Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Andra kammaren

Hotellkungen Karl-Petter Storwaldsson

ALMEDALEN. Juholt på ettan, MUF när det begav sig och värdelöst i Visby. Andra Kammaren reder ut.

Som något av kung av Almedalsveckan beskrivs norske hotellmagnaten Petter Stordalen. Han som dyker upp i alla möjliga sammanhang under politikerveckan.

Om du också skulle ha sett LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson och Petter Stordalen i ett förtroligt samtal är det inte alls konstigt. Stordalen betraktas som den ”gode kapitalisten” som vill göra rätt för sig och gärna hakar på det som är politiskt korrekt för tillfället.

Men det kan också bero på att Stordalen har en hotellrörelse ihop med LO. Sedan 2014 är LO fastighetsägare till elva av Stordalens hotell. De ägs ihop med Östersjöstiftelsen, som startades med pengar från löntagarfonderna 1994.

Det handlar om Clarionhotellen i Eskilstuna, Jönköping, Karlstad, Skövde, Umeå, Varberg, Nyköping och Oskarshamn, och Comforthotellen i Helsingborg, Eskilstuna och Jönköping.

Hotellfastigheterna köptes av Stordalens bolag Home Properties och för dryga miljarden fick de hotell med runt 1 000 hotellrum.

Men semesterfirare kan bo även i andra i LO-anläggningar. LO äger Örenäs slott mellan Landskrona och Helsingborg, och semesteranläggningen Riva del Sole (till 68 procent) som ligger i Toscana i Italien.

Under Riva del Sole-bolaget fanns tidigare ägande i semesterbyn La Serra i södra Italien. Det såldes 2014 för 4,1 miljoner kronor. Ett ofattbart lågt pris för en anläggning med 230 marklägenheter, restaurang, pooler och tennisbana tycker italienska åklagare som nu utreder om affären gjorts med skumma aktörer som har samröre med maffian.

Riva del Sole i Italien.

LO äger sedan tidigare ett 20-tal fastigheter varav ett tiotal i Stockholm representerar det största värdet. Flera av dessa ligger intill Norra Bantorget.

Via sitt ägande i Folksam äger också facken (LO, TCO och Saco) fastigheter för sammanlagt 33 miljarder kronor, varav de flesta är kommersiella fastigheter.

Ägandet av hotellfastigheterna finns i bolaget Bantorget Förvaltning. Grundkapitalet där kommer från att LO i två omgångar – 1996 och 2009 – sålde större delen av sitt ägande i Aftonbladet till norska mediekoncernen Schibsted. Kvar i LO:s ägo är 7,2 procent, och de har kontrollen av tidningens politiska färg genom rätten att utse politisk chefredaktör (i dag Anders Lindberg).

1996 sålde de också Aftonbladets fastighet i Klarakvarteren och affärerna gav sammantaget nära 1,2 miljarder kronor som placerades i bolaget LO-Media (i dag omvandlat till Bantorget Förvaltning). Då fanns tankar om att LO skulle gå in bredare på andra sätt i mediesektorn, men frågan har utretts gång på gång utan att något avgörande hänt.

I styrelsen för Bantorget sitter bland annat Anders Ygemans fru Elisabeth Brandt Ygeman, andre vice ordförande i fackförbundet Handels. De samlade tillgångarna i bolaget är på två miljarder. Utdelningen från Bantorget brukar bland annat användas till LO:s valsatsningar. 2016 var utdelningen på 60 miljoner.

Centerpartiet som 2005 gjorde det som kallat ”världens bästa tidningsaffär” när de sålde sina tidningar till G-P/Stampen för 1 815 miljoner placerade pengarna i Randello Invest. De placerade i värdepapper och har haft god avkastning. Trots att de delar ut pengar till Centerpartiet, till tankesmedjan Fores och annat, har de i dag tillgångar på 1 816 miljoner kronor. Det är offantligt mycket pengar, för alla som inte heter Petter Stordalen.

* * *

Juholt på ettan!

Linslusen Håkan Juholt är i centrum igen. Den här gången i isländska tidningen Fréttabladid. ”Våra ansträngningar ger resultat”, skriver Juholt glatt på Facebook och hänvisar till försöken att sätta blågult på den isländska kartan.

Mindre lyckat är möjligen att tidiningen missade när frugan till en tvättäkta tennislegendar passade på att ta en selfie med Sveriges kändaste man på Island. Rubben hade varit given: ”Staten och kapitalet, som en i kommentarsfältet skrev.

* * *

Vänstern blir mer höger i Skåne

Fighten mellan höger och vänster inom S förnekas ständigt utåt, men är ständigt närvarande intern i partiet. Inte minst har den stått inom SSU. Vänstern har länge behärskat SSU Skåne, men vid vårens årskonferens anses de ha tagit ett litet, men märkbart steg åt höger. Inte minst eftersom nye ordföranden Ahmed Mansour är från Helsingborg. Helsingborg…?

Jo, det har alltid funnits ett starkt spänningsfält mellan Malmö och Helsingborg. Som värst var fighten 1999 när Skånedistriktets kandidat Luciano Astudillo (vänster) utmanade Mikael Damberg (höger) om ordförandeposten i SSU. Skåne slöt upp bakom Astudillo – förutom Helsingborg som ville ha Damberg som ordförande. De anklagades för att kraftsamla mot Astudillo genom att samla ihop folk och bussa iväg dem för att rösta inför ombudsvalet till kongressen.

Handslag efter omröstningen, Astudillo gratulerar Damberg. Foto: TT

Då slutade det med seger för Damberg med 126 – 124. Men klyftan mellan Skånes största städer var etablerad.

”Att välja Mikael Damberg till partiledare vore emellertid ett stort misstag. Han har prövats som ledare, det var inte särskilt länge sedan och resultatet förskräcker”, skrev Tony Johansson på Newsmill 2011. Han var delegationsledare för SSU Skåne 1999 och är bror till Morgan Johansson.

”Mikael Damberg var naturligtvis väl införstådd i på vilka premisser han blev vald – utan fusk i ombudsvalet, hade SSU:s ordförande 1999 hetat Luciano Astudillo. Detta vet alla, inte minst de som arbetade nära Damberg”.

Hur mycket ”höger” Ahmed Mansour är kanske kan diskuteras. Men han kommer kanske inte som en av föregångarna (från Malmö) ordna klubbkurser i marxism.

Ahmed Mansour, bas för SSU Skåne. Foto: SSU

För övrigt verkar samma fejd mellan Malmö och Helsingborg finns även på andra sidan, i MUF. Där strider städerna och kuppar ut varandra i att få besätta ordförandeposten i Skåne.

* * *

Plats för ”äldre” hos ungdomsförbunden

Partierna bekymrar sig för sina ungdomsförbund som haft vikande medlemssiffror länge. En stor förklaring finns i ändrade bidragssystem. När landstingen ger politiska bidrag till ungdomsförbunden i stället för bidrag baserade på antalet medlemmar finns inte lika stora behov av att locka ”bidragsmedlemmar”.

Men ett problem är att snittåldern bland de aktiva gått ned under flera år, och domineras av gymnasieungdom. En strategi är att starta speciella föreningar för lite äldre yngre. Socialdemokratiska SSU har startat en SSU 25+ och Moderaternas MUF satsar rent av på 20+.

De yngre var helt enkelt äldre förut, en aktiv som närmar sig eller passerat 30 är lite malplacerad i dag. Om de nu inte söker sig till ungdomsförbunden+. Men samtidigt har partiernas studentförbund fått en allt starkare roll som partiernas plantskolor.

* * *

När det begav sig…

Alla har varit små eller unga. Örnsköldsviks Allehanda skriver om dagens ungdomsförbund och drar sig till minnes vilken plantskola MUF i Örnsköldsvik varit. En ung (utan vågor i håret) Gunnar Strömmer, i dag partisekreterare, ihop med Anders Ågren, oppositionsråd (M) i Umeå och ordförande för M i Västerbotten.

* * *

Värdelöst i Visby

Kristna Värdepartiet håller möte på Donners plats i Visby. Det är inte så att massorna flockas direkt. Foto: Andreas Nilsson.

* * *

Du kan tipsa Andra Kammaren: andrakammaren@fokus.se

 

 

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera