Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Hjärnan

Målvakten beter sig som en padda

Forskningsrön till Asllani och kompani inför VM-fortsättningen.

Det mest spännande ögonblicket under den nyligen avslutade turneringsinnovationen i Fotbollseuropa, Nations Cup, inträffade när den engelske landslagsmålvakten Jordan Pickford gick ut och slog sitt lands femte straff i bronsmatchen mot Schweiz. Båda lagen hade vid det tillfället slagit in samtliga sina straffar. Att målvakter slår straffar i ett straffsparksavgörande är inte exceptionellt, men sällsynt. Deras chans att bli sitt lags hjälte ligger i att rädda motståndarlagets straffar. Pickford gjorde en underlig ansats men slog in bollen i den schweiziske målvaktens vänstra hörn. Några minuter senare stod Pickford åter på mållinjen, kunde vinna matchen åt sitt landslag, dök åt höger och räddade det schweiziska skottet.

Genom att välja det hållet fattade Pickford ett vanligt beslut under press och starka affekter, kännetecknande för våra högerorienterade hjärnor, enligt en studie i Psychological Science. I den har holländska forskare gått igenom straffsparksavgöranden i herrarnas VM. Forskarna ser att målvakter oftare kastar sig åt höger när deras lag befinner sig i underläge. I ett så kritiskt läge, när endast den ensamme målvakten kan rädda sitt land, väljer hon eller han att chansa åt höger. Varför?

Flera studier har visat att människor och djur som vill något viktigt drar sig fysiskt åt höger. När en hund ser sin matte eller husse, viftar den svansen mer åt höger. Paddor, har man observerat, slår till från höger när de fångar sitt byte. Älskande människor vänder huvudet åt höger när de kysser varandra.

De holländska forskarna fick idén att kolla högerfenomenet på fotbollsplanen. »Jag satt med min kollega på baren och pratade om fotboll, och om forskning, som vi ofta gör på fredagseftermiddagarna«, berättar Marieke Roskes för Psychological Science. Hon och hennes kollegor studerade målvakter under straffsparksavgöranden, när en stor vinst hägrar.

I ett sådant läge gör både straffskytt och målvakt antaganden. Men eftersom det är extremt svårt för en målvakt att försvara hela det stora fotbollsmålet vid en straff, ensam mot en straffsparkskytt, klandrar få målvakten om hen inte lyckas hindra bollen från att gå i mål. Målvakten måste gissa straffskyttens intentioner, kasta sig utan att veta, gå på intuition – och hoppas. Straffsparksläggningar är därför, brukar det heta, målvaktens chans att bli hjälte. I Sverige minns vi Thomas Ravelli, länge ifrågasatt, länge avfärdad som en medioker burväktare i jämförelse med mer pålitliga föregångare. Men efter två räddningar under straffsparksavgörandet mot Rumänien i VM-kvartsfinalen 1994, kom Ravelli att personifiera den svenska succén under den turneringen. (Sverige tog brons.)

Är ställningen i straffavgörande lika, eller om laget leder, kastar sig målvakten lika ofta åt vänster som höger, visar studien. Men befinner sig laget i underläge, på grund av att en straffskytt just missat, och allt hänger på målvakten, dyker hen till höger i 71 procent av fallen. En påtaglig beteendeförändring i ett utsatt läge med andra ord. Det är ganska imponerande, konstaterar Marieke Roskes. »Vi människor är fortfarande styrda av djupt biologiska faktorer.«

När Sverige nu tagit sig vidare till utslagningsrundorna i damernas fotbolls-VM i Frankrike blir matcherna jämnare, och oavgjorda kamper avgörs från straffpunkten. Tänkbara svenska skyttar som Kosovare Asllani, Madelen Janogy, Nilla Fischer och Caroline Seger är härmed underrättade.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera