Proffsen drar österut

Text: Martin Röshammar

Foto: Nils-Petter Nilsson

Det är tisdagskväll i de östra delarna av Sankt Petersburg. Hemmalaget SKA tar emot Sibir från Novosibirsk i Ice Palace, en modern men tämligen steril arena som invigdes i samband med VM i ishockey 2000. Hårdrockshits från 1980-talet dånar från högtalarna under spelavbrotten, cheerleadertjejerna i Soul Sisters står i trapporna ner mot isen och gör sina energiska försök att få i gång publiken. På den ena kortsidan finns de nio av polisen välbevakade supportrarna från Sibirien.

Det enda ryska inslaget i kioskerna i foajén är de varma majskolvar som säljs för tjugofem kronor. Ice Palace är inte ens till hälften fullsatt den här kvällen då hemmalaget tar en enkel men viktig 4–0-seger. Nils Ekman gör 3–0 i början av den tredje perioden. Han kommer fri och slår snyggt in pucken till vänster om målvakten.

När vi träffar den förre Djurgårdsspelaren och NHL-proffset i hotellrestaurangen hyllar han hotellboendet, laget, att nästan alla i SKA pratar engelska och den klausul han har skrivit in i sitt kontrakt. Han kan säga tack och hej, bryta kontraktet, när han vill.
Klausulen är en följd av det kaos som dominerade hans liv förra året då han spelade för Moskvaklubben Atlant.

– Jag stötte på väldigt mycket problem när familjen försökte bo i Moskva. Det var splittrade glasflaskor, kondomer och kanyler i trappuppgången och totalt nergånget. Men jag ville inte säga upp kontraktet, har man gett sig in i något får man fullfölja det, säger Nils Ekman som ändå lägger till att om inte livet i Sankt Petersburg fungerar är det bara att »kapa och åka hem«.

Den här säsongen har Nils Ekman sällskap av nio svenskar i KHL och ytterligare fem i andraligan. Och det är inga dåliga spelare som tagit flyget till ligan som sträcker sig över sju tidszoner. Elitserietränarna hade nog gärna sett spelare som Mattias Weinhandl, Tony Mårtensson och Mika Hannula i sina lag.

Om KHL fortsätter att växa är det här bara början. Svenska klubbar kan inte tävla med de ryska klubbarnas pengar. Eller med skatteystemet – tretton procent oavsett inkomst. Då står svensk ishockey inför en situation där de stora talangerna drar till Nordamerika och NHL och de potentiella hemvändarna och skiktet av spelare under de allra största stjärnorna siktar österut, till KHL.

Barry Smith, som bland annat varit assisterande förbundskapten i Tre Kronor, är tränare för SKA Sankt Petersburg. Han om någon vet att det handlar om stora pengar i den ryska ishockeyn. Han sägs tjäna 1,25 miljoner dollar den här säsongen. Barry Smith menar att KHL verkligen är ett hot mot elitserien. Inte minst på grund av att svenska spelare har så lätt för att anpassa sig.

– Dessutom blir det allt lättare för utlänningar att leva i Ryssland. Så det enda svensk ishockey kan göra är att fortsätta fostra bra spelare. De kommer att sticka i vilket fall som helst, säger Barry Smith.

Att den ryska oljebranschen med Gazprom i spetsen i allra högsta grad ligger bakom satsningen på KHL – och på den storsatsande ryska fotbollen – är ingen hemlighet. Väldigt mycket hänger med andra ord på att oligarkerna och bolagen fortsätter att tjäna mycket pengar och att de även framöver väljer att spendera delar av sina förmögenheter på ishockey. Svenska ishockeyförbundets ordförande Christer Englund tycker att det är för tidigt att dra några slutsatser av KHL som är inne på sin första säsong under det namnet.

– Ingen vet var de kommer att landa med sin plan och sina ambitioner. I dag är KHL en stark ägarprodukt men det är långt kvar till att vara en stark sportslig produkt. Intäkterna kommer från ägarna, pengarna kommer inte för att man har mycket publik på matcherna eller att man har många sponsorer. Ska det bli en riktigt stark liga går det inte att ha så många ryska lag, då måste man ha fler utländska lag och det är då jag blir bekymrad för svensk ishockeys framtid. Vad händer med spelarna och med klubbarna?, frågar sig Christer Englund.

Inte heller Claes Ericson, ekonom och författare till boken »Ryssland nu«, är helt säker på att KHL och dess klubbar kommar att fortsätta vara ekonomiskt stabilt.

– Jag tror att tiden kommer att ta slut då fotbolls-, ishockey- och till och med bandyspelare kan tjäna miljoner i städer där det finns en arbetsgivare som gör stora vinster och kan göra avdrag för att sponsra lag. Jag vet ryska bandyspelare som blivit draftade till Moskva-klubbar där de tjänar flera miljoner för att spela matcher med mindre än 1 000 besökare på läktaren. Dessa spelare kommer att få se lönesänkningar snart.

Däremot kommer det enligt Claes Ericson alltid att finnas lag där spelarna kan tjäna som i övriga Europa, åtminstone i fotboll och ishockey.

– Även om det finns en ambition hos framför allt de stora, statliga företagen, som går bortom ekonomisk logik, tror jag att det blir svårt att försvara i längden. Naturligtvis kommer en ekonomisk kris att påskynda den utvecklingen, tror Claes Ericson.

Vad som än händer med KHL och den ryska ishockeyn så har det stor inverkan på vår inhemska hockey och på elitserien. Det tas inte längre för givet att elitserien i framtiden kommer att vara den enda och bästa spelformen för svensk ishockey. De rikaste elitserieklubbarna, främst Frölunda och Färjestad, menar att det är dags att tänka nytt och att det inte går att fortsätta på samma sätt i all evighet.

Frölundas klubbdirektör Mats Ahdrian gillar att sticka ut hakan och retar många med sina tankegångar som färdas långt från den traditionella och idealistiska svenska synen på hur idrottsföreningar ska skötas.

– KHL är en väldig konkurrent till oss men jag ser bara möjligheter. Genom konkurrens kan svensk ishockey utvecklas och då måste vi våga bryta gamla mönster och öppna upp nationsgränserna. Världen är mindre i dag, säger Mats Ahdrian som är noga med att poängtera att Frölunda Indians inte stänger några dörrar.

– Nej, det är viktigt att inte göra det. KHL kommer att bli bättre organiserat och växa sig allt större. Och svensk ishockey kommer att tappa fler spelare dit.

Christer Englund på Svenska ishockeyförbundet delar inte Mats Ahdrians åsikter om KHL som möjligheternas liga för svensk ishockey.

– Så länge vi tappar etablerade spelare till NHL kan vi fortfarande klara en stark nationell serie ganska länge. Men om vi dessutom dräneras på våra juniorer och ungdomsspelare till Ryssland så har vi inte råd med det. Det är då KHL blir ett riktigt hot mot oss. Vore internationella ligor i Europa en hållbar modell så undrar jag varför inte fotbollen gjort det för länge sen. De har ju fantastiska varumärken men har ändå valt att ha kvar starka nationella ligor samtidigt som fotbollens Champions League genererar pengar tillbaka till klubbarna, säger Christer Englund. Han tror mycket på den nystartade hockeyvarianten av just Champions League.

I Göteborg sitter Mats Ahdrian och skissar vidare på Frölundas framtid.

– Det kan också bli så att ryska spelare sticker åt andra hållet. Då vill vi vara ett alternativ för dem. Vi har pratat med KHL och har fört diskussioner med ryska företag men kanske är vi för små för KHL. De är mer intresserade av att sätta upp lag i kommersiellt intressanta städer där ishockeyn inte är så etablerad. Ja, som Paris, säger Mats Ahdrian.

Han lägger till att en nordisk liga kanske är ett enklare alternativ, i alla fall till en början och att om Frölunda ska spela i ett annat seriesystem så ska det vara tillsammans med ett antal andra svenska lag.

– Jag tror att det blir svårt att få vara med och leka i den stora världen om man inte har rika ägare som är beredda att stå för de investeringar som krävs. Vi har många rika företagare i Sverige som inte satsar en spänn på lagidrotten utan väljer att spendera de pengarna på golf och segling i stället, säger Christer Englund.

– Det viktigaste är hur man än vrider och vänder på det att få så många som möjligt att spela ishockey och att få så många som möjligt att konsumera ishockey. Ishockeyförbundet ska koncentera sig på just det och på att landslagen inte ska spela för mycket och på så sätt bli en ointressant produkt. Klubbarna måste få bli rikare, då kommer också produkten bli bättre, hävdar Mats Ahdrian.

Leksands sportchef Mikael Lundström är i Moskva för att träffa representanter från CSKA Moskva när Fokus ringer honom:
– Vi får se vad samarbetet kan leda till. Kanske kan vi utväxla yngre spelare. Det gäller att vara med i utvecklingen och inte vara åskådare. Som jag ser det är KHL häftigare än en nordisk liga på sikt. Jag tror att KHL kommer utvecklas till en Europadivision av NHL och det gäller att ta ett beslut ganska snabbt, annars kommer vi att tappa ännu fler spelare, säger Mikael Lundström som tror att ett par tre svenska lag kan vara aktuella för KHL.

– Vi ska inte tänka att elitserien är den enda lösningen. Försvinner några lag till en nordisk liga eller till KHL kanske inte det behöver innebära en så drastisk försämring som många tror.

Är det dags för en uppdelning mellan rik och fattig där de rika klubbarna lämnar elitserien bakom sig? Enda chansen att behålla de bästa spelarna i Sverige kan vara att en handfull klubbar får växa sig riktigt ekonomiskt starka, oavsett om de spelar i KHL, i en nordisk liga eller i NHL.

Svensk ishockey måste välja väg.