Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Telias vd Johan Dennelind, Bonniers vd Tomas Franzén och TV4:s vd Casten Almqvist.

Aktuellt / Ekonomi

Staten och kapitalet i Teliabåten

Telias miljardköp av TV4 har utvecklats till en maktkamp mellan Teliachefen Johan Dennelind och näringsminister Mikael Damberg (S).

Strax intill den stora shoppinggallerian Mall of Scandinavia på Stjärntorget i Solna, ligger Telias huvudkontor. En het förmiddag i slutet på juli ställde sig Telias vd i ett sammanträdesrum framför ett antal analytiker och journalister som hade trotsat sommarhettan.

– It is indeed a hot season, and this week has been a remarkable week for Telia, inledde Johan Dennelind.

Dagarna före hade han köpt norska Get och TDC Norge för närmare 23 miljarder kronor och just i dag skulle ytterligare en affär presenteras närmare. Telias köp av Bonnier Broadcasting för 9,2 miljarder kronor (kring vilket det florerat rykten och som Fokus tidigare berättat om 22 juni).

Läs mer: Telias politiska tv-köp

På förhand hade staten gjort klart att man motsatte sig en sådan affär, ändå genomfördes köpet av TV4, Cmore och finska MTV.

– Jag har tidigare sagt att jag inte är imponerad, säger näringsminister Mikael Damberg (S) i dag.

– Det återstår mycket att bevisa hur man ska bygga värde. Få sådana affärer har genomförts och jag har följt de internationella och institutionella investerarna som inte enbart gjort tummen upp för affären. Aktiekursen föll också något när affären presenterades.

Nu ska Telias förvärv prövas av EU:s konkurrensmyndigheter. Prövningen tar 12–18 månader och väntas vara klar under andra halvåret 2019. Under tiden som ärendet prövas får bolaget inte göra några större förändringar.

Det är med andra ord upplagt för en utdragen process – eller konflikt – kring den politiskt känsliga affären.

Staten kontrollerar i detta läge public service-bolagen via en ägarstiftelse samt den ledande kommersiella konkurrenten, TV4, via sitt 37 procentiga ägande i Telia. Därmed är staten ägare till två tredjedelar av det linjära tv-tittandet, baserat på mätföretaget MMS siffror för 2017.

Ägarkoncentrationen är exceptionell och en källa med insyn i affären konstaterar att Telias ledning har gjort en märklig politisk analys.

– Dennelind är skicklig på mycket, men politiskt har han läst situationen helt fel och inte förstått hur politiskt känslig affären är. Ett annat sätt att se på det är att han ville göra något politiskt kontroversiellt, uppger källan.

Backa ur affären är inte görbart. Enligt köpeavtalet kan affären bara reverseras om EU:s konkurrensmyndigheter skulle sätta stopp. I alla andra fall, enligt uppgifter i SvD, ska Bonnier ersättas av Telia. Därmed är statens möjlighet at förhindra affären begränsad.

– Jag förstår inte frågan. Hur ska man stoppa den? En konkurrensprövning görs inte av politiker utan av tjänstemän, och det avgörs i Bryssel, sa Teliachefen Johan Dennelind när köpet presenterades.

Läs mer: Telias bekymmer ligger i utlandet

Flera som haft att göra med Johan Dennelind menar att han skiljer sig rejält mot företrädaren Lars Nyberg, som till följd av bolagets korrupta affärer i Centralasien fick lämna bolaget 2013. Dennelind rekryterades från den sydafrikanska telekom­operatören Vodacom och hade ett tydligt uppdrag att städa upp problemen i Centralasien. Dennelind och Nyberg beskrivs samtidigt som att de har en sak gemensamt – bägge gillar risk.

– Dennelind är en risktagare. Kanske inte att ge sig ut på riskabla geografiska marknader, som Nyberg, utan mer vad gäller produktutbudet. Se bara hur han skötte frågan kring nätneutralitet, uppger en källa.

Nätneutralitet syftar på en likabehandling på internet. Telia har fått omfattande kritik då man erbjudit kunder gratis surf på vissa utvalda sociala medier-tjänster, medan övriga internet har kostat som vanligt. Post- och telestyrelsen (PTS) har funnit, med stöd i EU-regler, att Telias sociala medier-kampanj i vissa delar är olaglig. Telia har överklagat PTS:s beslut till förvaltningsrätten.

De politiska frågeställningarna har överskuggat de affärsmässiga grunderna. Är det en bra affär att köpa TV4, Cmore och finska MTV? Och priset, är det högt? Lågt? Ställs Telias stora juliförvärv mot varandra framgår det rätt tydligt att värderingarna skiljer sig åt. Telia betalade 21 miljarder norska kronor för de norska bolagen, som tillsammans uppnådde ett rörelseresultat (så kallad ebitda) på 1,7 miljarder norska kronor år 2017. Således var värderingen motsvarande cirka 12 årsvinster.

Köpet av Bonnier Broadcasting landade på 9,2 miljarder med ett resultat på 400 miljoner kronor. Det ger alltså en värdering på 23 årsvinster, nästan dubbelt så dyrt jämför med det norska köpet och detta för ett bolag verksamt i en utsatt mediebransch med fallande trend för det linjära tv-tittande.

Lönsamheten är också pressad. Kassakon heter TV4 medan de två andra verksamheterna, Cmore och MTV, blöder rejält. Jämförs Bonnier Broadcasting med branschkollegor, som mediebolaget MTG, framstår värderingen som hög. MTG handlas till cirka 18 årsvinster, finska Alma och Sanoma för 16 respektive 11 årsvinster. Bonnier fick alltså hyggligt bra betalt för tv-bolagen.

Finansanalytikern Peter Malmqvist är kritisk till affären och dess prislapp.

– Telia betalar skjortan för en verksamhet som enligt min mening inte hör hemma i ett telekombolag. Och det bara för att man har sett några amerikanska bolag som har hakat på den senaste trenden, sa han nyligen.

Läs mer: Kommentar: Content is king när Telia vill köpa en döende kanal

Han syftar på amerikanska telekomjätten AT&T:s uppmärksammade köp av mediejätten Time Warner, en affär som slutligen godkändes i juni. Bakgrunden till affären är att telekombolag vill äga en större del av värdekedjan – innehåll är viktigt för att behålla kunder. Samma analys har gjorts av Telia och överlappar den strategi som bolagets styrelse antog 2014.

Samtidigt innebär Telias köp att bolaget bryter ny mark i Europa, där man leder omdaningen av mediemarknaden. Men att vara pionjär är förenat med risk.

– Det är inte alldeles självklart att affär nummer två i världen ska göras av ett statligt delägt bolag i Sverige. Då gillar man verkligen att ta risk, säger en källa med insyn i affären.

En bedömare menar att tv-köpet också kan vara ett sätt att tvinga staten att sälja Telia och att det i dagsläget är Johan Dennelind som spelat sina kort bäst.

Näringsminister Mikael Damberg (S) är samtidigt tydlig i sin inställning till affären.

– Jag förstår att bolaget inte bara kan jobba med core business och det har ägaren varit tydlig med. Man skulle bredda sin affär för att kunna skapa värde. Men att vara verksamt inom tv är ett stort steg att ta. Staten har inga ambitioner att äga mediebolag eller att sända marksänd kommersiell tv.

Men andra ord måste någon ge vika – i vad som inte kan beskriva som annat än en maktkamp mellan vd och storägare. Nyckelfrågan är vem som får sin vilja igenom, blir det Dennelind eller Damberg?

– Det är lång process innan det här är klart och vi kommer fortsätta att föra en diskussion med Moderaterna. Och nu har vi en valrörelse som vi först ska klara av, säger Damberg.

I ägarkretsen är staten relativt ensam i sin motvilja till affären. De större ägarna ställer sig bakom Telias satsning på innehåll och senaste köp.

Swedbank Robur är Telias tredje största ägare med 2,5 procent av aktierna.

– Vi stödjer Telia Companys strategi som innebär att bolaget ska hittar nya tillväxtområden där man kan nå god lönsamhet. För närvarande har vi ingen ytterligare kommentar. Själva affären är heller ingen stämmofråga, uppger Marianne Nilsson, chef för Swedbank Robur.

AMF Pension, fjärde största ägare med 1,7 procent ägarandel, menar att köpet av Bonnier Broadcasting inte är en ägarfråga.

– Det är bolagets ledning och styrelse som har jobbat med och fattat beslut om affären, enligt de mandat de har, och vi har ingen annan uppfattning än att de därigenom följer bolagets strategi och jobbar för det som är bäst för oss som aktieägare, uppger Jens Söderblom, presschef på AMF Pension.

– Sedan har det naturligtvis inte undgått oss att frågan är politiskt känslig. Men det är något som staten måste hantera. Vår utgångspunkt är affärsmässig, och vår drivkraft att Telia ska utvecklas på ett bra sätt och bidra till att våra sparare får så bra tjänstepensioner som möjligt.

Telias näst största ägare, amerikanska Blackrock, har utan framgång sökts för en kommentar.

Det är en delikat utmaning när staten och kapitalet möts i fallet Telia. Till sitt förfogande har näringsminister Mikael Damberg (S) en begränsad verktygslåda, bestående bara av släggor – alla med mycket stora konsekvenser. Kalla till extra bolagsstämma, som han nämnt tidigare, är en väg, men skulle möjligen inte leda till önskvärd effekt eftersom det i ägarkretsen finns starkt stöd för nuvarande affärsstrategi.

Sedan är styrelsens uppgift, med stöd i aktiebolagslagen, att se till hela bolagets bästa och inte agera till förmån för en enskild aktieägare. Dessutom, påpekar organisationen Aktiespararnas chefs­jurist Sverre Linton, kan styrelseledamöter hållas personligt ansvariga för beslut som skadar företaget.

– Det kan visserligen finnas så kallade styrelseförsäkringar, som täcker kostnaden för rättsprocesser, men det är ändå så att en process kan riktas mot en enskild ledamot, säger Linton.

Sådana försäkringar används faktiskt av Telia och dess forne vd Lars Nyberg som står åtalad för mutbrott; huvudförhandling sker i Stockholms tingsrätt i början på september. I detta fall täcks Nybergs juristkostnader av Telias försäkringsbolag.

– Det har inte varit några problem att få ut pengar, sa Telias chefsjurist Jonas Bengtsson till mig i fjol.

Somliga menar att statens nuvarande läge är en konsekvens av att Telia saknat en av staten utsedd representant i bolagets styrelse. Ångrar Damberg att han avstått det?

– Man får värdera det tid till annan. Vi har haft en ordning där vi inte haft statliga representanter i de två börsnoterade bolagen som staten är delägare till, säger näringsministern.

Det har påtalats att Telia skulle kunna vara ett bra bolag att dela i två, en del med infrastruktur och en annan som är ren operatör. Men det är inte aktuellt, enligt Mikael Damberg.

– Det skulle vara ett totalt brott på bolagets strategi. Att ha både telekom och vara en digital aktör, det är det man bygger hela affären kring, säger han och tillägger att det även finns säkerhetspolitiska komplikationer.

Att staten skulle sälja sina aktier i Telia är inte heller en möjlig väg.

– Jag är pragmatisk. Men det finns inte något försäljningsmandat från Sveriges riksdag och jag är inriktad på långsiktigt värdeskapande.

Myndigheten för press, radio och tv inledde en granskning av TV4:s sändningstillstånd som rör ägarförändringar med anledning av att Telia köpt verksamheten, men den är nu vilande i avvaktan på godkännande på EU-nivå.

Läs mer: Veckans Fokus: Staten och kapitalet

Nuvarande regering har också inlett diskussioner med andra riksdagspartier för att skapa samsyn kring hur Telia ska hanteras på sikt.

– Det är flera processer som är i gång. Både myndighetsgranskningar av sändningstillstånd och konkurrensprövning, och jag kommer att ha en fortsatt dialog med Moderaterna. Vi har en bra dialog och har inte bråttom. Vi ska inte rusa in i något, säger Mikael Damberg.

Läs mer i Fokus 

Veckans Fokus: Staten och kapitalet

 Telias politiska tv-köp

Kommentar: Content is king när Telia vill köpa en döende kanal

Telias bekymmer ligger i utlandet

 

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera