Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Akut brist på advokater

36 000 i månaden är för lite, tycker svenska jurister. Allt färre vill företräda enskilda i rättsprocesser.

En handskakning följs av en hastig genomgång av pappren i målet. Den misstänkte muttrar tyst att han inte befann sig i den där lägenheten när inbrottet skedde. Advokaten gör några hastiga anteckningar innan det är dags att gå in i rättssalen.

Efter en snabb förhandling väntar samma procedur – handskakning med en ny misstänkt och in i rättssalen igen. Den här bilden av det oglamorösa advokatyrket är vi inte vana att se, men i takt med att status och lön för humanjuristerna sjunker blir den allt vanligare. De kallas taxe-advokater och utgör landets juristproletariat – lågbetalda, överarbetade och alltmer sällsynta.

Redan i höstas larmade Advokatsamfundet om att villkoren för brottmålsadvokater och familjejurister riskerar att urholka rätten till juridisk hjälp i svenska rättssalar. Medan deras inkomster fastnar på mediokra nivåer går kursarna från juristlinjen till affärsrättsbyråer där löneutvecklingen är radikalt mycket bättre. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg skriver nu ett brev till justitieminister Beatrice Ask och varnar för att rättssäkerheten är i fara om inte regeringen omgående gör något åt situationen. Tillväxten av advokater som jobbar med brott och familjerätt är obefintlig.

– Jag skulle vilja säga att läget är mycket bekymmersamt, säger hon och förklarar att en fungerande rättsstat är minst lika viktigt som en fungerande välfärd, eftersom enskilda personer som åtalas av staten måste ha någon som kan försvara dem.
Justitiekanslern Göran Lambertz delar Anne Rambergs oro.

– Brist på brottmålsadvokater kan på sikt urholka rättssäkerheten, säger han.

Enligt Advokatsamfundets beräkningar kan en brottmålsadvokat som arbetar 1 600 timmar per år debitera 65 procent av sin arbetstid vilket motsvarar en månadslön på 36 537 kr. En riktigt hyfsad lön kan man tycka, men inte om den jämförs med vad andra jurister tjänar.

– I relation till en domare är advokaten underbetald. Domare får allting betalt av staten. Advokaten är en småföretagare, säger Anne Ramberg och menar att ersättningen till advokaterna måste höjas med 20 procent för att komma i nivå med lägsta domarlönen för en fast tjänst.

Advokatsamfundet varnar för att krisen är så allvarlig att det inom en »inte alltför avlägsen framtid helt enkelt kommer att saknas advokater som är beredda att företräda enskilda.« Under 1999 uppgav 42 procent av advokaterna att brottmål var deras huvudsakliga inriktning. 2005 var det endast 31 procent som fortfarande sa att de jobbade med brottmål. Även andelen advokater som huvudsakligen jobbar med familjerätt har minskat drastiskt, från 38 procent till 22 procent under samma tid.

De unga struntar i humanjuridik eftersom den ger så låga inkomster, hävdar Sveriges Advokatsamfund och pekar på det faktum att unga nyexaminerade juris kandidater i stället väljer att arbeta med affärsjuridik.

Inom humanjuridikens område har återväxten varit nästan obefintlig medan antalet jurister som väljer att syssla med affärsjuridik ökat explosionsartat. På de två största affärsbyråerna i Stockholm har de senaste tio åren tillväxen varit 500 procent.

Mer på fokus.se: Om Anne Ramberg.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera