Sverige slår ur underläge

Bilindustrin står inför ett teknikskifte. Om fem år förväntas det finnas en helt ny generation hybridbilar och det kommer att krävas att både vara bäst på ny teknik och ny design för att locka folk att köpa dem. Men Sverige, som bygger stora och tunga bilar, har ett sämre utgångsläge än många andra länder, hävdar Ove Pettersson, strateg för forskningsprogrammen på den statliga myndigheten Vinnova och professor på Chalmers tekniska högskola. Tyskland satsar till exempel tio gånger mer än Sverige på fordonsforskning.

– Kompetensen och kunnandet finns här, men vi måste bygga större och väl integrerade forskningsmiljöer där forskning och industri möts för att snabba på implementeringen av resultaten. Om vi kombinerar detta med ett närmare samarbete mellan akademi, industri, myndigheter och politik än vad som är möjligt i andra länder så har vi en jättechans att konkurrera framgångsrikt, säger han.

Ove Pettersson tycker att Sverige snabbt ska ta fram världens säkraste och mest miljöanpassade konceptbil som sedan kan testas i forskningsmiljö och kompletteras med olika smarta »supportsystem« för att ge den moderna bilföraren stöd.

– Det framtida fordonet måste ses som en del av samhället. Detta skulle Sverige kunna bli först med i världen, säger Ove Pettersson.

Bilsalongen i Paris förra veckan präglades också av lågkonjunkturen och finanskrisen. Den här turbulenta tiden kommer leda till att kartan för bilindustrin ritas om, hävdar [[Bertil_Moldén|Bertil Moldén]], vd för branschorganisationen Bil Sweden.

– Både när det gäller vilka länder som tar täten och vilken typ av bränslen som kommer att användas i framtiden. Parissalongen var full med hybrider, plug-in-hybrider, gas- och vätgasbilar. De tillverkare som klarar utmaningen kommer att gå stärkta ur det här, säger han.

Fordonsanalytikern Matts Carlsson vid Göteborg Management Institute är säker på att industrin rider ut stormen, men framhåller att regeringen spelar en viktig roll:

– I sådana här lägen har statsmakten ett ansvar att gjuta mod i styrkorna. Det tar tid att få folk att känna framtidstro igen så att de börjar köpa bilar.

I dagsläget vågar biltillverkarna inte göra några prognoser för 2009, men på sikt är de flesta överens om att efterfrågan på bilar kommer att öka i världen.

– Samtidigt som bilen är det första vi drar in på i kärva tider är bilen också en prestigesymbol för den växande medelklassen i Indien och Kina, säger Matts Carlsson.

När människor får det bättre ställt köper de i nämnd ordning: mobil, dator och sedan bil. Före hus. Därför har Indien, Kina, Korea, Ryssland och innan dess Japan, satsat på att utveckla egen fordonsindustri. Men för att klara det krävs att man ligger i frontlinjen vad gäller produktutveckling, marknadsföring, produktion, logistik. Här är Sverige unikt eftersom vi har en lång tradition med fyra fordonstillverkare koncentrerade i ett litet land, säger Matts Carlsson.

– Det finns bara några länder i världen som kan producera bilar från koncept till färdig produkt – Sverige, Tyskland, Frankrike, Italien, Japan och USA. Det måste vi ta tillvara.

Två samordnare, landshövdingen i Västra Götaland, [[Lars_Bäckström|Lars Bäckström]], och regionrådet [[Kent_Johansson|Kent Johansson]], har av regeringen fått uppgiften att tillsammans med facket, företagen, myndigheter och politiker försöka vända fordonskrisen.

Samtidigt har regeringen deklarerat att det inte kommer att skjutas in några stödpengar i industrin, vilket lett till hård kritik från oppositionen.

Efter Volvo Personvagnars varsel i onsdags efterlyste socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman [[Thomas_Östros|Thomas Östros]] en blocköverskridande samling för bilindustrin. Han vill att en halv miljard kronor redan i höst avsätts för bland annat fordonsutvecklingsprogram och utbildning av den personal som sägs upp. [[Göran_Johansson|Göran Johansson]], kommunstyrelsens avgående ordförande i Göteborg, framhöll efter varslet att Volvo Personvagnars ägare Ford måste övertygas om att Sverige satsar på forskning och att detta också kommer det amerikanska företaget till del.

[[Tomas_Eneroth|Tomas Eneroth]], s-talesman i näringspolitiska frågor och vice ordförande i näringsutskottet, har i upprepade debattinlägg och uttalanden kritiserat regeringens fordonspolitik. Han oroar sig för bristen på dialog med industrin och anklagar näringsminister [[Maud_Olofsson|Maud Olofsson]] för att stå med armarna i kors.

– Man blir bedrövad när regeringen inte verkar inse vad som håller på att ske inom svensk industri, säger Tomas Eneroth.

Han saknar tydliga besked om de strategiska forskningsprogrammen för fordonsindustrin och arbetsmarknadsinsatser.

Även [[Stefan_Löfvén|Stefan Löfvén]], förbundsordförande i If Metall, är besviken. Han tycker att det är anmärkningsvärt att regeringen redan innan gruppen har samlats gjort en analys och sagt nej till mer resurser. If Metall har tagit fram ett förslag om att industrin skulle kunna få ett slags lånegaranti från staten, precis som GM och Ford har fått i USA.

– Det handlar om att få pengar till forskning och utveckling. Hur ska Volvo PV satsa på att utveckla nya modeller när man går med miljardförlust? Där måste kanske staten gå in, säger Stefan Löfvén.

Från Volvos ägare Ford finns ingen hjälp att få. Volvo är intecknat på banken och har inte längre kontroll över sin framtid. Från nuvarande krisläge måste företaget ändå gasa och snabbt utveckla nya, klimatanpassade modeller. Då behövs det kapital, menar Stefan Löfvén.

Ett annat förslag från If Metall, som antagligen också skulle kräva statligt stöd, är att de som avskedas ska få stanna kvar i företagen och vidareutbilda sig. Detta för att Sverige ska ha beredskap när högkonjunkturen kommer.

Den förra regeringen utvecklade en så kallad dialoggrupp där det ingick representanter från tillverkarna, leverantörerna, näringsdepartementet och berörda myndigheter. [[Svenåke_Berglie|Svenåke Berglie]], vd för underleverantörernas branschorganisation Fordonskomponentgruppen, håller med om att den nuvarande regeringen inte har samma nära dialog med industrin.

– Alliansregeringen började väldigt märkligt eftersom [[Maud_Olofsson|Maud Olofsson]] skrotade dialoggruppen. Det var synd, industrin blev riktigt besviken.

En fråga har varit hur regeringen skulle göra med de så kallade fordonsforskningsprogrammen. Förra regeringen satsade runt 400 miljoner per år mellan 2004 och 2008. Industrin skjuter till minst lika mycket så det handlar om stora summor och mängder av olika projekt som pågår på Chalmers, KTH och andra universitet och högskolor.

Programmen löper ut vid årsskiftet och inte förrän i slutet av augusti lämnade Maud Olofsson besked om att programmen förlängs. Man satsar nu 450 miljoner per år på obestämd tid. [[Jöran_Hägglund|Jöran Hägglund]], statssekreterare på näringsdepartementet, tycker att regeringen har lyssnat på industrins prioriteringar. Två tredjedelar av pengarna ska gå till miljölösningar och en tredjedel till säkerhet.

När det gäller kritiken om att regeringen inte vill skjuta till extrapengar för att lösa den pågående krisen hänvisar Jöran Hägglund till de förslag som redan finns i budgeten.

– Kostnadssänkningar för företag, infrastruktursatsningar där vi också fullföljer Trollhättepaketet, forsknings- och innovationspropositionen. Allt detta gynnar bilindustrin, säger han.

Statliga lånegarantier, som fackförbundet If Metall föreslagit, är än så länge en hypotetisk fråga eftersom varken Volvo eller Saab har efterlyst detta själva.

– Vi har inte diskuterat frågan men i så fall skulle det förstås bara handla om att stötta forskning och utveckling – inte som man gjorde med varven, att man stöttar en produkt som marknaden inte vill ha, säger Jöran Hägglund.

Mer ur reportaget: Nu skär motorn

Text: Sofia Klemming Nordenskiöld

Toppbild: Scanpix