Striden om karensen splittrar oppositionen
Efter helgens V-kongress vill en majoritet av oppositionspartierna slopa karensavdraget. Men Centerpartiet säger nej.
Slopad karens i sjukförsäkringen är ett vallöfte från tre av fyra oppositionspartier: S, V och MP. Signalerna från Vänsterpartiets kongress i helgen var starka – här tänker partiet inte ge sig. Det innebär också att slopad karens är ett av de största orosmolnen för näringslivet inför valet.
Karensen – en förkortning för ”karensavdraget” – är det löneavdrag som görs för den första sjukdagen. Beräkningarna om vad ett slopande skulle kosta företagen varierar mellan 5 och 40 miljarder kronor.
Karensavdraget slopades tillfälligt under pandemin, främst för att människor i vården och andra kontaktyrken inte skulle gå till arbetet och sprida smitta. Staten tog då hela kostnaden och betalade ut 6,7 miljarder kronor under pandemins första 18 månader. Ända sedan karensavdraget återinfördes i april 2022 har LO krävt att den slopas. Organisationen ser det som en klassfråga eftersom många tjänstemän kan jobba hemifrån med en förkylning, och därmed slippa sjukskriva sig. Bland arbetare är det bara en av tio som har den möjligheten, enligt LO. Samtidigt stöttar hälften av tjänstemannafacken inom TCO kravet och trycket i frågan är stort.
Om karensavdraget slopas får en barnskötare som är sjuk två gånger på en månad 2200 kronor mer i plånboken, enligt LO:s ordförande Johan Lindholm som kallar avdraget för en ”straffskatt på arbetare”. ”En orättvisa som det inte går att motivera”, sa S-ledaren Magdalena Andersson vid Socialdemokraternas och LO:s gemensamma pressträff i höstas. Den typen av uttalanden sprider skräck i näringslivet.
– Det är bekymmersamt att flera partier driver frågan om att slopa karensavdraget, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.
V öppna för förhandling
I karensfrågan går emellertid en hög mur genom oppositionen. Centerpartiet avfärdar kravet och anser att karensen är en fråga för arbetsmarknadens parter, och att eventuell ersättning till förstadagssjuka ska tas ur löneutrymmet.
Både SD och KD har tidigare luftat tankar om högkostnadsskydd – det fanns ett sådant som dock slopades 2024. Men i nuläget finns inga sådana förslag från Tidö-sidan, och inte heller från Centern. Socialdemokraterna avsatte 500 miljoner kronor i sin budgetmotion i höstas för att skydda specifikt små företag med 1 till 20 anställda från ökade sjuklönekostnader om och när karensen slopas.
Det var bara en tiondel av de 5 miljarder som S har beräknat att reformen skulle kosta företagen – och den siffran är ändå en bråkdel av den verkliga effekten enligt Svenskt Näringsliv. Ett högkostnadsskydd behövs för småföretagen även om man behåller karensavdraget, tycker organisationen.
Vid en eventuell regeringsförhandling på den rödgröna sidan blir karensen en hård nöt att knäcka. Den ingår inte bland C:s tre prioriterade frågor, men inställningen är tydlig – karensavdraget fyller en funktion som självrisk i sjukförsäkringen. Slopar man det så kommer sjuktalen att stiga.
Vänsterpartiet har inte dragit några röda linjer och kan därmed tänkas förhandla. Men partiet har samtidigt ställt sig själv som ”garant” för att deras krav också genomförs – det är därför de har krävt regeringsposter. Det hela ser ut som en omöjlig ekvation. Om Magdalena Andersson skulle bli regeringsbildare lär hon få börja med att leta rätt på 5 miljarder kronor – minst.
Fotnot: Karensavdraget ersatte karensdagen 2019. Det är ett fast avdrag på 20 procent av en genomsnittlig veckolön för första sjukdagen och är något mer fördelaktigt för den anställde än karensdagen.
***
Läs även: Ojämlika kampanjkassor präglar ödesvalet
