Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Utrikes

Ingen vill prata om gasledningen

Beslutet om Nord Streams ­gasledning i Östersjön är uppskjutet igen. Men kan Sverige säga nej?

Nord Streams gasledning i Östersjön är minerat område. Alla skyr frågan, och även Nord Stream vill undvika att som de säger »politisera« den.

Alla partier har i grunden en negativ inställning till gasledningen. Men Sveriges enda formella ställningstagande är den miljöprövning som nu går in i slutskedet.

I juni skulle de 60 remissinstanserna ha sagt sitt om gasledningen. Men först för två veckor sedan kom Nord Stream med sitt förslag till alternativ dragning runt de känsliga Midsjöbankarna och Hoburgs bank.

– Vi har förlängt remisstiden över sommaren, säger ämnesrådet Maria Dahl Torgerson på näringsdepartementet.

Därefter får Nord Stream tillfälle att yttra sig om remissvaren. Det innebär att Nord Stream får ont om tid om ledningen ska bli klar 2011 som planerat.

– Vi räknar med ett svenskt beslut under 2009, säger Tora Leifland Holmström, ansvarig för tillståndsfrågor på Nord Stream i Sverige.

Finland fattar sitt beslut i september.

Nord Stream beskriver i sina handlingar vad som händer om gasledningen placeras längre österut. Men deras huvudalternativ är fortfarande den gamla sträckningen.

Frågan är om det alls är möjligt för Sverige att säga nej till gasledningen.

– Regeringen kan begära in mer material och klarlägganden. Men prövningen sker i enlighet med havsrättskonventionen som ger alla stater en rätt till den här typen av infrastrukturutbyggnader på kontinentalsockeln, men med kuststatens godkännande av själva sträckningen, säger Tora Leifland Holmström.

[[Anders Ygeman]] (s), ordförande i miljö- och jordbruksutskottet, är upprörd över att frågan om gasledningen inte kommer att prövas av riksdagen.
– Det verkar som om regeringen, oavsett vad den egentligen tycker, inte är beredd att säga nej till gasledningen. Törs man inte det av hänsyn till stormakterna? undrar Anders Ygeman.

I oppositionen är alla tre partierna mot ledningen. De menar att den skulle få stor miljöpåverkan på Östersjön, men också leda till fortsatt beroende av fossila bränslen i Västeuropa.

Snart samlas landets maktelit till politikerveckan på Gotland. Förra året var Nord Stream på plats med seminarier och utställningar. Men i år har bolaget inga egna aktiviteter, bara ett par representanter på plats för att bevaka energiområdet.

Sverige är inte beroende av gas, vilket gjort svenskarna negativa till ledningen, eller ännu vanligare, ointresserade.

– När vi ordnat seminarier om gasledningen i Stockholm har vi fått ställa in på grund av bristande intresse. De som är negativa till ledningen är det ofta av geopolitiska eller militärstrategiska skäl. Det finns en rädsla för Ryssland, säger Tora Leifland Holmström, som själv har en bakgrund som politiskt sakkunnig för centerpartiet.

Strax före EU-valet var centerpartiets försvarstalesman Staffan Danielsson på Gotland. Hans uttalanden där tolkades som att partiet tagit ställning för en ledning, och Danielsson tvingades gå ut och dementera.

– Frågan är ju känslig, och bereds nu i regeringskansliet. Men jag har svårt att se att Sverige skulle kunna ta sig rätten att blockera det som man har rätt att anlägga enligt internationella konventioner, säger Staffan Danielsson.

Östersjön är redan i dag tungt trafikerad av oljetransporter, och Staffan Danielsson menar att det är ologiskt att se gasledningen som ett hot men inte oljetransporterna.

– Men var miljöprövningen av gasledningen landar återstår att se.

Staffan Danielsson beskriver sig som duva i frågan. Folkpartiet är däremot hökarna i alliansen:

– Man kan inte utesluta komplikationer med gasledningen, även om de inte direkt är av försvarspolitisk karaktär, säger folkpartiets Allan Widman. Vi har föreslagit att man utvidgar vårt territorialvatten med vad havsrättskonventionen kallar »angränsande zon«. Den är 24 sjömil och täcker bitvis in ledningen. Det vore ett sätt att underbygga för svenska åtgärder om det blir oreda eller missförstånd.

Men »Angränsande zon« har utretts i regeringskansliet i tio år utan resultat, ännu en aspekt som ingen verkar vilja ta i. Allan Widman anar en långsiktig säkerhetspolitisk förskjutning:

– Nord Stream representerar ett embryo till nya relationer mellan Ryssland och enskilda EU-länder, främst Tyskland. Ryssarna har utnyttjat EU:s brist på utrikespolitisk sammanhållning. De är duktiga på schack. Därför är det viktigt med integrerad energipolitik i EU och svenska kablar till Baltikum för att motverka sårbarhet.

Just säkerhetspolitiska och geopolitiska aspekter på Nord Stream är inte föremål för prövning, men finns hela tiden i bakgrunden:

– Nord Stream är ett symtom på att vårt område blir alltmer intressant. Handeln, trafiken på Östersjön och den ryska energiexporten ökar. Det är ett vitalt ryskt intresse att ledningen kommer ut och kan försvaras, säger ÖB:s strategichef Jörgen Ericsson.

Han menar att Västeuropa blir mer beroende av rysk energi. Med en havsledning undviker Ryssland också länder som man är i konflikt med och slipper betala transitavgifter. På gasledningen kan sensorer som övervakar havstrafiken motiveras av säkerhetsskäl.

– Förutsättningarna finns, om det görs kan vi bara spekulera i. Men ledningen måste övervakas och det skulle förvåna mycket om den inte patrulleras med örlogs- eller statsfartyg, säger Jörgen Ericsson.

Men om detta kommer Försvarsmakten inte att säga ett ord i sitt remissvar, som i stället handlar om minor från andra världskriget. Nord Stream har identifierat 23 minor i ledningskorridoren, varav enbart en i svensk zon. Det förvånar Jörgen Ericsson:

– När vi bärgade DC 3:an tvingades vi spränga 58 minor. Alla var fortfarande explosiva. Att spränga minor på plats är miljöskadligt, att bärga dem är förenat med risk.
Nu fördröjs på nytt frågan om Nord Streams ledning. Och den svenska regeringen har inte haft något emot att avgörandet i omgångar skjutits upp. Men det blir svårare under det svenska EU-ordförandeskapet.

– Regeringen får frågan på sig under ordförandeskapet. Men jag skulle inte bli förvånad om man försöker hitta nya krav på kompletteringar i Nord Streams ansökan, säger Anders Ygeman.

Läs mer: »Sverige blir tryggare«

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera