Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Jakten på Ghezali

20 år gammal greps han första gången. Därefter har Mehdi Ghezalis val präglats av 11 september.

Det är bilden av killen med keps och långt skägg som har etsat sig fast. En skygg blick mot kamerablixtarna. Han svarar enstavigt och tyst på frågor. Utom när det handlar om USA:s rättsövergrepp, förhörsmetoder och tortyr – då bränner det till i ögonen, han lutar sig framåt och talar ivrigt. Det är den 16 juli 2004 och Mehdi Ghezali har varit i Sverige åtta dagar. Efter ett par dagars mediejakt har han kallat till pressträff för att berätta om sina 30 månader i amerikanskt fångläger på Guantánamo.

Fem år senare är det samma bilder som kablas ut. Än en gång befinner sig Mehdi Ghezali mitt i mediestormens öga. Vem är han, varför har han återvänt till Pakistan? Är han en fundamentalistisk taliban eller en vilsen grabb som hamnat snett? Det enda som är klart är att Mehdi Ghezalis historia hänger intimt samman med den geopolitiska utveckling som världen genomgått under det senaste decenniet.

Enstöringen
Under de senaste åren har han regelbundet gått till moskén i Örebro. Han gick in, bad och försvann sedan lika snabbt som han kom. Fem minuter. Kom ensam, gick ensam. Pratade aldrig med någon, vare sig gamla eller nya bekanta. Mehdi Ghezali hade efter tiden på Guantánamo blivit en social enstöring.
Moskéns talesman Aisar Alshawakbe säger: »Visst kommer han hit men jag vet inget om honom. Han pratar aldrig med någon.«

Media har uppgett att de båda männen är gamla ungdomsvänner, men de var bara ytligt bekanta genom att vara med i samma fotbollsklubb. När Mehdi Ghezali kom hem från Guantánamo slutade han att umgås med folk.

Så en dag kommer han inte till moskén. I slutet av augusti får Mehdi Ghezalis pappa ett telefonsamtal från sonen som berättar att han är i Saudiarabien. I själva verket befinner han sig i Pakistan, eller på väg dit via Iran. Den 28 augusti grips han av polis i staden Dera Ghazi Khan vid gränsen mellan den nordvästra provinsen och Punjab-provinsen i Pakistan. Han färdades då i ett fordon tillsammans med tolv andra personer av blandad nationalitet, däribland tre svenskar.

Kan det verkligen vara så att Mehdi Ghezali råkade vara fel person på fel plats ännu en ödesdiger gång i sitt unga liv? Med det senaste gripandet i Pakistan har Mehdi Ghezali tre gånger under drygt tio år hävdat sin oskuld inför myndigheter som anklagat honom för brott. Tre gånger har han befunnit sig vid avgörande vägskäl och hamnat fel, av egen förskyllan eller inte.

Det första vägskälet
Innan Mehdi Ghezali åker till Portugal som nybakad student 1999 beskrivs han som välartad, öppen, fotbollsintresserad och duktig i skolan. På en charter till Algarvekusten blir han vän med en 30-årig grek som han bor hos. Han lever ett fest- och ungdomsliv fram till kvällen den 31 juli då polisen kommer till lägenheten, hittar stulna värdesaker och griper de båda männen.

Mehdi Ghezali hävdar sin oskuld men blir kvar i häktet i nästan elva månader tills han frias i en rättegång och släpps. Han återvänder till Sverige i mitten av juni 2000 som en ny och i grunden förändrad person. Han valde »Koranen«. I boken »Fånge på Guantánamo« berättar han själv om tiden.

»Det var när jag satt i häktet i Portugal, någon gång på hösten, som pappa fick veta det och skickade »Koranen« till mig. Jag låg på sängen och tänkte på vad jag gjorde i det här livet, vart jag var på väg … Att dricka och springa runt på diskotek och träffa tjejer och försöka bli rik och ha fina bilar kan knappast vara meningen. Jag tänkte – om jag skulle dö nu, var skulle jag hamna då? I helvetet, blev min första tanke och jag blev rädd att det var för evigt … Jag bestämde mig för att börja på en ny vit sida, innan det blev för sent. Jag började läsa mer i »Koranen«. Jag slutade sitta med andra fångar, för de pratade om saker som jag lämnat bakom mig.«

Inte bara Mehdi Ghezali förändras under den här tiden. Den islamistiska fundamentalismen växer sig också starkare med talibaner i Afghanistan, al-Qaidas träningsläger över hela världen och terrordåd mot de amerikanska ambassaderna i Kenya och Tanzania.

