motsvarar omkring 27 000 kronor i månaden.
– Just att man ska ha undantag för ett antal grupper ser jag som lite anmärkningsvärt. Vissa undantag hade vi säkert kunnat köpa, men här har man gått väldigt långt. Att sänka lönekraven till 75 procent för 27 olika yrken tycker jag är att gå för långt, säger Josef Fransson.
Han varnar för att systemet kan missbrukas.
– Anledningen till att vi har gjort reformer på området från första början är ju för att folk kommer hit av andra skäl än egentligen att arbeta. Det finns en risk att det här återigen missbrukas, att människor använder arbetskraftsinvandringen som en väg in i Sverige snarare än för att faktiskt jobba.
Josef Fransson är även kritisk till att ingenjörsyrken omfattas av de lägre lönekraven.
– Det låter ju inte troligt att det finns ingenjörer och programmerare som jobbar för 27 000 i månaden. Det låter inte helt rimligt i mina öron.
Ludvig Aspling (SD): ”Måste följa upp”
Hans synpunkter delas av andra profiler inom högern. Den tidigare moderata riksdagsledamoten Hanif Bali skriver på X:
”Varför i hela jävla fridens namn sänker Johan Forssell kravet på arbetskraftsinvandrande ingenjörer från 33 000 kr till 27 000 kr?” Även civilingenjören och debattören Henrik Vallgren kritiserar regeringsförslaget. ”Om vi ska importera ingenjörer som arbetar för 27 000 kr/mån, varför ska unga svenskar ta lån för att läsa till civilingenjör? Tänkte ni inte på det?”
SD:s migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling försvarar dock uppgörelsen och menar att reformen måste ses i ett större sammanhang.
– Arbetstillstånden har minskat med ganska exakt 53 procent sedan vi kom in. Det är en ganska stor minskning på bara några års tid, säger han och pekar på att undantagen gäller relativt små grupper.
– Om du tittar på de yrkesgrupper som omfattas av det här undantaget så är det ganska få personer. Det är därför vi har sagt att vi kan gå med på ett undantag eftersom det rör sig om så pass relativt få personer, säger Aspling.
– Vi måste följa upp det här såklart. Framförallt om det är så att väldigt många anställs på väldigt låga löner. Det finns ju en risk såklart.
Aspling menar att regeringen kan ändra reglerna om problem uppstår.
– Nu har regeringen en möjlighet att genom förordning bestämma lönenivåer för olika yrken. Om man upptäcker arbetskriminella upplägg och att det sker inom vissa branscher, då kan man väldigt snabbt hantera det, säger han.
Vad är ditt budskap till sverigedemokrater som menar att de röstade på er för att få noll eller väldigt liten migration, och nu får detta?
– Hela mandatperioden har bestått av kompromisser. Vi är tvungna att kompromissa i den här frågan precis som i alla andra. Men låt säga att vi fick ner arbetskraftsinvandringen ytterligare 15–20 procentenheter så att vi är nere på 65–70 procent. Jag tycker att det är ett ganska bra resultat, särskilt eftersom nedgången handlar väldigt mycket om de branscher där det är mycket fusk.
***
Läs även: Både L och SD förlorade på kramen
