Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Anders Behring Breivik. 2011 – Sjuk. Första undersökningen kommer fram till att Breivik lider av paranoid schizofreni. 2012 – Frisk. Enligt en andra undersökning som presenterades i veckan var Breivik inte psykotisk vid gärningstillfället.

Utrikes

Frisk eller sjuk?

Nu bedöms Anders Behring Breivik som frisk. Samtidigt föreslås rättspyskiatrisk vård avskaffas i Sverige.

Anders Behring Breivik var »inte psykotisk vid gärningstillfället« den 22 juli 2011.

I tisdags kom beskedet från den andra psykiatriska undersökningen gällande Breiviks hälsotillstånd. Detta är raka motsatsen till den första psykiatriska undersökningen som visade att Breivik lider av paranoid schizofreni. Men att bedömningarna skiljer sig radikalt åt är inget ovanligt.

Kvällen den 10 juni 1994 begav sig fänriken Mattias Flink till materialrummet på regementet i Falun. Klädd i fältuniform fyllde han sin AK5:a med 150 patroner. Därefter gick han ut på gatorna i staden och sköt sju personer till döds. Inför rättegången bedömde Socialstyrelsens rättsliga råd att Flink led av en allvarlig psykisk störning. Men rådet var inte enigt i sin bedömning. Majoriteten ansåg att han var allvarligt psykiskt störd vid tiden för morden, medan tre ledamöter ansåg motsatsen. En av experterna framhöll att Flink dessutom hade tillfrisknat under tiden fram till rättegången, och därmed varken skulle dömas till fängelse eller rättspsykiatrisk vård.

Flink dömdes till slut till livstids fängelse. Högsta domstolen gick emot Socialstyrelsens rättsliga råd och slog fast att Flink trots allt var medveten om vad han gjorde när han sköt.

Drygt tio år senare, den 6 januari 2004, erkände Mijailo Mijailovic att det var han som mördat Sveriges utrikesminister Anna Lindh. Den första rättpsykiatriska utredningen visade att Mijailovic inte hade någon allvarlig psykisk störning, vare sig vid dådet eller undersökningstillfället. Han dömdes därmed till livstids fängelse. I hovrätten kallades Socialstyrelsens rättsliga råd in. Efter att ha träffat Mijailovic under en veckas tid kom Anders Forsman, professor i rättspsykiatri, fram till att Mijailovic visst led av en allvarlig psykisk störning. Hovrätten dömde därför honom till rättspsykiatrisk vård.

Domen överklagades och i Högsta domstolen gick man på den första utredningen och dömde Mijailovic till livstids fängelse. Efter domen förflyttades han till Kumla och senare Tidaholm. Men en stor del av tiden har Mijailovic tillbringat på en rättspsykiatrisk klinik, där han diagnostiserats som schizofren.

I båda fallen dömdes de åtalade till livstids fängelse på tveksamma grunder. Samtidigt hade det varit svårt att motivera att någon som skjutit sju människor till döds eller mördat en minister »bara« döms till rättspsykiatrisk vård och inga andra påföljder. Att låta en massmördare gå fri riskerade att undergräva allmänhetens förtroende för rättssystemet.

Mattias Flink. 1994 – Sjuk. Inför rättegången bedöms Mattias Flink som allvarligt störd av Socialstyrelsens rättsliga råd. 1995 – Frisk. Högsta domstolen ändrar bedömningen, och dömer Flink till livstids fängelse.

I 95 procent av de fall som genomgår rättspsykiatrisk undersökning blir det aldrig någon överprövning. För det mesta godtar domstolen det första utlåtandet från Rättsmedicinalverket. Det är först om domstolen känner sig tveksam som ett andra utlåtande efterfrågas. Då ska Socialstyrelsens rättsliga råd göra sin bedömning.

– Så fort ett fall uppmärksammas i media sätter sig någon expert emot den första psykiatriska bedömningen. Jag känner inte till ett enda fall där alla utredare gör en enhetlig bedömning, säger Henrik Anckarsäter, överläkare och professor i rättspsykiatri.

Sverige har i dag en unik lagstiftning gällande psykiskt störda lagförbrytare. Vi säger att alla medborgare har ansvar för sina handlingar och att alla därmed ska dömas för sina brottsliga gärningar. I dagsläget gäller därför att alla medborgare ska dömas för sina brott, men att påföljden ska anpassas efter brottslingen. Är brottslingen psykiskt sjuk ska denne dömas till vård, är brottslingen frisk ska denne dömas till fängelse.

Ända sedan lagen kom till för nästan 50 år sedan har den varit omdiskuterad. En del har tyckt att en person med en så störd verklighetsuppfattning att personen inte vet vad den gör, rimligtvis inte borde bli straffad. En annan kritik mot systemet är att påföljden borde stå i proportion till straffvärdet. Varför skulle en mördare få livstids fängelse om denne var frisk, samtidigt som en psykiskt sjuk mördare kunde slippa undan med ett par år på rättspsyket?

Förra veckan publicerades Psykiatrilagsutredningens 1 142 sidor långa förslag. Förändringen innebär att Sverige sällar sig till andra länders lagstiftning.

Exempelvis ska man inte längre kunna döma en person till rättspsykiatrisk vård. Bedöms personen vara tillräknelig, det vill säga att man har begripit vad man har gjort, döms personen till fängelse. Bedöms personen vara otillräknelig, blir personen inte ansvarig för brottet och kan därmed inte dömas i en domstol. I stället ska de otillräkneliga vårdas till de blir friska och sedan slussas över till en särskild skyddsenhet om de fortfarande anses för farliga för att släppas ut i samhället.

Med det nya tillräknelighetsbegreppet förflyttas den psykiatriska bedömningen från att diagnostisera en person till att avgöra om personen led av en allvarlig psykisk störning då brottet begicks. Henrik Anckarsäter menar att denna bedömning är en ren gissning och att det nya förslaget gör systemet än mer osäkert.

– Det finns inget som helst vetenskapligt stöd för att göra den bedömningen. Att ställa en diagnos på en person är en sak men att spekulera i vilket tillstånd personen befann sig i under själva gärningen är helt omöjligt.

Mijailo Mijailovic. 2004 – Frisk. Mijailo Mijailovic döms av Stockholms tingsrätt till livstids fängelse. 2004 – Sjuk. Mijailovic döms av Svea hovrätt till rättspsykiatrisk vård. 2004 – Frisk. Högsta domstolen dömer Mijailovic till livstids fängelse. Efter domen får han diagnosen schizofreni, och flyttas från fängelse till rättspsykiatrisk klinik.

Hur domstolen kommer att resonera i Anders Behring Breiviks fall återstår att se. Rättegången börjar på måndag och väntas pågå fram till midsommar. Om domstolen går på den första undersökningen där Breivik bedöms som otillräknelig, blir han inte ansvarig för sina gärningar. I stället för fängelse skulle han få vård och vid en friskskrivning skulle han bli utslussad i samhället igen. Den norska regeringen ska därför snabbt behandla en ny lag som ska göra det möjligt att hålla Anders Behring Breivik inspärrad resten av livet. Lagförslaget innebär att den som bedöms som otillräknelig ska kunna hållas inlåst på en institution så länge polisen anser att personen kan utgöra en fara.

Skulle Breivik å andra sidan dömas till livstids fängelse, det vill säga 21 år, finns möjligheten att förlänga straffet fem år i taget hur många gånger som helst, om han anses utgöra en samhällelig fara.

– Få människor kan tänka sig att han ska vistas ute i samhället igen, eftersom det han har gjort är moraliskt förkastligt, säger Susanna Radovic, lektor i filosofi med inriktning på rättspsykiatri vid Göteborgs universitet.

Hon menar att det finns en risk att det blir våra rädslor som får styra i stället för de rättsliga principer vi en gång kommit överens om.

– Det är väldigt oklart vad som menas med att en person anses farlig. Om ett fall får en väldig massmedial uppmärksamhet kan det påverka beslutet om vi anser att en person är farlig eller ej. Man tar det säkra före det osäkra.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera