Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
mont Inrikes

Fler medier, mindre journalistik

Statens besked om att inte finansiera mediehusen leder till huggsexa om budgetpengarna.

Riddarholmen i skymningstimmen en vardag efter första advent är inte folkvimlets hemvist i huvudstaden. Turisterna är borta och juristerna håller sig inomhus. Men ljudet av en grupp journalister som kommer gående över bron bryter ödsligheten. De stannar till vid en karta över platsen, en av dem tar upp sin telefon ur jackfickan och läser upp en adress. Hennes kollega, en man i medelåldern säger med djup röst:

– Tryckerigatan sa du. Jag ser Arkivgatan här.

Han betonar gatunamnen så att arkiv och tryckerier låter som snart bortglömda gammalmodigheter. Hans sällskap brister ut i ett ampert skratt, kanske nästa ord att snart klinga lika föråldrat är journalistik.

En stund senare trängs sällskapet med ett femtiotal journalistkolleger i ett konferensrum på förlaget Norstedts. Det är seminarium om tillståndet för journalistiken i Sverige. Alla närvarande har fått en inbjudan från Institutet för mediestudier, med rubriken: Alice Bah Kuhnke om journalistikens kris.

Moderatorn, journalisten Lars Truedson, sammanfattar krisen i slagfärdiga meningar. Fler medier än någonsin finns, men andelen journalister blir bara mindre. Annonspengarna till journalistik fortsätter att minska. 12 miljarder kronor fanns det 2007 men 2014 var det bara 8 miljarder. Framför allt är det den lokala journalistiken som minskar. Siffror projiceras på två vita dukar på väggen:

650 miljoner, 100 miljoner mer än det årliga presstödet, försvann på ett år från journalistiken.

Var tredje kommun saknar dagstidning. Var åttonde saknar dessutom gratistidning eller lokal nyhetssajt. Dessa 35 kommuner är vita fläckar på kartan.

Nedgången i resurser fortsätter. Nästan var tredje reklamkrona har försvunnit från journalistiken sedan 2008.

Det finns i dag närmare 600 lokala medier, cirka 100 av dem bara på nätet.

De hyperlokala medier som nu uppstår hamnar inte i första hand i underbevakade områden, utan oftare där det redan finns gott om medier.

En kompletterande bild av journalistikens kris ges i arrangörens årsbok »Mediestudiers årsbok tillståndet för journalistiken 2015/2016«. När Ludvikas lokalredaktion fick minskade resurser tog två reportrar jobb på kommunens informationsavdelning. Där förser de centraliserade redaktioner med underlag om kommunpolitiken. Men inte med underlag till kritiskt granskade journalistik.

De skandinaviska länderna utmärkte sig länge för sin hög och socialt jämnt spridda konsumtion av nyheter. Dagstidningarna nådde hela befolkningen. I dag är särskilt unga på landsbygden med låg inkomst överrepresenterade, i en växande grupp som aldrig eller bara då och då tar del av nyheter.

Det tycks vara svårt att med exakthet peka på varför läsarna försvinner. I en kommande studie från universitetet i Jönköping visar forskaren Orsa Kekezi att hur ofta man läser sin lokala morgontidning inte påverkas av om det finns en redaktion där. Däremot av att det finns journalister i bygden. Och kommunbevakningen har, sammantaget, visar årsboken, inte minskat. Medierna tycks 2016 ha sparat sig igenom ett stålbad, men när annonspengarna fortsätter att sina väcks frågan: Är det dags för staten att gå in? I så fall: Är medierna fria om de stöds av staten? Eller är journalistiken viktigare än medierna, och därför i behov av statsstöd?

Anette Novaks medieutredning som presenterades i november tycks bli början på mer intensiv debatt om förhållandet mellan staten och den fria marknaden på medieområdet.

Utanför fönstren på Norstedts har det blivit kolsvart, och kulturminister Alice Bah Kuhnke gör stillsam entré via en bakre dörr, klädd i vida byxor, vit skjorta och svart jacka. Hon tycks vara omtyckt. Någon viskar att hon är ett av regeringens bästa kort, och som i alla fall inte gör en nervös för vad hon ska säga. Bah Kuhnke säger att hon brukar säga att lokala journalister är lika viktiga som lokala poliser, och att hon brukar få sms från Anders Ygeman varje gång hon har sagt det. Journalisterna i lokalen skrattar. Hon pratar om journalistikens demokratibärande uppdrag.

– Utvecklingen har pågått en längre tid. Frågan berör alla. Vi måste sätta ord på det. Även om det för min del blir kort i dag. Jag ska ha telefonmöte med Magdalena Andersson om femtio minuter.

Hon svarar på en fråga om huruvida bristen på journalistik lämnar plats för propaganda med att berätta om att det i Frankrike finns en högerextrem sajt som bevakar lokalpolitik, den enda i den delen av landet.

– Jag träffar kommunpolitiker och ibland blir jag förvånad över hur de tänker. De säger att det inte är någon fara, de journalister som förlorat jobben har fått nya som informatörer. Men det är ett helt annat jobb. Vad gör det med det offentliga samtalet?

Alice Bah Kuhnke har sagt att journalistiken befinner sig vid ett stup. Nu säger hon att det har gått längre än så, att journalistiken är i fritt fall, att affärsmodellen faller väldigt dramatiskt. Staten, skattebetalarna, kommer inte att kunna finansiera de förlorade annonsintäkterna. Staten kommer heller inte att kunna utveckla nya affärsmodeller.

Journalisterna applåderar.

– Vad vill du genomföra?, frågar Lars Truedson.

– Jag vill inte säga något nu, jag vill inte leda arbetet med mina idéer. Det kommer att bli kompromisser, det är så man får fram bra saker.

– Om man nu inte får nya pengar från Magdalena Andersson, kanske man kan ta av public service-budgeten. Var hittar man 650 miljoner kronor som kan rädda journalistjobb i småstäder, om inte i statsbudgeten, som ger 8 miljarder till public service?

Den frågan från moderatorn leder till ett slags animerad anslagsförhandling inför öppen ridå. För dagspressens räkning talar från scenen Sydsvenskans och HD:s chefredaktör Pia Rehnquist. Hon säger att det är dagspressen som har de stora möjligheterna att bedriva lokal journalistik. För public service talar SVT:s vd Hanna Stjärne. Hon berättar att SVT har gjort tidernas största satsning på lokal journalistisk, anställt reportrar i Södertälje, Rinkeby, Angered och Helsingborg.

Pia Rehnquist begär ordet:

– Det vore klädsamt om vi kunde vara eniga om att historiskt sett har kommersiella företag tagit ett stort ansvar för demokratin. Staten gick ju in med stöd till varvsindustrin.

– Det gick ju inte så bra, säger någon i panelen.

De förlorade annonspengar som gjort det svårt för i första hand lokala nyheter, men också för den kvalificerade journalistiken i helhet, har de globala aktörerna som Google och Facebook lagt beslag på.

–Kan man göra något åt det?, frågar Truedson kulturministern.

– Det är absolut på agendan, svarar hon och tittar på väggklockan. Det är dags för telefonmötet med Magdalena Andersson. Alice Bah Kuhnke reser sig, tackar, får applåder.

Video: Erik Fichtelius

»Kristersson kan förlita sig på att SD tycker att Löfven är värst.«

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera