Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Urkonflikten

Valet till sametinget står mellan partier för renskötande­ samer och partier för bofasta samer.

Den 21 maj har knappt 9 000 röstberättigade samer möjlighet att rösta till sametinget. Till storleken är valet till sametinget som vilket kommunval som helst.

Men egentligen är det ett av Sveriges mest särpräglade val. Sedan invigningen 1993 har det funnits en inbyggd konflikt mellan samernas önskan om mer självstyre och statens vilja att reglera.

Sametinget är en förvaltningsmyndighet underställd regeringen, men med en folkvald ledning.

Inga riksdagspartier ställer upp, utan de röstande har att välja mellan nio samiska partier. Norge har valt en annan väg, där de vanliga partierna även ställer upp i valet till sametinget.

– Fördelen med det är att de etablerade partierna har bättre kunskap om frågor som är viktiga för den samiska befolkningen. Nackdelen är att partierna gärna bromsar i frågor som blir besvärliga i Oslo, säger Curt Persson, forskare i historia vid Luleå tekniska universitet och expert på samepolitik.

Relationen till den svenska staten finns som ett mörkt moln på himlen i all samisk politik. I 1928 års rennäringslag delade staten, efter många års segregationspolitik, upp samerna i renskötande samer och bofasta samer.

Uppdelningen har påverkat det samiska samhället och många människor på djupet. Samer med renar skulle förbli nomader, övriga skulle assimileras och försvenskas. En effekt av svenska statens ingripande var att samer utan renar blev av med den rätt att jaga och fiska som medlemmar i en sameby har.

Det är än i dag en infekterad fråga i det samiska samhället. De åtta partierna i sametinget är indelade i två block, där det ena består av partier som främst driver frågor kopplade till rennäringen och det andra representerar samer som inte äger renar.

– Den stora trenden på senare år är att engagemanget ökat bland samer som inte är medlemmar i en sameby, säger Curt Persson.

De senaste fyra åren har sametinget för första gången styrts av en koalition partier som främst lockar väljare bland icke renägande samer.

– Sametinget har varit bra ur den aspekten att de här grupperna har fått träffas och diskutera, säger Håkan Jonsson, styrelseordförande för sametinget och partiledare för jakt- och fiskesamerna.

Allt eftersom åren har gått har sametinget fått stort inflytande över språk- och kulturfrågor och har dessutom blivit tillsynsmyndighet för rennäringen.

Men det är också där skon klämmer.
I de frågor som betyder mest för samerna är det än så länge tvärstopp.

– I de viktigaste frågorna, som rör land och vatten, har vi i stort sett inget inflytande. För ett urfolk är markerna det viktigaste, säger Håkan Jonsson.

Just nu pågår en rad gruvprospekteringar i renbetesområden. Det är den svenska staten som ger tillstånd till gruvdrift, och där kan samerna bara kämpa emot i domstolar eller genom opinionsbildning.

Och när staten är motståndare är de olika partierna eniga. Där kommer sametingets tredje uppgift, som intresseorganisation, vid sidan av att vara parlament och myndighet, in i bilden.

Även om han tycker att utvecklingen skulle kunna gå fortare, så anser Håkan Jonsson att det är lättare att driva samernas frågor nu än när sametinget grundades.

– Särskilt på senare år har det accelererat. Vi träffar ministrarna oftare i dag än för tio år sedan

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera