Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Partiet är i fatt Nyamko Sabuni

Politiken hon drev för mer än tio år sedan är tillbaka hos Liberalerna.

Nyamko Sabuni. Ett namn från den liberala forntiden. Länge höll hon sig på sin kant som pr-konsult, men på senare tid har den omstridda politikern börjat synas igen, om än bara internt i Liberalernas partitidning Nu.

En del ser henne till och med som nästa utmanare till partiledaren Jan Björklund. Det får var hur det vill med den saken, men den politiska linje som Nyamko Sabuni drev för mer än tio år sedan är definitivt tillbaka i L.

I partiets nya integrationsprogram ingår såväl språkprov i samband med ansökan om medborgarskap, som jämställdhetsutbildning för nyanlända.

Kontroversiellt på Nyamko Sabunis tid, men när liberalpartister från hela Sverige i helgen samlas i Västerås lär få höja på ögonbrynen över förslagen.

Det är mycket som känns bekant i Liberalernas politik. Skolfrågorna är fortfarande viktiga, men tyngdpunkten i partiets program har flyttats. Partiets profilfrågor under valrörelsen kommer att vara trygghetsfrågor i vid bemärkelse, som integration, polis och försvar.

Och det är inga radikala justeringar av politiken som Liberalerna kommer att gå till val på.

Migrationspolitiken är mer restriktiv än tidigare, men lite mjukare än den Moderaterna och Socialdemokraterna saluför. Liberala käpphästar som förändringar i arbetsrätten och lägre ingångslöner är nu inbäddade i integrationspolitiken. Man vill sänka skattetrycket, men inte radikalt, som partiledaren Jan Björklund nyligen uttryckte det.

– När Moderaterna far i väg åt ett håll och Centern åt ett annat så försöker vi vara mer pragmatiska. Vi försöker gräva mer där vi står, säger en tongivande L-politiker.

Frågan är hur långt det räcker, L är inte direkt ensamt om att vilja ha fler poliser och bättre integration.

Partiledaren Jan Björklund, som just avvärjt utmanaren Birgitta Ohlsson, ser ut att trivas bra i sin roll. Han gör som alltid bra ifrån sig i debatterna och är en god talare. Till det kan läggas att han på sistone oftare visat på självdistans och humor, bortom inövade oneliners.

Trots det är opinionsmätningarna ingen uppmuntrande läsning. Minnesgoda liberalpartister påpekar att så var det även inför valet 2002, för att inte tala om 1985. Mycket kan hända, säger de.

Problemet är att regeringsfrågan överskuggar det mesta Liberalerna gör. Partiledaren avfärdar kategoriskt stöd från SD samtidigt som en del partivänner och ledarsidor tänker högt om ett möjligt samarbete med Socialdemokraterna.

Politiken sätter dock käppar i hjulen för de som drömmer om en blocköverskridande regering. L och S står löjligt långt ifrån varandra sakpolitiskt i frågor som ekonomi och arbetsmarknad.

Ska det samarbetas i organiserad form med S kommer det inte att räcka med ett par misslyckade talmansrundor. Det kommer, menar en partiveteran, krävas börsfall och lågkonjunktur. Och kanske ett nyval.

Där står Liberalerna hösten 2017. Blir alliansen större än de rödgröna blir det av allt att döma en alliansregering som kommer ha ett nästan lika knepigt läge som dagens regering. Blir de rödgröna större vet ingen säkert vad som händer. Allra minst Liberalerna. <

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera