Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Hjärnan

Avundsjukans olidliga lätthet

På sociala medier ställs vi oproportionerligt ofta inför andra människors bästa ögonblick.

”Ja, naturligtvis, om det är vackert i morgon«, sade Mrs Ramsay. »Men du måste vara uppe med tuppen.«

Den 6-årige pojken blir överlycklig. Äntligen ska familjen resa ut till fyren. Den man i alla år sett från sommarhuset vid kusten men hittills aldrig begett sig ut till. Antingen det har blåst för hårt eller man har haft annat för sig. Men nu! Pojken klipper bilder ur en katalog från Army & navy stores och förnimmer en sällsam glädje.

I dramat, som utspelar sig på första sidan i Virginia Woolfs roman »Mot Fyren«, skriven 1927,  får läsaren därefter veta att pojken »redan vid sex års ålder tillhörde den stora klan av människor som inte kan hålla den ena känslan skild från den andra utan alltid måste låta framtidens sorger och fröjder kasta sin skugga över det som sker i nuet, eftersom för dem minsta vridning på sinnesrörelsernas hjul redan i den tidigaste barndomen äger makt att utkristallisera och nagla fast ett ögonblick varmed sorgen eller lyckan är förbundna  …«

Vår förmåga att låta fantasier om kommande händelser överväldiga oss med starkare känslor än de verkliga händelserna i sig lyckas uppbåda har förstås intresserat forskarna. Ekonomiprofessorn Micael Dahlen beskrev i boken »Nextopia« (2008) det moderna samhället som ett förväntningssamhälle, där vi rusar mot nästa jobb, konsert, resa, dejt, ständigt på hugg efter en ny kick, som lovar att bli ännu bättre än allt vi upplever nu.

Vi tycks verkligen ha starkare känslor för saker innan de inträffar, än medan de pågår och efteråt. Ett stort partaj eller en semesterresa är en mäktigare inre sensation innan den gått av stapeln än post festum, på samma sätt som ångest för en tenta eller anställningsintervju är mer plågsam inför än under. I en ny studie, publicerad i Psychological science, visar den amerikanske psykologen Ed O’Brien och två kollegor att efter drygt tio år med sociala medier har fenomenet alltmer även kommit att involvera en annan mäktig känsla: avundsjukan. »Mer än 500 miljoner människor umgås dagligen på sociala medier som Facebook där de oproportionerligt ofta ställs inför åsynen av andra människors bästa ögonblick. Det skapar en rädsla för att själv missa något och underminerar användarnas välmående«, skriver forskarna. De lät försöksdeltagare fantisera över hur det skulle kännas om deras kompisar upplevde något de själva drömde om, en efterlängtad resa eller ett spännande jobb. Hur kände de dagarna innan den tänkta händelsen? Efter? Redan som hypotetisk fantasi väckte föreställningen om kompisens framgångar stark avund, allra starkast just innan den tänkta händelsen inträffat.

I en annan studie lät forskarna försöksdeltagare titta på statusuppdateringar från jämnåriga och kollegor som inför Alla hjärtans dag 2017 postade om en inbokad romantisk dejt.  Försöksdeltagarnas missunnsamhet var påtaglig, men avtog när dejten var lyckligt genomförd. Året därpå replikerades studien, och forskarna såg samma sak: kraftfulla illasinnade känslor och tankar den 13 och 14 februari, försonliga dagarna efter.

Avund är en tudelad känsla, kan leda till både självhat och inspiration. Forskningen visar alltså att tidpunkten för när vi får veta att någon annan får det vi själva vill ha påverkar våra känslor dramatiskt. »Packat och klart för Hawaii« irrite-rar och smärtar oss, medan »Hemma igen från Hawaii« inspirerar.

Till fyren kom familjen till slut i Virginia Woolfs klassiker, men det var allt som hände däremellan som var meningen med den.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera