Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Kungen representerade tillsammans med näringsminister Mikael Damberg Sverige vid den saudiske kungens begravning i januari.

Inrikes

Miljarder skäl

De säkerhetspolitiska skälen att förlänga Saudiavtalet är få, de ekonomiska enorma.

De flesta stolarna stod tomma när det var dags för årets tredje frågestund med statsministern i riksdagen. Efter en kvart, när Anna Kinberg Batra, Mattias Karlsson och Annie Lööf hade framfört sina frågor, blev det Jonas Sjöstedts tur att gå fram till podiet.

– Statsminister Löfven. Saudiarabien är en hård politisk diktatur, inledde vänsterledaren och fortsatte att berätta om kvinnoförtrycket, avsaknaden av grundläggande fri- och rättigheter och om den regimkritiske bloggaren som nyligen pryglades offentligt.

– Min fråga till statsministern är: Kommer samförståndsavtalet med Saudiarabien att sägas upp?

Statsministern tvekade en stund. Sedan svarade han:

– Regeringen har sagt att avtalet ska förhandlas om.

Därefter undrade Jonas Sjöstedt om statsministern kunde säga om Saudiarabien är en diktatur.

Det kunde inte Stefan Löfven. I stället svarade han:

– Det är helt uppenbart att Saudiarabien inte har det styrelseskick som vi tycker är demokratiskt och det finns mycket att önska om mänskliga rättigheter, därom är vi helt eniga.

Inte heller tog Stefan Löfven ordet i sin mun när journalisterna ställde frågor den där torsdagen i slutet av januari. Först efteråt fick TT ett sms från Löfvens pressekreterare.
»Om man ska ge en kort beskrivning och bara kan välja mellan demokrati och diktatur, då är Saudiarabien en diktatur. Saudiarabien är en auktoritär regim och en absolut monarki, och där förekommer grova övergrepp mot mänskliga rättigheter.«

Det var i november 2005 som den dåvarande socialdemokratiska regeringen ingick ett samförståndsavtal med Saudiarabien. Avtalet blev uppmärksammat på allvar i mars 2012 då Ekot avslöjade att Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, planerat att bygga en vapenfabrik i landet. Avtalet hade förlängts av alliansregeringen 2010 och förlängs nu i ytterligare fem år om inte någon av parterna väljer att upphäva det. Detta måste göras skriftligt sex månader innan avtalet löper ut, det vill säga senast 15 maj i år.

Hur det blir med den saken är ännu inte klart. Enligt uppgifter till Sveriges Radio ska saken diskuteras i dag, fredag, i socialdemokraternas verkställande utskott och därefter ska regeringen fatta sitt beslut. Men redan i tisdags var Stefan Löfven och Margot Wallström överens om att förlänga avtalet, enligt Svenska Dagbladets källor.

Ett sådant beslut skulle uppröra många. Miljöpartiet har varit ute och krävt att avtalet sägs upp. Folkpartiet, centern, kristdemokraterna och vänsterpartiet likaså. Och så sent som förra veckan svängde även sverigedemokraterna i frågan. Därtill växer opinionen mot avtalet inom det socialdemokartiska partiet. Förra fredagen skrev tre riksdagsledamöter på DN Debatt att avtalet inte borde förnyas med argumentet att rädsla för minskad export inte kan legitimera vapenhandel med skurkstater. Även ungdomsförbundet och partiets kristna sidoorganisation har ställt sig bakom kravet.

Argumenten emot avtalet är alltså väl blottlagda. Motiven som talar för en förlängning är desto dunklare. Det lilla som kommit fram de senaste veckorna handlar mest om spekulationer och lösa kommentarer. Det specifika motiv som kom fram efter avslöjandet av vapenfabriken var att svenska företag, Ericsson och senare Saab, ville sälja radarsystemet Erieye till saudierna. Men även om det rör sig om en miljardaffär lär det knappast räcka som skäl till att regeringen nu vrider sig som en ål i frågan.

Enligt Svenska Dagbladets källor skulle skälet handla om att Sverige inte vill riskera chansen att få en plats i FN:s säkerhetsråd. En förklaring som Ekot-reportern Daniel Öhman, en av dem som avslöjade vapenfabriken, omedelbart avfärdade som »hittepå«.

»Det är möjligt att socialdemokrater som vill behålla saudiavtalet använder argumentet men det betyder inte att det är sant«, twittrade han.

Vilka motiv kan då statsministern ha för att bevara avtalet?

Efter Ekots avslöjande 2012 klargjorde den då nytillträdde socialdemokratiske partiledaren Stefan Löfven att Sverige måste kunna exportera vapen till diktaturer av säkerhetspolitiska skäl. Några specifika sådana uppgav han dock aldrig.

Stefan Ring, militärstrategisk expert på Försvarshögskolan, radar upp några tänkbara varianter. Exempelvis skulle det kunna handla om Sveriges roll i Mellanöstern. Inte minst med tanke på att regeringen beslutade sig för att erkänna Palestina i höstas.

– Det kan tolkas som att man på nytt vill vara en aktör i Mellanöstern. Då är Saudiarabien en viktig part. Säger man upp avtalet skulle arabvärlden kunna få en negativ syn på Sverige, vilket skulle påverka möjligheterna att vara medlare i konflikten, säger han.

Ett annat argument ur nationellt säkerhetsperspektiv handlar om att den svenska försvarsindustrin har blivit en aktör på den internationella arenan. Det bygger på att tillverkarna kan sälja sina produkter. Under kalla kriget, när Sverige hade en större försvarsmakt, kunde vi själva stå för uppköpen men i takt med att försvarsanslagen minskat har industrin blivit beroende av exporten.

– Att ha en egen försvarsindustri ger en ökad säkerhet. Det ökar de egna möjligheterna att få bra material. På 30-talet försökte vi köpa utrustning från utlandet, vilket ofta slutade med att vi fick sämre utrustning, säger Stefan Ring.

Andra skäl skulle kunna vara den växande oron för IS , inte minst på grund av att allt fler unga män åker till Syrien och deltar i striderna. Ytterligare ett skulle kunna handla om piratbekämpningen i Adenviken eftersom Sverige då utnyttjar saudiska hamnar.

Men, tillägger Stefan Ring, de säkerhetspolitiska argumenten har förmodligen inte någon större betydelse när det kommer till Saudiavtalet.

– Man kan inte bortse från att det säkerhetspolitiska kortet används som ett argument för att slippa föra fram de marknadsekonomiska argumenten. En politik som går ut på »Vi tjänar pengar på Saudiarabien« är svår att föra fram. Att i stället hänvisa till svenska säkerhetspolitiska intressen samt att bidra till fred i Mellanöstern är en mer acceptabel politisk linje.

erieye

Först ut. Radarövervakningssystemet Erieye köptes av Saudiarabien redan 2004. Efter storaffären slöts ett samförståndsavtal om militärt samarbete mellan Sverige och Saudiarabien 2005.

Stefan Ring får på sätt och vis medhåll från Marcus Mohlin, säkerhetspolitisk expert på Försvarshögskolan.

– Jag är visserligen ingen expert på just Saudiarabien men jag har svårt att hitta några säkerhetspolitiska argument för att samarbeta med landet, säger han.

Det är nämligen inte bara vapenexporten som står spel. Bryter regeringen avtalet riskerar man att äventyra hela den svenska exporten till landet, enligt näringslivet.

– Det påverkar inte bara Saabs försäljning av försvarsmaterial, utan det påverkar andra affärsrelationer också, sa företagets vd Håkan Buskhe till Dagens Industri i veckan.

– Även om vår skolverksamhet i Saudiarabien inte berörs är det klart att ensidig svensk uppsägning av ett tio år gammalt avtal kommer att skada vårt land, fyllde skolentreprenören Peje Emilsson i.

Vad är det då för affärsverksamhet näringslivstopparna talar om?

Tittar man på siffrorna är det inte försvarsmateriel som är stommen i den svenska exporten till Saudiarabien. Den utgör bara 6 procent. De huvudsakliga varorna är verkstadsprodukter som telekomutrustning, maskiner, utrustning för eldistribution och fordon, järnmalm och virke. Därtill finns en omfattande tjänste- och it-export. Många svenska ingenjörer, läkare och konsulter arbetar i landet.