Det andra vägskälet
Den närmaste tiden efter häktet i Portugal ägnar sig Mehdi Ghezali åt att fördjupa sina kunskaper i islam. Han vallfärdar till Mecka, försöker komma in på universitet i Saudiarabien och studerar arabiska i London. I augusti 2001 reser han till Islamabad i Pakistan för att studera. Men han vantrivs där och åker i stället vidare med en vän till Jalalabad i Afghanistan där han bor hos en familj. Då har han misslyckats med att komma in på universitetet i både Medina, Mecka och Islamabad, och studerar i stället »Koranen« på egen hand. Under den här tiden har han bara sporadisk kontakt med sin familj i Sverige.

Den 11 september förändras allt i ett slag. Plötsligt har världens ledande stormakt en enda fiende och i kriget mot terrorn skyr man inga medel. »Either you are with us or you are against us«, förklarade president George Bush. Afghanistan var inte med. De lämnar inte ut al-Qaidas ledare Usama Bin Ladin och den 8 oktober inleder USA bombningar mot landet, snart intas huvudstaden Kabul.

Pakistans myndigheter är däremot med Bush och när Mehdi Ghezali flyr krigets Afganistan över bergen till Pakistan grips han på andra sidan gränsen i Peshawar, misstänkt för samröre med al-Qaida.

De svenska myndigheternas hantering av ärendet börjar inte så bra. Ambassaden i Islamabad faxar Stockholm att »en arabisk man med svensk passhandling« gripits och någon vecka senare kallas han »en al-Qaida-medlem med svenskt pass«. Under de kommande dagarna görs inga försök från svenska myndigheter att få träffa Mehdi Ghezali innan han skickas till Guantánamo.

En del i USA:s krig mot terrorn bestod i att leta upp tänkbara terrorister över hela världen med främsta syfte att reducera risken för nya terrorbrott. Den amerikanska underrättelsetjänsten lär ha inrättat hemliga fängelser på vitt skilda håll, från Thailand, Pakistan och Syrien till Rumänien, Polen och Litauen. Till lägret på Guantánamo har mer än 700 misstänkta terrorister av olika nationaliteter förts, främst från kriget i Afghanistan. Fångarna betecknades som »fientligt stridande« vilket berövade dem rättigheterna som krigsfångar har enligt folkrätten. 2006 fastslog USA:s högsta domstol att presidenten inte får inrätta särskilda militärdomstolar och när Barack Obama tillträdde som president var ett av hans första beslut att Guantánamo-basen skulle stängas. Det har ännu inte skett och fortfarande befinner sig ett par hundra fångar i lägret.

Mehdi Ghezali blir kvar på Guantánamo i två och ett halvt år. Han utsätts dagligen för förnedring, tortyr och förhör men väljer att uthärda situationen genom att betrakta den som ett slags asketiskt, hårt munkliv. Han ber, studerar »Koranen« på arabiska trots att han knappt kan språket och samtalar med de fångar som sitter i burarna närmast.

– Guantánamolägret var som en prövning och en rening från synder, något som ingick i Guds plan för mig, sa han senare till Gösta Hultén, som skrev boken »Fången på Guatánamo« och som ledde Guantánamo­gruppen som verkade för att Ghezali skulle få en rättslig prövning av sin sak.

Efter 930 dagars fångenskap släpps Mehdi Ghezali utan att någon rättslig prövning ägt rum. Han försöker stämma den amerikanska staten i en skadeståndsprocess. Efter tre år hoppar den amerikanska advokatbyrån av strax innan grunderna för talan preskriberas och utsikterna att vinna målet bedöms som mycket små. Mehdi Ghezali ger upp och säger till Gösta Hultén: »För oss muslimer finns ingen rättvisa.«

Mehdi Ghezali försöker även få upprättelse av svenska myndigheter. Han har bland annat känt sig förföljd av svensk underrättelsetjänst och begär att den nyinrättade Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska kontrollera saken. I februari 2009 meddelar nämnden att han inte före, under eller efter Guantánamo utsatts för hemliga tvångsmedel i strid mot gällande rätt.

Det tredje vägskälet
I slutet av augusti grips tolv utländska personer, varav fyra svenska medborgare, vid en gränspostering i Dera Ghazi Khan mellan två provinser mitt i Pakistan. En i sällskapet är från Pakistan, de övriga från Turkiet och Ryssland.

Bland de beslagtagna föremålen finns 10 940 dollar, 16 cd-skivor »Hereafter« av predikanten Anwar Al-Awlaki, två knivar och en strypsnara av vajjer. Enligt polisläckor misstänks Mehdi Ghezali för att ha knutit kontakt med terrornätverk och träffat åtminstone en efterlyst företrädare.

I det svenska sällskapet ingår 19-åriga Safia Benaouda, hennes pojkvän Munir Awad och parets tvååriga barn. Safia är dotter till Muslimska rådets ordförande Helena Benaouda.

De som träffat Mehdi Ghezali efter Guantánamo beskriver honom på samma sätt: artig, tystlåten, inåtvänd och mycket religiös. Nils Funcke var en av de första journalister som gjorde en längre intervju med honom. Funckes intryck var att Mehdi Ghezali var en »oerhört försynt grabb, inga tecken på någon fanatiker«. Och han tänkte just att han måtte befunnit sig på fel ställe vid fel tidpunkt. När nyheten kom om det nya gripandet satte han kaffet i vrångstrupen.

– Vad har han gjort? Vad har hänt med honom, han som bara ville vara hemma åker till en krigshärd? Vad gjorde åren på Guantánamo med honom? Hur påverkas han av att han inte fick upprättelse, frågar han sig.

Många vittnar om Mehdi Ghezalis starka religiositet. »Salafia« kallas den trosriktning som Mehdi Ghezali är anhängare till. Det är en form av bokstavstroende islam som pläderar för en återgång till islams rötter och Muhammeds liv på 600-talet. Den kritiserar sittande muslimska regimer för bristande renlärighet, saknar hierarkisk uppbyggnad och har stark förankring i fattiga förorter i Nordafrika och Spanien. Den väpnade grenen Salafia Jihadia har sammankopplats med flera terrordåd, bland annat de i Madrid 2004 och Casablanca 2003.

Sedan Mehdi Ghezali kom hem från Guantánamo har han gift sig med en kvinna från Tunisien som han har två små barn tillsammans med. Ghezali har de senaste åren gjort en del resor. Han har varit i Storbritannien och träffat andra Guantánamofångar.

– Och han talade om att resa till Algeriet en sommar, något jag varnade honom för och försökte förklara hur farligt det kunde vara för honom. Jag tolkade det som ett uttryck för hans blåögdhet, säger Gösta Hultén.

Oskyldig tills motsatsen bevisas?
När Mehdi Ghezali greps i Pakistan förra gången var hela världen spänd som en fiolsträng – globalt undantagstillstånd rådde. Sju år senare är situationen en annan. En ny president i Vita huset fördömer många av de övergrepp som den förra administrationen begick. Men för islamistiska fundamentalister saknas inte argument mot västvärlden. Kriget i Afghanistan fortgår, Irak är en oroshärd och Iran utmanar väst. Fattigdomen, den bristande utbildningen och orättvisorna lever kvar och nyrekryteringen blomstrar.

Fallet Mehdi Ghezali tecknar en tydlig bild av en av vår tids största politiska konflikter och rättsstatens dilemma. Han är kanske våldsbenägen, provocerande dumdristig, med en fundamentalistisk odemokratisk trosövertygelse. Men än så länge verkar det saknas en del pusselbitar innan en rättslig prövning kan slå fast om han är en fullfjädrad terrorist.

Läs nästa artikel

27 thoughts on “Jakten på Ghezali

  1. T Nilsson skriver:

    Det är allt till att sätta i halsen nu va.??
    Hur skall säpo och journalistkåren nu ljuga sig fria från veckans händelse??

  2. Lasse skriver:

    ”Jag tänkte – om jag skulle dö nu, var skulle jag hamna då? I helvetet, blev min första tanke och jag blev rädd att det var för evigt … Jag bestämde mig för att börja på en ny vit sida, innan det blev för sent. Jag började läsa mer i Koranen”, skriver Mehdi Ghezali i sin ”spökskrinva” bok ”Fånge på Guantánamo”, enligt Lisa Bergman (har själv inte läst den).

    Är det inte symptomatiskt för vissa religiösa; att det är hotet att om de inte lever gudsfruktigt kommer de att brinna i helvetet i evighet och inte få ”uppleva” Guds nåd och himlens fröjder som är den sanna drivkraften till deras religiösa tro.

  3. Daniel skriver:

    @Olle,

    Enkelt svar på din fråga: nej. Sveder leder ligan när det gäller att ta emot asylsökande per capita.

    Kolla Pers länk i inlägget från den 20 september. Det mer detaljerade diagrammet som nås inifrån länken ser ut så här:

    http://www.obsession.se/wolf/various/asylsokande_EU_1980-2005.pdf

  4. Olle skriver:

    PK eliten är visst orolig att andra än de med ”rätt” åsikter gör sig hörda i debatten. Invandringsfrågan blir tydligen het i nästa val. Då avgörs om makteliten eller eller SD har rätt. Till sist en fråga: har något västland tagit in så många invandrare som Sverige i förhållande till invånarantalet? Alltså inte arbetskraftsinvandring.

  5. Tommy skriver:

    @Per
    Det finns många som förstår exakt vad du menar och som håller med. Men om de talar om saken så blir de stämplade som rasister etc av de här ”självutnämnda och politiskt korrekta elitister”. Vad de här ”elitisterna” inte förstår är att de är den främsta orsaken till att SD vinner mark i Sverige.

    Jag läser statsvetenskap på högskola och jag har träffat flera andra kursare med invandrarbakgrund som håller med mig i detta. Man måste få diskutera frågorna utan att bli stämplad. Svensk är egentligen en etnisk folkgrupp. Men sådana definitioner börjar bli förlegade. Men det man åtminstonde kan definera svensk som idag är någon som lever efter kulturen och kan språket.

    Hursomhelst jag tror att det som irriterar Per och mig med de här artiklarna är att man använder svensk när det borde stå svensk medborgare. Det är väldigt lite att begära och det hade bara gjort något, som vi redan vet, tydligare. För det är väl ingen som på allvar tror något annat än att ”svensk gripen misstänkt för samröre med Al-Qaida” heter Per Svensson.

    För övrigt tycker jag att rasist är någon som tycker att människor från andra folkslag eller länder är värda mindre än sin egen och/eller ska särbehandlas. En rasist är inte någon som ser att det finns skillnader på människor men tycker att de är lika mycket värda ändå.

  6. Angnus skriver:

    Han känns så ”tom” när man ser honom och hör hans prat. Bara ett skal utan innehåll.

  7. Per skriver:

    Först skulle jag vilja tacka för en debattartikel som gav mig ett rejält skratt. För din och artikelförfattarens skull kan jag upplysa om att det inte är 1993 längre.

    Mig veterligen handlar inte debatten som trots allt tillåts föras inte om man ska kasta ut alla invandrare imorgon eller inte, utan om man ska ha totalt fri invandring eller likt i princip alla andra länder ha en begränsad invandring. Nästan samtliga ungdomsförbund till riksdagspartierna förespråkar en helt fri och oreglerad invandring. Jag gör det inte. Sverigedemokraterna som tas upp i artikeln gör det inte heller, men står inte heller för åsikten att alla invandrare ska kastas ut. Jag trodde att många av det partiets företrädare var invandrare och efter en googling visade sig det vara korrekt: http://www.sr.se/Diverse/AppData/Isidor/files/83/2309.pdf
    SD hade högre andel invandrare på sina listor än de flesta riksdagspartier. Vill de kasta ut sina egna företrädare?

    För din och den fördömsfulle Gees skull kan jag upplysa om att jag bott 2,5 år utomlands och talar 4 språk flytande. När jag som ung däremot ”oftast inte varit utanför sin egen socken” trodde jag helt på vad media basunerade ut trots allt och hade åsikter som jag antar låg nära de ni hyser nu. Efter att ha bott i ett ”ghetto” och även utomlands har jag delvis ändrat mina åsikter. Det intressanta är att invandrare jag pratar med om sådant här nästan alltid håller med mig medan svenskar oftast ihärdigt hävdar den politiskt korrekta linjen – ibland av rädsla för att stötas ut som ”rasist” i fall de inte gör det.

    Jag vill fortfarande hävda att folket svenskar existerar, men efter att ha läst dina inlägg kan jag bara hoppas för din egen skull att du inte börjar säga samma sak som du gjort om svenskar om andra folkslag. De kan nämligen ta det mer personligt än vad många svenskar gör. Mina poänger klingar hursomhelst ohörda märker jag.

    Kärnpunkten i mitt resonemang är i alla fall att Sverige måste bestämma sig vilken naturaliseringsprocess som är den naturliga.

    I världen idag finns det två huvudprinciper.

    A) Dels så finns det ”blodprincipen” som innebär att medborgarskap ges till människor utifrån om de har rätt blod eller rätt släktskap. Nationaliteten är likvärdig med en etnisk gemenskap. Exempel på länder som till största delen har den här typen av medborgarskapstänk är Tyskland, Israel, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten mfl.

    b) Den andra medborgarskapsprincipen innebär att alla oavsett ev. blodsband eller inte kan bli medborgare, men då krävs istället att personen kulturellt och framförallt språkligt har anpassat sig. Exempel på denna grundsyn är Frankrike, Australien och Canada. Ja, Hudfärg är bla helt irrelevant.

    Sverige hade åtminstone fram till 50-talet princip A. Estlandssvenskar mfl välkomnades till landet och fick medborgarskap snabbt. Därefter har detta sakta övergivits och nyligen förvägrades en familj Gammalsvenskbybor alla former av rättigheter. Deras fall skulle inte särbehandlas från andra ukrainares enbart för att deras rötter är svenska långt tillbaka.

    Sverige har dock inte gått över till princip B. Inga krav ställs på att någon ska veta att dugg om Sverige eller kunna ett ord svenska. Detta innebär att det i nuläget saknas en grundläggande princip för vem som ska kunna bli svensk. Kravlöshet med andra ord.

    Som jag förstått det är det överväldigande majoritet i riksdagen för att denna kravlöshet ska fortgå. Sverigedemokraterna däremot vill med sin assimileringstanke att Sverige anammar princip B för medborgarskap. Det ska de ha all heder för. Annars kan vi ju lika gärna dela ut svenska pass till alla som landar på Arlanda. Det handlar i praktiken då bara om ett tidigareläggande av något som ändå kommer att ske om den inresande så önskar.

    Nu drar jag mig tillbaka från det här tuppfäktandet. Jag har försökt påpeka saker som i andra länder är självklara, men i landet annorlunda numera tydligen ses som extremistiska. Kanske kan det få någon att tänka till. Men ibland tvivlar man.

  8. AT skriver:

    Har han också ett dubbelt medborgarskap??
    Ja, då tycker jag att hans födelseland tar hand om frågan och att vi släpper det – allt enligt Gee’s filosofi!
    Adjöss med ärendet – slut kommentarer!

  9. Namn En undrare skriver:

    Vad gör Mehdis andra medborgarskapsland Algeriet i
    ärendet?????????

  10. AT skriver:

    Jag tycker att både Per och Tom har sina poänger! Men för gud’s (eller Allah) håll er på mattan och på en hyfsad nivå!
    GM har tydligen befunnit sig i ett sammanhang som gjort USA-soldaterna misstänksamma, vilket inneburit att han mot alla FN konventioner hållits fängslad i flera år.
    Hans ursprung som muslim känner vi till och är ju inget märkligt.
    När och hur han blev svensk medborgare har ingen betydelse, tycker jag.
    Däremot tycker jag att det verkar MYCKET märkligt att han återvänder till ett område, känt för Taliban-verksamhet, så kort tid efter att han frigivits(han har ju oskyldigt blivit fängslad där tidigare)!
    Se Erik’s inlägg om UD’s uppmaning till svenska medborgare!
    Då blir jag i alla fall skum på vad GM är för person. Varför återvända till något som man tagit avstånd från och inte har någon knytning till??? Det är som att hitta en välkänd biltjuv i en nyss uppbruten bil och ”att han bara gick förbi och skulle kolla om förövaren var kvar”.
    Till Gee – Nej, du är inte svensk, såvida du inte av ”säkerhetskäl” har kvar ditt gamla medborgarskap! Anledningen till detta = Den Eretreanske journalisten som flydde till Sverige och fick medborgarskap här, men behöll sitt gamla och sedan återvände! Hur seriöst är det? Att han sedan blir fängslad och man från journalisthåll kräver att Sverige skall göra något åt saken! Kan verkligen ett annat land kräva något från Eretrea om de fängslar sin egen medborgare???
    A T

  11. Svartskalle skriver:

    Hej Tom!

    Egentligen är det löjligt att debbatera med typer som Per och likt honom. Jag själv hamnar i rubriceringen ”invandrare som lever på socialbidrag” (enligt Per och andra lustigkurrar) trots att jag under min vistelse betalat mer skatt än halva sverigedemokraternas styrelse. Men, men.. Jo… Pajas var det perfekta ordet du riktade. Det räcker gott för många.

  12. Gee skriver:

    Heja Tom!

    De som har mycket att säga om sådant här har oftast inte varit utanför sin egen socken. Per: jag är född i Sverige av svenska föräldrar. Jag jobbar för ett norskt företag. Jag pratar engelska flytande efter att ha gått i engelsk skola. Jag är helt ok på franska, italienska och mandarin. Jag har bott i Asien och är medborgare i ett asiatiskt land. Är jag svensk? Min fru är från asien, pratar tre kinesiska dialekter, engelska och svenska. Är hon svensk?

    Kan vi inte bara göra världen till en bättre plats? Sluta snacka skit och uppträd på ett hövligt sätt.

  13. Tom skriver:

    Du krånglar till, vrider och vänder på ”svensk”-begreppet därför att du av någon anledning inte vill kalla alla svenska medborgare för svenskar. På vilket sätt skulle det underlätta en beskrivning av exempelvis fallet Ghezali genom att inte kalla honom för svensk, därför att han inte har några blodsband hit? Ska man rapportera om ”den svenska medborgaren”? På grund av att han inte är etnisk svensk? Eller av vilka skäl? Det finns bara en beteckning i sammanhanget som är relevant och det är att han är svensk.
    Om du inte vill kalla alla svenska medborgare för svenskar, så är det enda rimliga att gå efter etnicitet. Och i så fall uppstår en hel del minst sagt märklig etikettering av folk, och sannerligen öppnar det för diskriminering och klyftor. Om man Inte ska kalla alla svenska medborgare för svenskar, och Inte heller bara gå efter etnicitet, så hamnar man i den ”magiska gränsdragning” som du på ett besynnerligt sätt försökte anklaga mig för att främja.

    Om du frågar mig så ska en vuxen person kunna bli medborgare utan att kunna ett ord svenska, Ja.

    Förövrigt: http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article5829916.ab

  14. Erik skriver:

    Så här säger UD om resor likt Mehdis:

    ”Beslutsdatum för avrådan 24 januari 2005

    Med anledning av rådande säkerhetsläge avråder Utrikesdepartementet från icke nödvändiga resor till Pakistan. Med hänsyn till den rådande säkerhetssituationen i nordvästra gränsprovinsen (NWFP), i Pakistans stamområden (FATA) samt i de norra och västra delarna av Baluchistan-provinsen, avråder Utrikesdepartementet från alla resor till dessa områden.

    Avrådan gäller tillsvidare ”

    Vore det inte rimligt att någon som struntar I UD:s rekommendationer får klara sig utan hjälp från just UD om det går åt pipan. Detta borde förstås gälla alla och även i andra länder som UD avråder folk att resa till, terrormisstänkta eller ej.

  15. AE skriver:

    Pinsamt för Sverige att han åkte dit igen. Den föra sosseregeringen la ner många miljoner av våra skattepengar på att få honom fri, var det väl använda pengar? Terrorister har blivit Sveriges nya exportframgång.

  16. Per skriver:

    Tom, utan att svara på en enda av mina frågor väljer du att tolka in väldigt mycket i det jag skriver. Min andra kommentar var till stor del ett svar på din fråga om vad jag menar med ”svensk”. Svensk kan tydligen väldigt många kallas. Jag försökte ge ett minimibegrepp på vad som borde krävas för att en person ska anses tillhöra ett folkslag.

    Jag syftade då inte specifikt på Ghezali utan på detta begrepp i allmänhet.

    Var har jag skrivit att Ghezali borde behandlas annorlunda än andra svenska medborgare? Var har jag skrivit att etnisk härkomst ska spela roll i rättsliga prövningar? Varför buntar du ihop mig med nazister? Är man nazist så fort man erkänner att olika folkslag existerar?

    Vad jag bla vänder mig emot är att media konsekvent kallar folk för svenskar, när de inte är det. Svensk medborgare obestridligen ja, men svensk?

    Besvara de frågor jag ställt i kommentar två, tack. Du kan väl åtminstone svara på en av frågorna:
    Anser du det rimligt att en vuxen som blir svensk medborgare blir det utan att kunna ett ord svenska?

    Alla som på något vis vill begränsa får epitetet främlingsfientlig tydligen. För att ge lite perspektiv på Sveriges invandring rekommenderar jag följande länk:
    http://www.ulfpettersson.se/2007/07/12/myten-om-den-restriktiva-flyktingpolitiken/

  17. Tom skriver:

    Du har väldiga besvär med att definiera vad en ”svensk” är, och ändå projicerar du detta bekymmer på mig. Mycket märkligt. Det beror antagligen på att du är väldigt angelägen om att kategorisera människor efter etniska kriterier, medan jag snarare intresserar mig för vad som har betydelse i praktiken, kort sagt i juridisk mening. I fallet Ghezali är det helt ointressant vad han har för etnisk härkomst. Han är nämligen gripen av pakistansk polis och väntar (förhoppningsvis) rättslig prövning. Vän av ordning förordar därför att han i egenskap av svenskt medborgarskap ska behandlas i enlighet med de medborgarrättsliga privilegier som följer. Att beteckna honom som något annat än svensk i det här fallet förefaller konstigt eftersom det inte har någon som helst relevans. Förutsatt att man inte vill blanda in etnisk härkomst som grundval i rättsliga prövningar, något som t. ex står på nynazisternas agenda. Frågan är alltså vart du vill komma med ”svensk”-beteckningen. På vilket sätt är det värt att belysa hans etnicitet i sammanhanget?

  18. Per skriver:

    Tom, angående ”krav” på invandrare och benämningen svensk: Jag vill mena att en individ som inte har några som helst blodsband, inte pratar det lokala språket eller har någon aning om den lokala kulturen inte rimligen kan anses tillhöra det lokala folket. Jag är övertygad om att en överväldigande majoritet av världens befolkning håller med mig där. Eller menar du på fullaste allvar att om du flyttar till Vietnam tillsammans med ett antal andra svenskar, inte lär dig ett ord vietnamesiska eller bryr dig om vietnamesisk kultur, inte har några vietnamesiska släktingar, efter ett par år som genom ett trollslag förvandlas till vietnames? Det är nämligen konsekvensen av ditt resonemang. Alla ska ju benämnas svenskar enligt dig enbart för att de vistats här ett visst antal år. I praktiken innebär det ju att ex. alla kurder i Sverige inte längre är kurder utan svenskar. Samma resonemang gäller ju då för kurder i Turkiet. De måste ju vara turkar eftersom de bor i Turkiet. I förlängningen förvägrar du det frihetskämpande kurdiska folket rätten till existens!
    Ja, jag har dragit resonemanget till sin spets, men jag anser det nödvändigt för att min poäng ska framgå.

    Vi saknar ett begrepp på svenska för hela befolkningen i Sverige. Om vi använder ordet svenskar till det innebär det att det svenska folket inte finns utan består av den del av världsbefolkningen som råkar befinna sig inom Sveriges gränser i detta nu oavsett vilka de är. ”Svenskländare” kanske vore ett bättre ord? I Finland kallas befolkningen Finländare. En finländare kan vara såväl finne, finlandssvensk, same eller tatar. Alla är de likväl finländare. Varför har vi inget sådant samlingsord?

    För att ta ett mer jordnära exempel:
    Jag bodde ett år i Tyskland. Jag pratar ok tyska, men har inte alls några rötter där. Hur många år skulle jag behöva bo där för att mirakulöst gå över från att vara svensk till att tillhöra det tyska folket? Var ligger den magiska gränsen som gör att du på samma sätt vill betrakta folk från jordens alla hörn för svenskar efter att de stått på svensk mark en tid? Mina tyska vänner hade nog alltid sett mig som svensk hela mitt liv. Man kan inte byta etnicitet hur som helst.

    Men det är klart, vill du så gärna tillhöra samma folk som Osama Kassir, den sk ”terrorsvensken” får du väl börja kalla dig libanes då.

    Zlatan är svensk medborgare med föräldrar från fd Jugoslavien. Punkt.

    Att din läsförståelse lämnar en del övrigt att önska kan jag bara beklaga. Självklart kräver jag inte att invandrare redan innan de kommer hit kan svenska, däremot att de som får svenskt medborgarskap ska kunna svenska. I dagsläget behöver någon som blir svensk medborgare inte kunna ett ord svenska. Det är det jag vänder mig mot. Tycker inte du att det är lite märkligt?

    Tycker inte du att det är lite suspekt att Ghezali är ute och turistar gång på gång i talibanernas starkaste fästen?

  19. Tom skriver:

    ett parti som 4 år senare åker ur, när Sverige tagit in ytterligare ett antal hundratusen invandrare, och återigen blomstrar.

    Ska det givetvis stå.

  20. Tom skriver:

    På vilket sätt präglas press, myndigheter och politiker av ”kompakt flathet”? Det går att urskönja ett tydligt mönster i den debatt som förs just nu i kommentarsfält och på olika forum. Världen har gått igenom en finanskris som börjar få praktiska påföljder i form av stigande arbetslöshet och allmän oro, och som ett brev på posten får främlingsfientliga fotfäste i debatten. Sambandet mellan lågkonjunktur och främlingsfientlig utbredning är så pass stark att det blir tragikomiskt. När ska folk lära sig? Under ett antal år när svensk ekonomi blomstrar så höjs inga röster för att reformera svensk invandringspolitik, men så fort det börjar bli sämre tider så tar de våra jobb, våldtar våra barn och lever gott på vårt skattesystem. Det är så enfaldigt och historielöst att man baxnar. 2010 kommer att bli ytterligare ett sådant år då lågkonjunkturen skickar ett populistparti in riksdagen – ett parti som 4 år senare, när Sverige tagit in ytterligare ett antal hundratusen invandrare, återigen blomstrar.

  21. db skriver:

    Vad gäller Portugal har jag förstått det som att MG _fälldes_ i domstol men straffet blev kortare än häktestiden så han kunde släppas omedelbart.

    Sedan är USA:s hantering av detta helt förkastlig: klart som f-n MG skulle ha någon form av skadestånd för sin tid som frihetsberövad. Det är möjligt (troligt) att han inte hade rent mjöl i påsen första gången han greps och skickades till Gitmo men lyckas man fälla honom måste han få skadestånd. Punkt slut.

    Å andra sidan känns det lite tveksamt att han ska få mer än väldigt enkel konsulär hjälp i dagsläget. Visst, man är fri att resa var man vill (eller gå med pengar fastsatta på kläderna genom ‘dåliga’ kvarter) men gör man utomordentligt ogenomtänkta saker får man skylla sig själv när man får problem (dvs blir man rånad enligt ovan har jag svårt att tycka synd om offret även om rånet givetvis är ett brott).

  22. Tom skriver:

    Märkligt att du betecknar honom som ”svensk”, med apostrof. Jag utgår från att du skriver ”svensken” Zlatan Ibrahimovic också. Eller så gör du helt enkelt skillnad på folk och folk. Ghezali är inte dömd för något och därför blir det lätt pinsamt när du har din egen lilla privata rättegång där hemma. Du förordar dessutom ett antal besynnerliga krav på invandrare. Varför ska de lära sig svenska innan de kommer hit? Vad för slags lojalitet kan man kräva av en människa? Jag är född i Sverige med svenska föräldrar och känner inte en tillstymmelse till lojalitet för landet. Ändå kan du inte skicka ut mig. Jag råkar nämligen ha lite mer tur än många andra. Det verkar vara det viktigaste kriteriet i din lilla bubbla. Pajas.

  23. Namn en annan "invandrare" skriver:

    Jag håller med Per helt och hållet.

    Man förvånas av den kompakta flathet, som präglar press & myndigheter och i synnerhet politiker. Men egentligen inte. Alla får skrämselhicka vid blotta tanken att stöta sig ”invandrare” och ”muslimer” dessa heliga kor.

    Att M G hade 50k $ på fickan när man greps är ju inte så konstigt. Han med familj och likasinnade i Sverige lever ju gott på soc bidrag.

    Koranskola? Har någon plågat sej genom Koranen? Tydligen ingen annan än jag. Ett dystert aktstycke.

  24. Per skriver:

    Självklart är stackars Mehdi heeelt oskyldig precis som förra gången. Han bara råkade hamna i dåligt sällskap. Igen.

    Fall som detta kommer vi att få se många av framöver. ”Svenskar” inblandade i väpnade strider i Somalia, ”Svenskar” som utför terrordåd världen över, ”Svenskar” som kanske rent av snart befinner sig i strid med svenska soldater i Afghanistan osv. Ja det sistnämnda är faktiskt inte ett helt otroligt scenario inom en snar framtid.

    Det har stupat ett antal svenska medborgare i strid i Somalia. Hur många är osäkert. Mer säkert är att det inte är Kalle och Pelle som åker till Somalia för att bedriva Jihad mot en kollapsande regering som inte anses vara tillräckligt islamistisk för de hårdföra jihadisterna.

    Samtidigt ska svenska staten vara beredd att rycka in för att hjälpa och ”ta hem” dessa människor bara för att de råkar ha försetts med ett svenskt pass!

    Ytterst är detta en konsekvens av den invandringspolitik kombinerad med total kravlöshet som förts de senaste åren, oavsett politisk färg på regering. Inget har i praktiken förändrats även om Moderaterna häromåret la en lite hårdare retorik och folkpartiet kommer med populistiska utspel som aldrig blir till lagstiftning.

    Lyckas någon bara vistas i 4 år i Sverige kommer i princip medborgarskapet sedan i ett flingpaket. Inga krav på att personen ska kunna ett ord svenska eller ha någon lojalitet mot Sverige eller öht dela några värderingar med majoriteten i Sverige ställs. Samtidigt får personen i parktiken försörjd och får gratis bostad av samhället utan att identiteten inte ens är fastställd. Runt 90% av de asylsökande slänger sina pass när de kommit till Sverige. Det är omöjligt att veta om personen verkligen är skyddsbehävande eller är en krigsförbrytare som är bra på att ljuga. I ett internationellt perspektiv är Sverige helt bisarrt på många sätt.

    Vi har många Mehdi Ghezalis att vänta framöver. Samtidigt kan jag inte låta bli att förundras över att denne man och de andra ”svenskarna” framställs som mer offer än förövare i svensk media.

    1. amina skriver:

      Mehdi är finsk och algerier- som mig, med skillnaden att min pappa är psykiskt störd vilket medfört att jag varken är muslim eller kan vidare bra arabiska. vilket medborgarskap ska vi ha? född i sverige, med rötter i algeriet och finland.vart ska du utvisa mehdi? vilket är hans modersmål och var har han vuxit upp tror du? SVENSKA. SVERIGE.

      Sen är det såhär: ”It takes a monster to kill a monster.” Sätt in dig i USA:s historia så märker du nog fan vilka som terroriserar vilka- väst eller öst. säger definitivt inte att al-quaida är bättre än USA, men med de fakta jag har i hand (= inte särskilt mycket fakta om al-quaida, MYCKET om USA) tror jag att USA är mamman till de flesta odjur i denna värld.

      En sak håller jag med om, och det är att invandrarpolitiken i Sverige suger. Det är för stora klyftor mellan invandrare och svenskar.

Kommentarer är avstängda.

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera