Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi

Får åklagare bryta mot lagen?

Jovars, menar riksåklagaren Anders Perklev. Lundinmålet har ännu inte gått till åtal men skärskådas redan.

Som storkonsumenter av amerikansk populärkultur är vi svenskar lite skadade. Det finns ingen tolvmannajury i svenska domstolar och till skillnad från tv-serierna får poliser i Sverige inte ägna sig åt brottsprovokation. Principen är att alla förtjänar en rättvis rättegång, vilket undergrävs av provokation till brott.

Med andra ord, alla kan ställas inför rätta.

Nåja, inte just precis alla. Sveriges kung har som bekant åtalsimmunitet (paragraf 8). Men menigheten ska lagföras om brott begås – och i den gruppen ingår även poliser. Likhet inför lagen (undantaget kungen, då) är den rättsuppfattning som återspeglas i Svea rikes lag.

Hur är det med lagens försvarare – får en åklagare bryta mot gällande rätt?

Ett uppmärksammat rättsfall, som nyligen hamnade på riksåklagaren Anders Perklevs bord, belyser frågeställningen.

Bakgrunden är att några advokater i en anmälan – eller ja, hemställan som det heter – gjorde gällande att eftersom en viss förundersökningsledare under pågående förundersökning överlämnat tusentals sidor sekretessbelagt material till målsägarsidan kan anses vara jävig och borde därför kopplas bort från ärendet. Därtill hävdar advokaterna att denne åklagare agerat mot gällande rätt, eftersom sekretessbelagd material har röjts.

Så vad är rätt?

Nu bör det också tilläggas att detta inte handlar om något dussinbrott utan det mycket uppmärksammade Lundin-utredningen där oljebolagets företrädare misstänks för medhjälp till grovt folkrättsbrott i Sudan åren 1997-2003. Förundersökningen har pågått i åtta år.

I en intervju med FOKUS i januari motiverade den klandrade åklagaren, Magnus Elving, sitt beslut att 2015 överlämna material till målsägarbiträdena Thomas Bodström och Göran Hjalmarsson.

”Vi har mandat att bestämma vilka som får ta del av materialet. Det är för att kunna ge målsägarbiträden en chans att sätta sig in i en ganska komplex juridisk miljö”, sa Elving då.

Till riksåklagaren anförde Elving att motivet till att överlämna material var bland annat för "att målsägandena har för avsikta att begära skadestånd i en eventuell kommande brottsmålsrättegång och även biträda åtalet" och "att det var angeläget att skapa en rimlig balans mellan försvaret och målsägarsidan inför en eventuell rättegång".

Elving ville jämna ut informationsgapet. Märkligt nog innan åtalsbeslut ens tagits.

Riksåklagaren Anders Perklev prövade ärendet och lämnade sitt beslut för några veckor sedan. Och det var på många sätt överraskande. Perklev ansåg att ja, förundersökningsledaren och åklagaren Magnus Elving hade agerat mot gällande rätt.

Perklev konstaterade att Elving ”har förfarit på ett sätt som inte står i överensstämmelse med gällande rätt”. Men att han följt en mycket kritiserad praxis där målsägarsidan, för att skynda på processen, får ta del av material.

Även om Perklev inte dristade sig till att undersöka om åklagaren begått brott, är det klart att Elving befunnit sig i juridisk sankmark.

Som Fokus tidigare beskrivit har juridiska experter redan konsulterats i Lundinmålet som jämförs med Nürnbergprocesserna på 1940-talet. Det finns således inte stora utrymmen för juridiska felsteg.

Lundins advokater har inte nöjt sig med riksåklagarens beslut utan anmält ärendet vidare till Särskilda åklagarkammaren, den instans som enligt Perklev också ska utreda om åklagare vid brottsmisstanke. I nästa steg ska en åklagare där bedöma om en förundersökning ska inledas.

Vad gäller Lundinmålet i övrigt ska åklagaren Henrik Attorps, som i januari tog över som förundersökningsledare efter den sjukskrivne Magnus Elving, enligt uppgift ta åtalsbeslut inom några veckor.

Lundinmålet

Likgiltig inför lagen? 

Lundins – oljekungar i etikens gränsland (20 oktober 2011)

Lundinutredning lever vidare (26 september 2011)

 

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera