Kommuner ratar gratis

Text: Lisa Bergman

Foto: Janne Näss

Under Lars Larssons stå-bord hänger stora nystan av sladdar och ser 1900-talsmässiga ut. Men skenet bedrar. Lars Larsson är it-tekniker på Värmdö kommun där man går i bräschen för nya, öppna former av datasystem som är både billigare och bättre än de gamla. I det moderna kommunalhuset med stora fönster finns en it-avdelning med 14 medarbetare som anpassar den kommunala mjukvaran för att göra systemet enkelt och billigt att använda.

– Vi uppmuntrar folk att använda de öppna programmen – det går rätt bra, säger han.

I dag har alla datorer i Värmdö gratis-programmet Open Office installerade, de har Firefox webbläsare i stället för Explorer och Linux på kommunens servrar. I skolorna har man slutat att använda Microsoft helt och hållet. Målet är att ha öppna gratis datasystem, men på vissa områden är man fortfarande beroende av Microsofts lösningar.

Förenklat handlar det om att köpa Microsofts paketlösning och bli bunden och beroende av deras nya format och uppdateringar. Eller att installera ett annat, gratis och öppet system som kan förändras som man vill, och när man vill.

Det finns flera anledningar till att myndigheter, kommuner och landsting i ökad utsträckning borde använda eller åtminstone kunna kommunicera med öppna programvaror:

Kostnaderna för inköp, licensiering, uppgradering av programvaror är omfattande. I Värmdö kommun har man inte räknat på hur mycket man sparar på att använda gratis programvara, utan betraktar det hellre som ett sätt att undvika framtida kostnader. I Alingsås kommun har man emellertid räknat ut att man sparade närmare 1,5 miljoner kronor på att införa Open Office på kommunens datorer i stället för att uppgradera till Microsoft 2007 när det kom.

Om Alingsås kunde spara 1,5 miljoner kan man anta att det i vart fall handlar om besparingar på ett par hundra miljoner för hela landets kommuner. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings it-strateg Mats Östling är det svårt att uppskatta kostnaderna, bland annat på grund av den stora variationen. Han framhåller att andra aspekter är ännu viktigare än sänkta kostnader: ökad effektivitet, större användarvänlighet och bättre anpassning.

En annan nackdel med de licensierade programmen är att de ofta utformats för att inte kunna läsa eller kommunicera med konkurrerande gratisprogram. Enligt en färsk undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting uppger var fjärde tillfrågad att det svåraste är att integrera gratisprogrammen med nuvarande system. Leverantörerna har låst sina system så att de kräver andra proprietära system för att kunna användas.

– Leverantörerna inte är särskilt villiga att ändra sig, och eftersom konkurrensen är svag hamnar kommuner och landsting i ett svårt förhandlingsläge, säger Mats Östling.

Den öppna mjukvaran är alltså både billigare och bättre. Dessutom gynnar den fri konkurrens genom att den inte utesluter alternativa funktioner från andra leverantörer – och i nästa steg främjas också utveckling och innovation.

Problemet är att många fortfarande bara känner till Microsoft, och att gamla vanor är svåra att bryta. När forskaren Björn Lundell i somras på försök skickade ut ett par dokument skapade i gratisprogram (godkänd ISO-standard) till kommuner, landsting och myndigheter var det bara en bråkdel som öppnade och besvarade dem. Av landets 280 kommuner var det 194 som inte kunde öppna dokumenten och svaren innehöll kommentarer som »Var vänlig sänd undersökningen i ett för de flesta öppningsbart skick«, »Vi svarar gärna på dina frågor, men då får de vara i ett format som vi kan öppna«, »Vi kan nämligen inte öppna din fil«.

– Nog visste jag att bristerna var stora, men det var värre än jag trodde. Framför allt blev jag förvånad över den irriterade attityd som många uppvisade, säger Björn Lundell.

Ute i landet är det många kommuner som har en väldigt liten it-avdelning, bestående av en it-chef och en tekniker. Då handlar det mer om att klara den dagliga verksamheten och se till att allt fungerar, mindre om att våga sig på nya tekniska lösningar – hur bra de än är.

Från politiskt håll finns det vissa uttalanden om att öppen källkod bör främjas – men varken någon tydlig eller långsiktig strategi. I en skrivelse talar regeringen om vikten av standardisering i en globaliserad värld, och i en it-standardiseringsutredning från förra året konstateras att öppna standarder är bra, men att de inte ska gynnas utan klara sig av egen kraft.

Frågan har inte legat så högt på den politiska dagordningen, vilket Mats Östling beklagar. Han anser att it har reducerats till en teknikfråga istället för den fråga om konkurrenskraft, effektivitet och kompetens som den borde vara.

– Övriga Europa har gjort en sväng som Sverige inte har hängt med på. Där har tekniskt oberoende blivit ett politiskt slagord

– här saknas den kopplingen helt.

– Ju längre söderut, desto större öppenhet för nytt teknik-tänkande i offentliga sektorn, säger Björn Lundell. Så medan övriga Europa låter sina offentliga organ leda utvecklingen av mjukvaror för att bidra till en offensiv teknisk utveckling har Sverige skvalpat i bakvattnet och fastnat i datajättarnas garn till nackdel för sund konkurrens och tillväxt.

Den moderata riksdagsledamoten [[Karl Sigfrid]] är medveten om bristerna i svensk it-politik, och han motionerade nyligen om ökad användning av öppen källkod i det offentliga Sverige.

– I grunden handlar det om ointresse och okunskap hos landets politiker, säger han.

I Värmdös kommunfullmäktige sitter moderaten Lars-Erik Alversjö som är nöjd med att kommunen blivit något av en it-pionjär i Stockholmsområdet, men han konstaterar att det inte är så mycket politikernas förtjänst.

– Det har inte varit något aktivt politiskt beslut att använda öppna standarder i Värmdö, säger han.