Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Politik / Utrikes

Israel: Tre val på mindre än ett år – men det politiska dödläget fortsätter

Israel gick till val för tredje gången på mindre än ett år. Svårigheten för något block att bilda regering har skickat in landet i ett politiskt dödläge.

Premiärminister Benjamin Netanyahu vann en stor personlig framgång i valet till det israeliska parlamentet, knesset, den 2 mars. Men den tycks inte räcka till att bilda regering. Inte heller oppositionsledaren Benny Gantz har någon större chans efter sitt usla valresultat.

Så de främsta alternativen är en bred blocköverskridande regering, vilket blir svårt efter den – till och med för israeliska förhållanden – sällsynt smutsiga och bittra valrörelsen. Eller ett fjärde val inom kort, något som ses som ett stort misslyckande för landets demokratiska system.

– Båda sidor är för svaga för att bilda egen regering, så samlingsregering är den logiska lösningen. Antagonismen och den upphettade atmosfären försvårar seriösa förhandlingar, säger Ari Shavit, politisk krönikör på den israeliska tidningen Makor Rishon.

Benjamin Netanyahu reste sig ur ett svårt underläge i opinionen, hans parti Likud blev störst och han leder ett sammansvetsat, väldisciplinerat högerblock. Dock har hans block inte majoritet utan bara 58 av de 120 platserna i knesset.

Benny Gantz försökte för tredje gången på elva månader att detronisera den korruptionsåtalade Netanyahu, som ska infinna sig till rättegång den 17 mars. Trots att hans mittenparti Blåvitt gick tillbaka hoppas Gantz kunna bilda minoritetsregering med aktivt eller passivt stöd av den parlamentariska majoritet som vill ha bort Netanyahu. Men denna är en spretig, bokstavligen oregerlig samling knesset­ledamöter vars enda gemensamma nämnare är anti-Netanyahu.

Gantz förhandlar nu med Förenade listan, en allians av fyra arabiska partier som gick starkt fram i valet, för att få arabiskt stöd för en liten mitten/vänsterregering.

Detta är något mycket kontroversiellt i Israel där de arabiska partierna – som stöds av palestinier med israeliskt medborgarskap, 20 procent av statens invånare – inte brukar »räknas« vid regeringsbildningar. Den bittra israelisk-palestinska konflikten leder till ömsesidig misstro och inte heller arabiska politiker brukar vilja ge sitt stöd till »sionistiska« regeringar.

Gantz inser att araberna är hans bästa chans i nuvarande politiska läge. Samtidigt förklarar flera i Gantz parti att de är mot dessa planer, som strider mot hans vallöften. Varje röst i knesset blir avgörande, så får han inte alla de egna med sig har han ingen regering.

Benjamin Netanyahu har rest sig ur ett svårt underläge i opinionen.

Netanyahu och hans anhängare försöker torpedera hans försök, de utmålar den tidigare överbefälhavaren Gantz som nationellt opålitlig. En Likud-minister kal­lade de arabiska politikerna »terrorister i kostym«.

Det finns risk för våldsamma protester om Gantz lyckas bilda en sådan regering samtidigt som rättegången börjar mot Netanyahu, åtalad för mutbrott, bedrägeri och trolöshet mot huvudman. Netanyahus anhängare, ungefär hälften av folket, ifrågasätter anklagelserna och anser att han är utsatt för en konspiration av »etablissemanget«.

– Netanyahu vill se tiotusentals männi­skor på gatorna som protesterar mot en minoritetsregering med arabiskt stöd. Vi kan redan se tendenser till våld, frågan är om våldet stannar i sociala medier eller når gatorna. Jag är inte optimistisk, säger Gayil Talshir, statsvetare på Hebreiska universitetet i Jerusalem.

Ari Shavit påpekar att det också finns ideologiska skiljelinjer mellan Netanyahu och Gantz, även om personfrågor dominerade valkampen. En sådan gäller Donald Trumps kontroversiella plan för israelisk-palestinsk fred, »århundradets deal«.

Planen innebar bland annat amerikanskt klartecken för israelisk annektering av delar av Västbanken och var en present till Netanyahu i valrörelsen; den visade hur nära den nuvarande USA-administrationen står dagens israeliska regering.

– Netanyahu vill annektera delar av Västbanken nu medan Trump är kvar vid makten. Det är mycket viktigt för Netanyahu, det blir hans historiska eftermäle. Gantz vill ha en fredsprocess, samtal med palestinier och arabländer, han är emot ensidiga åtgärder, säger Ari Shavit.

LÄS OCKSÅ: Fokus på resa genom Israel

***

FAKTA: Valet i Israel

Vid valet i Israel den 2 mars fick premiärminister Benjamin Netanyahus högerblock 58 av de 120 platserna i parlamentet, knesset.

Oppositionsledaren Benny Gantz mitten/väns­terblock fick 40 mandat.

En allians av arabiska partier fick 15.

Högerpartiet Israel vårt hem, som främst stöds av ryskspråkiga invandrare, är vågmästare med 7 mandat.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera