Den ojämna kommunalskatten

Text:

Foto: JAN JOHANSSON

Väntan på en regering leder till att det dröjer med att ta itu med de stora politiska ödesfrågorna. I valrörelsen har partierna upprepat att det är hög tid för en ny skatteöverenskommelse över partigränserna.

LO efterlyste det redan hösten 2014. TCO, Saco och Svenskt Näringsliv vill samma sak, även om de olika organisationernas utgångspunkter är olika.

Att uttala sig för platt skatt har varit i det närmaste politiskt självmord i Sverige. Fast kommunalskatten är just det – platt skatt, i kronor och ören, till skillnad från den statliga som är progressiv.

Att Doroteaborna betalar 35:15 per tjänad hundring och Vellingeborna betalar 29:19 per hundring betyder att skattesystemet blir alltmer orättvist, menar kritikerna. LO vill sätta ett tak för kommunalskatten, och TCO menar att den bör »bli mer enhetlig över landet«.

– Vi måste ta tag i orimligheten i att det är så olika skattetryck i kommunerna, sa Emil Källström, Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson, till Fokus i nummer 35.

När det skiljer 5:96 kronor per 100 kronor mellan kommunen med högst och den med lägst skatt ska skillnaden jämnas ut. Inkomstutjämningen mellan kommunerna står huvudsakligen staten för, och med 99,8 miljarder kronor utgör den kostnaden den nästa största utgiften i 2018 års statsbudget (störst är ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning).

Starka kommuner bidrar med 8,5 miljarder kronor till utjämningen av kommunernas inkomster. Men framför allt står kommuner och landsting för hela finansieringen av 9,7 miljarder till en kostnadsutjämning mellan kommunerna. Den ska nu stärkas med ytterligare 2 miljarder, föreslog utredaren Håkan Sörman, tidigare vd för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), i veckan.

– Vi har haft en utjämning mellan kommunerna sedan 20-talet, den finns till för att de ska kunna bedriva en likvärdig verksamhet, säger han.


Kritikerna av systemet
finns framför allt bland de 12 kommuner i Stockholms län och Skåne som är nettobidragsgivare, som betalar mer till utjämningen än de får tillbaka.

– Med vårt förslag ökar ersättningen både för dem som har ökande och för dem som har minskande befolkning, säger Håkan Sörman.

Både Danderyd och Botkyrka får mer i förslaget, storstäderna får mind­re. Stockholms läns landsting får mindre, skogslänen och Gotland mer.

Örkelljunga i Skåne är en av de kommuner som har lägst skatt. De kommunföreträdarna säger att de lärt sig att vara försiktiga med pengarna men ändå leverera god kvalitet.

– Hos oss hittar du inte många strateger och utvecklare. Vi är bra på att vara kommun, säger Carina Zachau (M), kommunstyrelsens ordförande sedan tolv år.

– I kommuner som byter majoritet ofta är det nog lättare att få igenom skattehöjningar. Har du en gång höjt skatten är det svårt att sänka. Vi har grannkommuner som ligger flera kronor över oss, men inte har högre kvalitet, säger hon.

Men till skillnad från många andra lågskattekommuner har Örkelljunga höga intäkter av utjämningssystemet: 14 814 kronor per invånare.

– Visst har jag haft diskussioner med kommunalrådskollegor i Stockholms län som står för nettotillskott till systemet. Men det är svårt att utforma så hänsyn tas till alla parametrar.

»›Vi förstår er situation‹, säger de. Fast det gör de faktiskt inte. Vi skulle kanske behöva
byta jobb ett tag så de får se svårigheterna.«   
Gaby Bisping (DKL), kommunstyrelsens ordförande i Dorotea, om rikspolitikerna.


De som bor
i Dorotea betalar 5:40 kronor mer i skatt per hundra intjänade kronor än Örkelljungaborna. Gaby Bisping, kommunstyrelsens ordförande (Dorotea kommunlista), tycker att det var hoppfullt att de små kommunernas problem diskuterades i valrörelsen. Men det kan vara knepigt att förklara den lilla inlandskommunens problem på nationell nivå.

– »Vi förstår er situation«, säger de. Fast det gör de faktiskt inte. Vi skulle kanske behöva byta jobb ett tag så de får se svårigheterna.

– Så mycket är kopplat till invånarantalet och att vi har en minskande befolkning. Vi har inte billigare vägar för att vi minskar, snöröjningen kostar lika mycket trots att vi blir färre.

– Trots landets högsta kommunalskatt har vi tagit jättetunga beslut inom äldreomsorgen. Vi har stora företag verksamma här, men de skattar inte hos oss. Vi har fjäll­anläggningar, som ger oss turister, men de skattar heller inte här. Egentligen skulle vi behöva en och samma nivå för kommunalskatten över hela landet, säger Gaby Bisping.

I förra valet fanns en tung symbolfråga i sjukstugans framtid i Dorotea. Den ockuperades i tre år i en uppmärksammad protestaktion när vårdplatserna där drogs in.

– Nu får vi en ny sjukstuga vid det särskilda boendet och seniorbostäderna. Allt på ett ställe. Att ha tillgång till läkare, apotek och bank betyder jättemycket, men så mycket plockas bort – senast försäkringskassan.

2018 var det bara fem kommuner och ett landsting som höjde skatten. Att gå in i ett valår med höjd skatt är ingen vinnarstrategi. Men efter några goda år, med högkonjunktur, högre sysselsättning och skatteintäkter, väntar bistrare tider.

– I vår ekonomirapport i år frågade vi kommunernas ekonomichefer om deras bedömning. En tredjedel trodde att man skulle behöva se över skattesatsen, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.


Bakom krönet väntar
demografiska utmaningar för de flesta. De äldre och yngre blir fler, de i arbetsför ålder färre. Det betyder ökade investeringar i nya skolor och äldreboenden. Dessutom har många partier gett utfästelser om att stärka sjukvården och äldreomsorgen.

SKL:s chefsekonom är inne på att hitta andra kommunala intäkter än skatt.

– Utjämningssystemet är den allra viktigaste faktorn för utjämning. Räknar vi framåt med dagens system måste färre kommuner betala mycket mer till fler kommuner, det är problemet. Vi måste också fundera över om vi kan hitta andra skattebaser, säger Annika Wallenskog.

I andra länder får till exempel kommunerna hela eller delar av fastighetsskatten. Norge har en resursskatt som gör regioner med vattenkraft relativt välbeställda. I några länder får kommuner behålla delar av momsen, eller kan beskatta företag där de har verksamheten, inte sina huvudkontor. Det är funderingar som kan finnas med i en skatteöversyn, menar hon.

Fram till 1974 krympte antalet kommuner från cirka 2 500 till 274. Ett riktmärke då var att kommunerna borde ha minst 8 000 invånare. 48 kommuner har i dag en befolkning under 8 000 invånare. Och kommunerna har blivit fler – 290 – i stället för färre.

2009 folkomröstade Mörbylånga och Borgholm på Öland om att gå samman. Då blev det nej. Nu planerar kommunerna för en ny folkomröstning i samband med EU-valet 28 maj nästa år.

Göran Persson berättade på Fokus valvaka att det under hans tid som statsminister fanns ett förslag till en stor kommunreform. Enligt uppgift med en morot – de kommuner som gick ihop skulle få skuldavskrivning. Men förslaget lades aldrig fram, ändrade strukturer väcker motstånd.

Indelningskommittén föreslog 2016 en indelning med sex regioner. 2007 föreslog Ansvarskommittén en krympt regional indelning till mellan sex och nio regioner. Båda förslagen hamnade i skrivbordslådan.

– De mötte starkt motstånd. Västra Götaland och Skåne har slagits ihop i regioner. Men några fler verkar det inte bli. Nuvarande kommunutredning ska inte föreslå annat än frivilliga sammanslagningar och fler former för samverkan mellan kommuner, säger Sören Häggroth. Han var statssekreterare i finansdepartementet 1998–2002, och har efter det varit expert i flera utredningar.

2016 skrev han en rapport åt Kommuninvest, kommunsektorns bank, om »En bärkraftig kommunstruktur«. Han konstaterade att det krävs 30 000 invånare för att skapa långsiktig bärkraftighet. 205 kommuner har i dag under 30 000 invånare.

– Kommunerna har två jätteproblem: den långsiktiga finansieringen med ökade behov och förändrad demografi, och att klara sin kompetensförsörjning, säger han.


Problemen blev tydliga
redan efter finanskrisen på 90-talet när staten fick öppna den så kallade »kommunakuten« med rekonstruktionsstöd till 36 kommuner och tre landsting.

– De med krympande befolkning har det jobbigt även i dag. Staten måste förmodligen gå in och ta ett större ansvar för välfärden i små kommuner. Under 2010-talet har kommunerna haft goda år tack vare konjunkturen. Men SKL:s ekonomirapport visade att 37 miljarder behöver tillföras sektorn fram till 2021. En kommande lågkonjunktur kommer att slå hårt mot skatteintäkterna, säger Sören Häggroth.

De nordiska grannländerna har försökt att krympa antalet kommuner. Norge hade 428 och en expertgrupp ville för några år sedan krympa antalet till 90, men bara ett fåtal har gått samman.

Finland har 311 kommuner (enbart Åland har 16) och en utredning ville reducera antalet till 90. »Trots att 250 kommuner genomförde utredningar om eventuella sammanslagningar blev det konkreta resultatet av reformen magert«, konstaterade en statsvetare.

– Danmark lyckades reducera antalet kommuner från 270 till 98, och länen (amten) från 13 till 5. Det berodde på en stor överenskommelse över blockgränsen som Fogh Rasmussen-regeringen gjorde 2007.

– Men i Sverige finns nog inga förutsättningar för något sådant, inget parti vill ta upp det, säger Sören Häggroth.

Fakta | Kommunerna

Högst skatt 2018
(kommunal- och landstingsskatt, kronor)

1) Dorotea  Västerbotten 35,15
2) Munkedal Bohuslän 35,11
3) Orust  Bohuslän 35,09
4) Vindeln Västerbotten 34,95
5)  Vännäs  Västerbotten 34,95
6) Arjeplog Norrbotten 34,84
7) Pajala  Norrbotten 34,84
8) Vilhelmina  Västerbotten 34,75
9) Malå  Västerbotten 34,70
10) Norsjö  Västerbotten 34,70

Lägst skatt 2018
(kommunal- och landstingsskatt, kronor)

1) Vellinge  Skåne 29,19
2) Solna  Stockholm 29,20
3) Kävlinge  Skåne 29,20
4) Österåker  Stockholm 29,43
5)  Danderyd  Stockholm 29,43
6) Täby  Stockholm 29,63
7) Örkelljunga  Skåne 29,75
8) Staffanstorp Skåne 29,83
9) Stockholm Stockholm 29,98
10) Sollentuna  Stockholm 30,20


Högst kommunalekonomisk
utjämning
(kronor/invånare 2018)

1) Sorsele Västerbotten 27 837
2) Dorotea Västerbotten 27 548
3) Åsele Västerbotten 27 119
4) Vilhelmina Västerbotten 26 716
5)  Bjurholm Västerbotten 25 824
6) Berg Jämtland 24 178
7) Pajala Norrbotten 24 081
8) Ragunda Jämtland 23 657
9) Övertorneå Norrbotten 23 542
10) Bräcke Jämtland 23 223

Högst bidrag till kommunal
ek. utjämning
(kronor/invånare 2018)

1) Danderyd Stockholm -17 208
2) Lidingö Stockholm -8 741
3) Solna Stockholm -8 284
4) Täby Stockholm -5 770
5)  Stockholm Stockholm -4 298
6) Nacka Stockholm -2 031
7) Sollentuna Stockholm -1 654
8) Vellinge Skåne -1 163
9) Vaxholm Stockholm -792
10) Lomma Skåne -524

Minsta kommunerna (inv. 2017)

1) Bjurholm Västerbotten 2 451
2) Sorsele Västerbotten 2 516
3) Dorotea Västerbotten 2 646
4) Åsele Västerbotten 2 809
5)  Arjeplog Norrbotten 2 821
6) Malå Västerbotten 3 133
7) Överkalix Norrbotten 3 367
8) Ydre Östergötland 3 733
9) Munkfors Värmland 3 741
10) Storfors Värmland 4 090