Sveriges handelsrelationer med Saudi-arabien sträcker sig decennier bakåt. Under sjuttio- och åttiotalet medverkade företag som Skanska och ABV Rock Group till att bygga upp landet.

I dag är Saudiarabien den viktigaste marknaden i Mellanöstern och hör till en av Sveriges 20 största affärspartners. Enligt den senaste statistiken, från 2013, exporterade Sverige varor till Saudiarabien till ett värde av 12,7 miljarder. En fördubbling jämfört med 2003.

Därtill finns en stor tillväxtpotential. Enligt Business Sweden bedöms Saudi-arabien de närmaste 15 åren ha behov av att investera i sin infrastruktur för motsvarande 1 000 miljarder dollar. På grund av den snabba befolkningstillväxten ska det byggas hundratals nya sjukhus och skolor under de närmsta fem åren.

I dag finns ett fyrtiotal svenska företag i Saudiarabien, bland annat Ikea, Volvo, Tetra Pak och klädkedjor som H&M och Lindex. Men också statliga bolag gör affärer med oljelandet.

Det svenska företag som har de mest omfattande affärerna med Saudiarabien är statliga LKAB. Enligt senast kända uppgifter från 2011 köpte den saudiska statens stålverk Hadeed järnmalm för drygt 2,5 miljarder kronor av Sverige – en dryg tiondel av det svenska gruvdriftsbolagets produktion. LKAB stod därmed för nästan en fjärdedel av den svenska exporten till Saudiarabien.

Även statligt ägda Rymdbolaget, numera Swedish Space Corporation, försökte för några år sedan sälja system för satellitkommunikation och havsövervakning till saudierna. Affärer som emellertid aldrig blev av.

Löfven_youtube

Tänk »Top Gun«. Vid ett arbetsplatsbesök får några år sedan provflög Stefan Löfven Jas Gripen.

En privat industrigrupp som har mycket att vinna på goda relationer med Saudiarabien är Wallenbergsfären. I sin bok om Saudiaffären från i höstas kunde journalisterna Daniel Öhman och BG Bodin presentera ett brev från Marcus Wallenberg till dåvarande försvarsminister Sten Tolgfors, med anledning av att FOI under 2008 avbrutit samarbetet med saudierna. »Mitt intryck är att det är av största vikt att denna fråga löses snabbt och på ett för alla parter tillfredsställande sätt annars finns det tyvärr risk att ett antal andra samarbetsområden inte minst Erieye kan hamna i farozonen«, skrev Marcus Wallenberg då.

Wallenbergs intressen i dag i Saudiarabien gäller inte enbart Saab, där sfären är största ägare. Bara en granskning av pressmeddelanden från gruppen de senaste åren visar på saudiska stororder till både ABB och Atlas Copco. Den arabiska halvön som helhet är uppenbart viktig för Wallenberggruppen. Det märks inte minst på att sfärens nuvarande politiska rådgivare är en tidigare ambassadör i grannlandet Abu Dhabi, Magnus Schöldtz.

Det finns alltså omfattande ekonomiska motiv till en avtalsförlängning, som gynnar både arbetstagare och aktieägare i svenska bolag – inte minst staten själv. Detta med ett socialdemokratiskt parti som gick till val på att återindustrialisera Sverige och en statsminister som själv har sin bakgrund i försvarsindustrin. Det var kanske inte så konstigt att den nya regeringen flyttade ansvaret för utrikeshandeln från UD till näringsdepartementet.

I slutet av januari samlades flera av världens mäktigaste i Riyadh för att delta i begravningsceremonin ett par dagar efter att den saudiske kungen Abdullah din Abdulaziz hade avlidit. Kung Carl XVI Gustaf var där. Vid kungens sida stod näringsminister Mikael Damberg.

Fakta | Svensk export till Saudiarabien växer

Graf

Fakta | Saab störst på krigsmateriel

Saab AB är ojämförligt störst producent och exportör av krigsmateriel. Koncernen står för nära 60 procent av den svenska krigsmaterielexporten. Andra stora företag som exporterar krigsmateriel är BAE Systems Hägglunds, BAE Systems Bofors, FFV Ordnance AB, Nammo, Kockums och Volvo Aero.

Källa: Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll 2013

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera