I augusti 2021 engagerade sig tre av fyra blivande Tidöpartier hårt för att försöka få den dåvarande S-ledda regeringen att uppfylla sina förpliktelser mot lokalanställda och tolkar som lämnats vind för våg vid den kaotiska evakueringen från Afghanistan.

Beslutet att avbryta det militära engagemanget fattas under Donald Trumps första period i Vita huset. Efterträdaren Joe Biden var kritisk men valde ändå att fullfölja tillbakadragandet. Med talibanerna på frammarsch tvingades USA och andra västländer, däribland Sverige, att fly från Kabul hals över huvud. Tjugo år av fredsbevarande insatser slutade med ett nytt terrorvälde. Ett monumentalt fiasko, om man så vill. 

I slutskedet återstod enbart att rädda det som räddas kunde, som att få ut sina egna medborgare ur landet. Sak samma med afghaner som varit behjälpliga och hotades av tortyr och avrättning, om och när man ertappades med att ha gått fiendens ärenden.

För bland andra USA, Storbritannien och Tyskland var det en självklarhet att göra vad som krävdes. Dels av rena anständighetsskäl. Dels av egenintresse. Människor som ställer sig till förfogande måste kunna lita på uppdragsgivaren. Annars omöjliggörs framtida rekrytering till liknande uppdrag. Att inte lämna någon efter sig är med andra ord en fullkomlig självklarhet av båda skälen.

I Sverige hade den polletten inte riktigt trillat ner på regeringsnivå. Försvarsminister Peter Hultqvist och justitieminister Morgan Johansson turades om att uppfinna diverse svepskäl för att slippa ingripa. Alla måste på egen hand söka asyl via Migrationsverket (Hultqvist). Om regeringen engagerade sig i enskilda fall kunde det vara ministerstyre och bryta mot grundlagen (Johansson).

M, KD och L var kritiska och menade att regeringen begick ett övergrepp genom att förhålla sig passiva. Dåvarande L-ledaren Nyamko Sabuni ”skämdes å Sveriges vägnar när andra länder agerar och regeringen sitter med armarna i kors”.

Moderaterna anmälde regeringen till KU. ”Regeringen har agerat senfärdigt trots tolkarnas akuta situation”, skrev nuvarande försvarsministern Pål Jonson. I granskningsbetänkande uttalades kritik mot ministrarnas slapphänta uttalanden om att man inget kunde göra. ”Det är enligt utskottet angeläget att statsråds uttalanden ger en så fullständig bild som möjligt av relevanta omständigheter.”

När ansvariga ministrar insåg att man felbedömt situationen i samband med evakueringen svängde regeringen och lovade att undsätta tolkarna med alla medel.

I slutändan kunde ett drygt 50-tal tolkar och andra lokalanställda ta sig till Sverige, ungefär lika många plus deras familjer blev kvar, uppskattningsvis några hundra personer. Och det gäller fortfarande.

Snart fem år efter den huvudlösa evakueringen lever människor som arbetat för det svenska försvaret kvar i Afghanistan, i ständig ångest för vad som kan komma att hända.

Politiskt är rollerna nu – paradoxalt nog – omvända. I Riksdagen har S, MP, V och C gått fram med ett gemensamt förslag om att alla tolkar ska få skydd i Sverige.

I ett som alltid formellt oklanderligt protokoll från omröstningen (15/4) kan man läsa att det fick stöd av 147 ledamöter från oppositionspartierna. 149 ledamöter från M, KD, L och SD röstade mot (övriga ledamöter var frånvarande och kvittades mellan blocken). Två rösters övervikt räckte för att döma tolkarna och deras anhöriga till fortsatt ovisshet.

I debatten som föregick beslutet hävdade C:s Niels Paarup Petersen att tolkarna ”befinner sig i livsfara, men regeringen vägrar ta dem till Sverige”. SD:s Nima Gholam Ali Pour gav inget för det argumentet. ”När det gäller dem som hjälpt de svenska soldaterna i Afghanistan har vi den utlänningslag vi har. Vi kan inte hela tiden göra undantag för olika grupper.”

M, KD och L tycks ha lagt sig platt för SD. För att inte spräcka Tidösamarbetet svek man tolkarnas sak. Behandlingen av de afghanska tolkarna är numera en skamfläck för två regeringar, den nuvarande och den tidigare.

Jonas Gummesson är tidigare chef för TV4 Nyheterna och Kalla Fakta, försvarsreporter på SvD, och numera fri skribent 

Få 6 månaders obegränsad läsning – för bara 79kr

Därefter 169kr per månad

Obegränsad tillgång till allt innehåll på fokus.se och i appen
Nyhetsbrev varje vecka
Avsluta när du vill