Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Politik / Utrikes

USA–valet: Kraftmätning på liv och död

Riksrättsutredningen mot president Trump ser ut att bli en strid om den amerikanska konstitutionen.

I NBC:s Late Night med Seth Meyers visade programledaren ett klipp där dåvarande presidentkandidaten Donald Trump sa att han ville återupprätta den amerikanska konstitutionen men samtidigt hade svårt att få ihop en begriplig mening om exakt vad som behövde rentvås.

Studiopubliken garvade. Meyers, vid sitt bruna ekbord med panoramautsikten över Manhattans skyskrapor bakom ryggen, visade ännu en sekvens där Trump pratade om konstitutionen.

– Jag vill ta tillbaka konstitutionen, sa Trump.

Seth Meyers lyfte på ögonbrynet, log och sa:

– Vad menar du med det? Den har inte stuckit i väg någonstans. Du låter som om konstitutionen vore en collegestudent som har tagit ett sabbatsår och dragit till Barcelona och nu vill stanna, för att han har träffat någon.

Meyers gjorde en precis imitation av Trump.

– Kom tillbaka konstitutionen! Katarina kommer bara att krossa ditt hjärta  …

Programledaren visade sedan en rad snabba klipp där Trump, som president, åberopade den amerikanska konstitutionens andra artikel, som beskriver presidentens ställning. Trumps besked i samtliga uttalanden var att han har en absolut rätt att göra än det ena än det andra.

– Nej, sa Meyers, du har inte en absolut rätt.

Han tittade in kameran:

– Vi har haft korrumperade presidenter förr, men Trump toppar listan.

I ABC:s talk show Jimmy Kimmel Live, som sändes i Los Angeles, med Hollywood i fonden, skrockade Kimmel:

– Onsdagen var ännu en dag packad med action. Visslorna blåste, häxorna jagade men presidenten bara fortsatte.

Kimmel visade ett inspel på Twitter från presidenten:

»Den så kallade visselblåsaren, innan han visste att jag skulle släppa utskriften, sa att mitt samtal med den ukrainske presidenten var galet, skrämmande och fullkomligt utan substans vad avser det nationella säkerhetsläget. Det här är en väldigt stor lögn. Läs utskriften.«

– Well, sa Kimmel, vi läste verkligen din utskrift och det är därför du hamnat i den här sörjan.

I Fox News rapporterade man att Trump på ett möte i Washington sagt att Demokraterna var fyllda av hat och bara vill få bort honom, och att han funderade på att stämma representanthusets talman Nancy Pelosi och Adam Schiff, som Pelosi utsett till den som ska leda riksrättsprocessen mot Trump.

– Den radikala vänstern tolererar inga avvikare, sa presidenten, och tillåter ingen opposition. Den accepterar inga kompromisser. Och kolla, vi har alla sett det, vi har sett vad som pågår, det finns inga kompromisser. Uppriktigt sagt  … de här männi­skorna är galna.

Åhörarna i Washington skrattade. I Fox News skrattade också Kellyanne Conway, Trumps rådgivare i Vita huset. Hon ombads därefter att kommentera en nyhet samma dag i Wall Street journal – att Joe Bidens son Hunter meddelat att han skulle lämna styrelsen i ett kinesiskt riskkapitalbolag.

– Well … det borde han ha gjort för länge­sen, sa Conway. Han borde aldrig varit med i den styrelsen. Han följde med på en resa med Air Force 2, med vicepresidenten i USA, som också var hans far, Joe Biden. Jag är en smula besviken på hur mainstreammedia gör allt de kan för att försvara och påpeka att Hunter Biden inte gjort något fel här. Inget olagligt.

– Det här är vad folk avskyr med träsket i Washington. Det är därför Trump blev vald. Han sa att vi måste rensa upp det, där en sådan som Hunter Biden kan få 50 000 dollar i månadslön av ett Ukrainabolag när alla vet att han inte har den sortens kompetens.

Innan Conway blev presidentrådgivare var hon kampanjchef för Trump under slutspurten av presidentvalet 2016. Hon var den första kvinnliga kampanjchefen för något av de två stora amerikanska partierna och lyckades vända ett nioprocentigt opinionsunderläge för Donald Trump till seger. Nu, i mitten av oktober, sa hon att presidentkandidaten Joe Biden har problem. Han ses inte längre som Obamas vice­president utan som Hunter Bidens pappa. Demokraterna anar vart det barkar, var Conways slutsats, men i stället för att sluta upp bakom Biden, den av partiets kandidater som ännu leder i de flesta opinionsmätningar, ser man inte någon annan väg att besegra Trump än att ställa sig bakom ett riksrättsåtal.

Lyssna på Fokuspodden om Trumps viktigaste strid:

Om det nu var möjligt att i det redan djupt polariserade amerikanska politiska landskapet ytterligare vrida upp konfrontationsnivån så gjorde Vita huset det den 8 oktober. I ett åttasidigt brev till representanthusets talman Nancy Pelosi och tre andra demokrater skrev Vita husets rådgivare Pat Cipollone att man inte ämnar samarbeta med Demokraterna i syfte att inleda en utredning om att ställa presidenten inför riksrättsåtal.

Det var inte vilket besked som helst. Det var en politisk jordbävning.

Innebörden i brevet kan utan svårighet tolkas som att presidenten avgör vad som är grund för riksrätt. I så fall ett avsteg från en viktig princip i den amerikanska maktdelningsprincipen. En konstitutionell kris tycks alltså vara under uppsegling samtidigt som USA närmar sig ett valår.

Frågan för riksrättsutredningen är hur Donald Trump använt de 400 miljoner dollar som kongressen beslutat ska gå till bistånd till Ukraina. Lät USA:s president i stället det amerikanska folkets skattepengar utnyttjas för att pressa Ukraina att dra i gång en utredning av Hunter Biden, i syfte att smutskasta hans pappa, den demokratiske presidentkandidaten Joe Biden?  Det har kommit fram att Trump frös utbetalningen av biståndet till Ukraina. Det skulle i så fall innebära att presidenten både gick emot kongressen, och bröt mot kampanjfinansieringslagen, som inte tillåter att en presidentkandidat tar emot någon form av f örmån från utlandet. Ända sedan Trumps samtal med Ukrainas president uppdagades – när en amerikansk underrättelsetjänsteman tog emot en anmälan från en visselblåsare – har presidenten förnekat att han gjort några fel. Ilsknare, argare och oftare än någonsin har han twittrat.

Den amerikanske presidenten ser beslutet att utreda om han ska ställas inför riksrätt som en fortsättning på specialåklagarens Robert Mullers Rysslandsutredning, som Trump menade var en häxjakt.

Men Ukrainaepisoden är sannolikt allvarligare. Dels för att anklagelserna mot presidenten kommer från personer inom Trumps egen underrättelsetjänst. Dels för att det finns en växande mängd material som tycks ge stöd åt påståendena. Förutom visselblåsarnas anmälningar finns sms-kommunikation mellan företrädare för Trumps officiella stab, bland annat från den amerikanske EU-ambassadören Gordon Sondland, som visar att toppdiplomater oroade sig över att hjälpen användes för att pressa Ukraina att gräva upp smuts om Biden. Bill Taylor, chargé d’affaires vid amerikanska ambassaden i Ukraina, slog larm och ifrågasatte om pengarna hölls inne i väntan på att Ukraina skulle gå med på Trumps krav. Han skrev: »Säger vi nu att säkerhetshjälp och möten i Vita huset är beroende av utredningar?« Några dagar senare skrev han till en vän: »Det här är ett mardrömsscenario för mig, vi har redan rubbat deras tillit till oss.«

Representanthusets demokratiska talman Nancy Pelosi, som under Mullerutredningen förhöll sig kallsinnig till sina partivänners påtryckningar om att dra i gång en riksrättsutredning mot Trump, beslutade att den utredning som hon bestämde sig för att inleda efter avslöjandena om presidentens

samtal med Ukraina ska ledas av representanthusets underrättelseutskott. Det vanligaste förfarandet är att det är justitieutskottet som leder riksrättsutredningar. Det har spekulerats i att Pelosi bedömt att eftersom ordföranden i justitieutskottet är en känd förespråkare för riksrätt ville hon undvika kritik för att dra i gång en partisk process.  Det har också spekulerats i att hon vetat att underrättelseutskottets ordförande Adam Schiff, en vältalig och slipad före detta åklagare, välkänd sedan Mullerutredningen, är den som Donald Trump fruktar och avskyr mest.

Tonfallet och ordvalen i brevet som Cipollone skickade till Pelosi hade tydligt släktskap med presidentens. Beslutet att inleda en riksrättsprocess var »olagligt« och »icke konstitutionellt«, ett försök att upphäva valresultatet från 2016. »Som ni vet har ni utformat och drivit igenom er hemställan på ett sätt som våldför sig på grundläggande hederlighet och konstitutionellt vedertagna processer.«

Brevet slog fast att Trump inte tillåter sin administration att delta i riksrättsutredningen. Trumps samtal med Ukrainas president Zelenskyj var »fullständigt lämpligt« och Adam Schiff skapade »en falsk version av samtalet och läste upp det för det amerikanska folket«.

Schiff hade bett ambassadören Sondland vittna bakom stängda dörrar om presidentens handhavande av Ukraina. Representanthuset krävde att han tog med sig dokument, inklusive kommunikation från sina datorer och telefoner, som har lämnats till UD men inte till kongressen.

Vita husets brev gjorde klart att Trump kommer att hindra Sondland att vittna och alla liknande försök att få vittnen att tala i riksrättsutfrågningar. En regeringsledamot sa att regeringen har »gjort halt« för att »detta inte är riktig procedur« för en riksrättsutfrågning. Vita huset kräver att Trump får utnyttja »en konstitutionell rätt« att »korsförhöra vittnen och se all bevisning i riksrättsproceduren«. Man kräver också av Demokraterna att de garanterar att Republikanerna i representanthuset får söka bevis till försvar för presidenten. Man vill att representanthusets alla ledamöter ska rösta om riksrätt.

Brevet avslutades med en uppmaning till Nancy Pelosi att »upphöra med de just nu ogiltiga försöken att driva igenom en hemsökan om riksrätt«.

På det svarade Pelosi: »Herr president, ni står inte över lagen. Ni kommer att hållas ansvarig.«

Trumps beslut att inte samarbeta kan slå tillbaka mot honom. Demokraterna har gjort klart att det han gjort kan ses som ett förhindrande av utredningen, ett i sig möjligt skäl till riksrätt. Konstitutionen föreskriver att representanthuset är »enda makt« som kan riksrättsåtala presidenten, det vill säga lägga fram anklagelser som senaten behandlar i en rättegång och därefter röstar om.

Trump motiverade sitt beslut att hindra Sondland från att vittna med frasen: »Han skulle vittna inför en totalt komprometterad kängurudomstol.«

När representanthuset, efter att ha haft ledigt i två veckor, åter samlades den 14 oktober meddelade Nancy Pelosi att hon inte tänker gå Vita huset till mötes och hålla en omröstning om riksrättsutredningen. Det var ännu ett tecken på att kraftmätningen mellan parterna i det amerikanska systemet hårdnar. Vita husets vägran att samarbeta skulle kunna leda till att statliga domstolar och i slutänden Högsta domstolen får avgöra om brevet och beskeden i det strider mot konstitutionen.

Syftet med riksrätt diskuterades av en av de amerikanska grundlagsfäderna, Alexander Hamilton. Det berättar Dag Blanck, historiker och chef för svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

– Termen »allvarliga brott och smärre förseelser« som en president ska kunna avsättas för syftar inte på juridiska brott, utan på maktmissbruk, politiska brott, som undergräver eller förstör det allmänna förtroendet för det politiska systemet. Brotten benämns som politiska för att de bedöms ge allvarliga skador på samhället som sådant.

Samtidigt som demokraterna fortsatte att kalla vittnen till riksrättsutredningen i representanthuset flög presidenten till Minnesota och höll sitt första valmöte sedan utredningen om honom drog i gång. Minnesota är en delstat där han förlorade knappt 2016 och siktar på att vinna 2020. Inför tiotusentals hänförda supportrar berättade Donald Trump att Ukrainas president just hade sagt att samtalet dem emellan inte innehöll något tal om mutor.

– Det borde vara slutet på det här. Vi gav dem en utskrift av samtalet, som var så bra att skurken Adam Schiff var tvungen att hitta på en falsk konversation som aldrig hände.

Lyssna på Fokuspodden om Trumps viktigaste strid:

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera