Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Den perfekta skolstormen

En muslimsk friskola i Borås har fått partierna att ingå oheliga allianser. Men räkna inte med någon lösning från politikerna.

Det var en segrarnas tillställning, Timbro­dagarna i november 1991. Konferenslokalen i Ingenjörsvetenskapsakademien IVA:s källare var fylld till bredden. Alla var där: nye utbildningsministern Per Unckel, partisekreteraren Gunnar Hökmark och ungdomsförbundets Ulf Kristersson. Även Sveriges nye statsminister Carl Bildt skulle komma, viskades det i de upprymda raderna.

Timbros vd Mats Johansson ställde sig vid presidiet och såg sig omkring:

– Har vi någon statsminister i lokalen?

Som han hade längtat efter att säga så. Inte sedan 1924 hade Moderaterna, då Nationella Partiet, haft statsministerposten. Svenska Dagbladets chefredaktör Mats Svegfors varnade visserligen för att det »i ett samhälle som vårt inte sker förändringar i stora steg«. Men ändå. Nu skulle det hända saker:

– Det var faktiskt något stort som inträffade den 15 september. Valet gav en legitimitet åt förändringen, sa Svegfors.

Några månader senare förklarade regeringen 61 fristående skolor på grundskolenivå berättigade till statsbidrag; 22 Waldorfskolor, 7 internationella skolor med undervisning på annat språk än svenska samt 12 övriga där största gruppen var Montessoriskolor. Och så 20 konfessionella skolor.

Friskolereformen handlade om att förflytta makt till föräldrarna. Oavsett om de ville att undervisning skulle ske med hjälp av geometriska figurer eller bibelfraser. I frihetsyran var det ingen inom borgerligheten som kunde föreställa sig att gigantiska skolkoncerner skulle komma att dominera marknaden. Inte heller att friskolor skulle startas av religiösa sekter som Plymouthbröderna eller Scientologerna. Eller konservativa muslimer för den delen.

I stadsdelen Norrby i Borås planerar ­Abdirizak Waberi sitt nästa skolprojekt. Han satt tidigare i riksdagen för Moderaterna men är kanske mest känd för sin förkärlek för månggifte och sharialagar. Han är sedan tidigare rektor för den muslimska Römosseskolan i Göteborg, nu vill han öppna grundskola, förskola och fritis i Borås. Föreningen islamiska skolan har sökt tillstånd från Skolinspektionen, och fått ja.

Det har rört upp känslor i Borås. Inte minst bland stadens politiker. De känner till Waberis bakgrund. De vet att Römosseskolan flera gånger har fått besök av Skolinspektionen och kritiserats. Det har handlat om flickor som kränks och lärare som är fysiskt hårdhänta. I en krönika nyligen hävdade Jan Guillou att Waberi med sina skolor försöker komma undan demokratiska värderingar. Och han gör ingen hemlighet av det. Waberi och hans likasinnade är inte ulvar i fårakläder, betonade Guillou, utan »ulvar i ulvakläder«.

Abdirizak Waberis skolplaner har fått politikerna i Borås att bilda en ohelig allians: mot att skolan får öppna står socialdemokrater, sverigedemokrater, liberaler och vänsterpartister. Men rent politiskt finns det inte mycket att göra. Skollagen säger att undervisning på svenska förskolor och skolor ska vara konfessionsfri. Men det står ingenting om att friskolor ska nekas tillstånd bara för att de har en konfessionell inriktning. Staden har därför tvingats vända sig till juridiken. Med »risk för ökad segregation« som främsta skäl, har politikerna överklagat ärendet. I förra veckan avslog andra instans, kammarrätten i Stockholm, överklagandet.

Sista chansen är ett prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD).

– Vi har en lag som säger att några jurister i Stockholm ska få avgöra om en religiös skola ska få etablera sig i stället för vi som bor, verkar och har ansvar för Borås. Det gör mig riktigt arg och frustrerad. Lagen måste ändras och det snabbt, skrev Ulf Olsson (S), ordförande i kommunstyrelsen i Borås och ledamot i S:s partistyrelse, på Facebook.

Frågan om den muslimska skolan har väckt rikspolitikernas intresse. Och kritikerna finns i samma partier som i Borås. Det kan tyckas märkligt att politiker från höger kan enas med politiker från vänster i en fråga som friskolor. Men frågan har en unik möjlighet att ena tre anti-åsikter: De som är emot friskolor, de som är emot muslimska friskolor och de som är emot religiösa friskolor i allmänhet. Alltså väns­terfolk, sverigedemokrater och liberaler på flykt från snällismen.

Inom Liberalerna har motståndet mot konfessionella skolor funnits länge. Gång på gång har emellertid partiet landat i krav på hårdare regelverk framför förbud. Företrädarna har slitits mellan autonomi­ideal och barns rätt till sin egen tro. Efter hetsiga diskussioner på senaste landsmötet blev det ändå ett förbud, om än inlindat i en kompromiss: inget förbud mot redan existerande skolor, men nej till nyetableringar.

En del liberaler – de som gärna refererar till den franska sekulärismen – suckar över beslutet. De skulle vilja gå längre och förbjuda även befintliga skolor. Men genom att säga nej till nya skolor, på en för kristna och judiska friskolor mättad marknad, kan partiet isolera muslimska skolor. Just de som Jan Björklund anser hindrar integrationen.

– Att det är de islamiska skolorna som växer just nu är oroande. Men det går inte att utforma en lagstiftning på det sättet, det måste vara religionsneutralt, säger han.

Skepsisen hörs även från Socialdemokraterna. På partikongressen i april 2013 beslutade de att kommunerna skulle få ett »avgörande inflytande« över nyetableringar av friskolor, vilket var något mildare än det kommunala veto som många ombud krävde. Kongressen 2017 lyfte frågan ännu en gång och slog fast att alla elever ska få »en skola fri från konfessionella inslag«. Före detta gymnasieminister Aida Hadzialic (S) öppnade 2016 för att diskutera ett förbud mot religiösa friskolor och sökte stöd över blockgränserna. Hennes efterträdare Anna Ekström har fortsatt på den hårda linjen.

– Jag tycker att skolan ska vara en plats för lärare och rektorer, inte en plats för präster, säger Ekström.

Men när regeringen ska gå från ord till handling låter det annorlunda, då är det inte längre tal om kommunala veton eller religionsfria skolor. Frågan ligger på utbildningsminister Gustav Fridolins bord. Han anser att Socialdemokraterna får stå för sin politik, och hänvisar precis som Kristdemokraterna till internationella regleringar som Sverige måste följa. I stället vill Fridolin se ökad kontroll av de konfessionella friskolorna. En utredning är utlovad men än så länge inte tillsatt.

Skulle regeringen trots det komma med ett förslag om förbud finns det redan nu en majoritet för en lagändring. Frågan är bara om Liberalerna skulle vara beredda att agera med valet ett halvår bort.

– Det är inte en fråga som skulle skapa en stor konflikt inom Alliansen. Däremot tror jag att samtliga borgerliga partier kommer vara oerhört försiktiga med att göra uppgörelser med sossarna då de vet att de kommer att kasta tillbaka det i valrörelsen, säger Sven Dahl på Liberala Nyhetsbyrån.

En av friskolereformens verkliga nyckelpersoner är Anders Hultin. När den framgångsrusiga högern samlades i IVA:s källare den där kvällen 1991 arbetade han som sakkunnig åt utbildningsminister Per Unckel. Efter tiden i regeringskansliet startade han Friskolornas riksförbund. Han var vd för Kunskapsskolan och en kort tid för JB Education, som gick i konkurs sommaren 2013. Efter det grundade han Fria läroverken som driver tio skolor. En sann välfärdskapitalist, alltså.

Anders Hultin står fast vid beslutet att inte hindra de religiösa skolorna.

– Redan när reformen infördes var intresset stort bland huvudmän med kopplingar till religiösa samfund. Och att utesluta huvudmän som följer regelverket bara för att de har uttryckt oönskade åsikter kan vi inte göra.

– Det skulle stå i strid med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Skolverket har också jämfört muslimska skolor med andra och funnit att de har bättre resultat än kommunala skolor, säger han.

Andra grånande borgare är mer självkritiska. Riskkapitalister och präster vid katedern var inte vad de avsåg när välfärden skulle liberaliseras. En klen tröst är möjligen att inte heller Friskolekommittén, som presenterade sitt betänkande 2013, ägnade många tankar åt konfessionella skolor. Enligt Ulrika Carlsson, som satt med för Centerpartiets räkning, handlade diskussionerna på den tiden mer om boendesegregation.

– I dag hade man förmodligen grunnat mer på detta, säger hon.

Fakta |  71 konfessionella skolor

I dag har 71 skolor angett att de har en konfessionell inriktning. 59 av dem är kristna, 11 muslimska och 1 judisk. Utöver det finns Laboraskolan i Hylte startad av Plymouthbröderna och Studemaskolan i Stockholm som baseras på scientologin.

Det finns runt 4 000 fristående förskolor och skolor i Sverige, eller motsvarande 25 procent av de svenska förskolorna och skolorna. De konfessionella friskolorna utgör 7,8 procent av det totala antalet fristående grundskolor.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera