Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi

Vad är det med skandinaviska banker och penningtvätt?

Danske, Swedbank och nu senast Nordea – alla har avslöjats med misstänkt kriminell verksamhet, så kallad penningtvätt.

Köpenhamn, Stockholm och Helsingfors – de skandinaviska huvudstäderna är inte kända som nav för finansiellt skumrask. Den bilden kan omprövas efter den senaste tidens bankavslöjanden.

I det senaste skandalen är det 300 kunder hos Nordea som misstänks ha tvättat över 7 miljarder kronor. Avslöjandet är del av en större dokumentläcka som visar hur över 80 miljarder kronor slussats genom flera banker åren 2005–2017. Läckan, som gjordes till internationella journalistnätverket OCCRP och som därefter publicerats i en rad medier, rör 1,3 miljoner banktransaktioner mellan 233 000 företag. Uppgifterna antyder att Nordea har varit del av ett större system kallat »Trojkans tvätteri«, där även brittiska välgörenhetsstiftelser knutna till prins Charles är indragna.

Nordeas vd, Casper von Koskull, menar att uppgifterna är kända sedan tidigare. I både Luxemburg och Sverige har banken fått betala böter till följd av regelöverträdelser – svenska Finansinspektionen bötfällde banken med maxböter om 50 miljoner kronor år 2015.

– Det är oerhört allvarligt att nordiska banker ens finns inblandade i misstankar om penningtvätt, sa finansmarknadsminister Per Bolund (MP) nyligen.

Bolund syftade även på den omfattande penningtvättskandalen som SVT:s Uppdrag granskning avslöjade någon vecka tidigare. Misstänkta kunder ska ha slussat minst 40 miljarder kronor genom Swedbank och Danske Bank i Baltikum. Däribland en misstänkt mångmiljonmuta till Ukrainas expresident Viktor Janukovytj via Swedbank.

Finansskandalerna går alltså in i varandra, även om Danske Bank – i detta skede – har visat sig spela den största rollen. Över 2 000 miljarder kronor ska ha tvättats genom den banken. Bland de misstänkta kunderna finns affärsmannen Igor Putin, kusin till den ryske presidenten.

Konsekvenserna har varit stora för Danske Bank. Aktievärdet har halverats, vd:n har tvingats avgå och utredningar mot banken pågår i bland annat USA, Frankrike och Danmark.

Tre skandaler på kort tid har gjort att många i finansmarknaden ställer sig frågande till den påtagliga passivitet som tillsynsmyndigheterna uppvisat, särskilt som lagstiftningen har skärpts. Månader innan Danske Bank-avslöjandet i fjol klubbade Europaparlamentet det så kallade femte penningtvättsdirektivet (5AMLD), vilket medlemsländerna ska införliva i sin lagstiftning senast i januari 2020.

Behovet av krafttag på området är uppenbart: I fjol fick holländska banken ING rekordböter på 8,4 miljarder kronor för bristande kontroll vid misstänkt penningtvätt. Även Tysklands största finansaktör, Deutsche Bank, utreds just nu för sådana misstankar.

– Om man ska ta ett steg tillbaka är det uppenbart att vi år 2019 inte har kommit särskilt långt vad gäller förmågan att hantera risker. Det är en varningssignal om att vi har mycket kvar att göra, säger Louise Brown, korruptionsexpert och ordförande för Transparency international Sverige, som också tagit del av SVT:s material kring Swedbank.

Det typiska upplägget vid penningtvätt är att skapa bulvan- och skalbolag, och att använda sig av ombud för att sedan överföra stora belopp i syfte att dölja pengarnas kriminella ursprung.

Swedbank har för SVT medgett att man identifierat misstänkt penningtvätt, vilket också anmälts, men att man inte vill kommentera belopp.

Enligt Internationella valutafonden utgör penningtvätt en hel industri. Uppskattningsvis tvättas 2 100 miljarder dollar årligen – vilket motsvarar bruttonationalprodukten hos världens åttonde största ekonomi, Italien.

Louise Brown pekar på att det i bank-sektorn tycks finnas två motstridiga krafter i spel som gör att man inte synar, eller väljer att bortse från, vilka de faktiska kunderna är.

– Fokus är att öka transaktionsvolymerna i verksamheten, med mål för omsättning och antal kunder. Det finns numera i de flesta bolag en policy på plats, som dock inte alltid speglar affärsstrategin, och som inte påverkar affärsbeslut. Affären och etiska policyåtaganden hänger inte ihop, vilket är ett tydligt tecken på att det i högsta ledningen saknas insikt om både risk och om syftet med en policy.

Jämförelser har gjorts mellan Swedbank och Danske Banks krishantering. Bedömare framhåller att de senare har mer gedigna ambitioner. De externa utredarna fick undersöka de misstänkta affärerna under ett helt år och enligt uppgift till en kostnad av cirka 200 miljoner kronor. Danske Bank har också valt att donera sin bruttovinst från den baltiska verksamheten åren 2005–2017 (1,5 miljarder kronor)till en stiftelse som ska arbeta med brottsbekämpning. Swedbank å sin sida har gett en juristfirma tre veckor på sig – fram till bolagsstämman 28 mars i år – att genomlysa de misstänkta transaktionerna och ta fram en rapport. Swedbankchefen Birgitte Bonnesen har framhållit att inget fel har begåtts.

Nyckelfrågan inför Swedbanks stämma är om aktieägarna har fortsatt förtroende för bolagets styrelse och ledning, men också om storägarna anser att den snabbt genomförda utredningen anses vara tillräcklig.

Enligt uppgift ska det inom Swedbank finnas interna utredningar, initierade efter Danske Bank-skandalen, som visar att Swedbanks ledning blev upplyst om att banken visst hade en grupp tvivelaktiga ryska kunder – något vd Birgitte Bonnesen i oktober i fjol uppgav inte fanns.

Om utredningen som läggs fram vid årsstämman motbevisar Bonnesens uppgifter är hennes tid sannolikt över. Dessutom öppnar det för amerikanska rättsprocesser med eventuella miljardböter som följd.

Läs mer:

Så lönsamt är penningtvätt

Staten behandlar storbanker med silkesvantar

Danske banks vd: »Fanns signaler om att något inte stod rätt till«

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera