»En fjärils vingslag i Kina kan påverka vädret i Sverige«

Text:

Foto: Scanpix

I Storuman föll häromveckan två decimeter snö. I Stockholm uppmättes förra helgen den kallaste junidagen på 84 år – 6 grader. Har vi ett överskott på köld och regn i vädersaldot nu?

– Nej, det finns inget sådant saldo. Bara för att det varit kallt nu kan det likaväl fortsätta vara kallt. Däremot kan man statistiskt sett säga att det extremväder vi haft nu kommer att försvinna. Sådana varar aldrig särkilt länge.

Går det kalla vädret att spåra till klimatförändringarna?

– Nej, det gör det inte. Klimat handlar om väderförändringar under en lång tid. Det vädret vi har haft nu är en normal köldknäpp. Däremot skulle det kunna handla om klimatförändringar om vi fick fler och fler värmeböljor under ett par decennier.

Kan man på något sätt spå vädret en längre tid framöver?

– Nej, egentligen inte. Men havet påverkar mer än vad man kan tro. Har vi exempelvis haft en lång och kall vinter så isen ligger kvar länge, får vi ett inlandsklimat. Då förstärks kylan ytterligare. Tvärtom är det på hösten. Om havet är ordentligt uppvärmt från sommaren får vi en mildare höst. Vi bor i ett område med ett väldigt skiftande väder. I Norden är det kaoseffekten som styr. Det betyder att vädret som kommer om tio dagar är omöjligt att spå i detalj, eftersom en händelse som kan påverka vädret inte har hunnit ske än. Det är absolut sant att en fjärils vingslag i Kina kan påverka vädret i Sverige någon vecka senare.

Om man vill göra sin egen väderprognos, hur ska man då gå tillväga?

– Först tycker jag att man ska skaffa sig en barometer. Den visar om vädret kommer vara stabilt eller instabilt åtminstone ett dygn framåt. Det är också bra att lära sig hur vindarna brukar blåsa där man bor. Blåser vinden från ost utvecklar sig molnen på ett annat sätt än när det blåser från väst. Sedan kan man alltid titta på fåglarna. Flyger de lågt, kommer det förmodligen att regna någon timme senare.

Kan man förlita sig på »Bondepraktikan«?

– Nej.