Emanuel Karlsten: »Nätet som vi känner det håller på att förändras«

Text:

Bild: BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

Vad handlar frågan om?

– Upphovsrätten ska skyddas. EU tycker att de stora tech­jättarna inte tar något ansvar och rundar skatt. EU menar att det inte är mer än rätt att de delar med sig av den vinst som de får av att så mycket material de kapitaliserar på dansar runt på deras plattformar.

Det låter okontroversiellt.

– Ja, och det är viktigt att komma ihåg att det finns en god ansats. Problemet är de krafttag som man tagit från EU:s sida för att få bukt med saken.

Vad har de kommit fram till?

– Tidigare har det alltid varit myndigheter som avgör om någonting är brottsligt eller inte. Nu är det sajterna som måste avgöra. Annars får de dryga straff, som om det var de som laddade upp det. Jag tror att de blir tvingade indirekt att ha ribban väldigt högt, att hellre fälla än fria.

Kan du ge något konkret exempel?

– Säg att du driver någon form av journalistik och tar en skärmdump från en partiledardebatt. Då behöver sajten se till att den verkligen har en licens med den som äger upphovsrätten, artikel 13. Det är oproblematiskt för Facebook och Google om de väljer att teckna licenser med stora upphovsrättshavare. Men då får man en annan problematik. Vad händer med Familjeliv och andra mindre sajter med mycket mindre muskler att bygga filter och teckna avtal? Likt exempelvis det Youtube redan har. Sedan är det »länkskatten«, artikel 11; en avgift som techjättar och andra ska betala för att sprida material.

Direktivet röstades ju igenom i höstas, varför har frågan blossat upp igen?

– Trilogförhandlingarna är över. Nu är sista instansen att det ska klubbas av Europaparlamentet i mars–april. Sedan blir det lagar.

Vilka revideringar har skett sedan du var i Strasbourg?

– Det har blivit hårdare. Det finns i princip inga undantag för mindre företag längre. Satir föreslås att undantas, men då ska det ske en harmonisering kring vad det är. En domstol i Europa ska bestämma var gränserna går för satir och hela Europa ska vara överens om vad som är kränkande eller inte. Vi håller på att reglera internet på detaljnivå. Internet som vi känner det håller på att förändras.

Varför har det varit så krass bevakning?

– Det är nog många bottnar. Det är komplicerat med EU-lagstiftning, internetfrågor och deras påverkan på samhället. Det är inte särskilt många som har följt och intresserat sig för de sakerna. Det bidrar till att många blir väldigt osäkra på hur man ska formulera sig om ingen annan gör det.

Tror du det här påverkar det stundande EU-valet?

– Jag tror att det redan har påverkat. Frågan är till vilken grad. Hittills har det varit så abstrakt att det inte nått ut brett; däremot de som sätter sig in i frågan, de blir arga, rädda och frustrerade på samma sätt som jag. När vi bryter ner det på en enkel nivå – att det kommer att bli svårare att lägga upp »memes«* – då lär det blir större engagemang och spridning. Och sedan när det klubbas ett färdigt direktiv i mars–april med lagar, och vi märker hur det påverkar vardagen och förändrar sättet att kommunicera och ta till sig info, då får det stor påverkan.

– Men klart är att det här kan få unga att engagera sig mer i EU-valet, säger Emanuel Karlsten, och att det här blir en viktig valfråga.

* Meme: Ett inlägg som uppnår stor popularitet och igenkänning på kort tid enbart via internet.

Läs även EU dödar inte det fria internet, skriven av juristprofessor Sanna Wolk, här.