Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Aktuellt / Covid-19 / Inrikes

Svårt sjuka törs inte kontakta akutvården i tid: »Rädda att belasta oss«

Antalet samtal till SOS Alarm har ökat från 9 000 till 10 000 per dag. Samtidigt törs inte sjuka patienter kontakta akutsjukvården i tid.

En sen vårnatt under brinnande coronapandemi fick en ambulansstation i Stockholm in ännu ett samtal från SOS Alarm: En man i 60-årsåldern med bröstsmärta; ett prio ett-fall. En ambulanssjukvårdare och en specialistsjuksköterska ryckte ut i en bil; de tog med sig skyddsdräkt – som alltid när de åker ut till någon vars symtom kan vara tecken på covid-19 – och de ansiktsmasker som alla ambulanser är utrustade med, även i vanliga fall.

Det visade sig att mannen hade hjärtfel. Han hade feber och bröstsmärtor sedan flera dagar. Men av rädsla för att belasta en redan pressad vårdpersonal hade han dragit sig för att kontakta vården. Han misstänkte också att han kunde ha covid-19 och trodde därför att han borde hålla sig hemma. Mannen fördes till akutmottagningen – i sista stund, enligt Georg Sundling Glad, 32, den ambulanssjukvårdare som var på plats.

– Hade han väntat längre med att höra av sig hade det kunnat sluta med hjärtstopp, berättar Georg Sundling Glad en tidig morgon i fikarummet vid ambulansstationen i södra Stockholm.

Kring bordet samlas ett tiotal av hans kollegor ur ambulansbesättningen och dricker kaffe. De pratar livligt och glatt, men med en uppmärksam laddning i röst och rörelse; när som helst kan de larmas och behöva rycka ut. Numera är majoriteten av de larm de åker ut på personer med svåra covid-19-symptom, som ett par dagars hög feber och andningssvårigheter.

Georg Sundling Glad träffar 5–7 personer per dag med covid-19-symtom, varav någon enstaka åker med i ambulansen till sjukhus. Till största del handlar det om patienter i 25–40-årsåldern.

– Vi hämtade en man i 25-årsåldern som – från att ha varit symtomfri – på två timmar fick 38 graders feber, svårt att andas och blev nästintill medvetslös, berättar han.

Däremot har han ännu inte kört in en enda sådan patient som är över 70 år. Och för redan avlidna patienter finns en särskild ambulans, Transport av avlidna, (Trav).

Ambulansbesättningen testar inte själva om en patient har covid-19, men rycker ut om coronasymtomen beskrivs som allvarliga. Personer som endast har lätt feber och inte har svårt att andas ombeds dock att stanna hemma. Utifrån en manual med riktlinjer från SOS Alarm och Företagsläkarna bedömer ambulanspersonal på plats vad de ska följa upp och gör vissa kontroller. Innan de lämnar platsen försäkrar de sig dock om att personen är uppe och går utan att bli ansträngd.

– Coronan kan göra att det blir syrebrist i lungorna. Sitter man still och pratar kan det kännas bra, men direkt när man reser sig för att gå till toaletten eller sängen kan man bli andfådd, säger Georg Sundling Glad.

Vilka av de patienter de rycker ut till som verkligen har covid-19 får ambulansbesättningen aldrig veta; utom i undantagsfall och först i efterhand, om de råkat vara i kontakt med en patient utan att ha skyddsdräkt. Antingen har operatören då ställt fel frågor vid larmet, eller så har patienten inte varit ärlig i sina svar om symtom. Ambulansbesättningen finns heller inte med bland de omkring 18 000 personer i Stockholms län som denna vecka erbjuds test för att se om de har, eller har haft covid-19. Men har någon av ambulanspersonalen minsta symtom, som hosta, måste de gå hem, och en del av personalstyrkan är hemma.

Hur hinner de då med alla prio ett-fall, nu under coronatider?

– Det gör vi, försäkrar ambulanssjuksköterska Anneli Larsson vid fikabordet. Däremot kan prio två-fall [som exempelvis patienter med ryggsmärtor, reds anm]nu få vänta lite längre, upp till fyra timmar.

Men övriga prio ett-fall – som hjärtinfarkter, stroker och blödningar – försvinner inte för att symtom för covid-19 nu dominerar bland uttryckningarna. Och väntar man för länge med att kontakta SOS för dessa tillstånd, kan det bli för sent. Även om de covid-19-symptom som ambulansen åker ut till ofta är akuta, gäller det att inte avskräcka andra som verkligen behöver det från att söka hjälp, poängterar Georg Sundling Glad.

Prioriteringen av akuta fall sköts av SOS Alarm, som sedan det nya coronavirusets spridning i Sverige fått in ett ökat antal larm, från runt 9 000 till 10 000 per dag. Under samma tid har larmen om trafik-olyckor däremot minskat med en fjärdedel, enligt uppgift från SOS Alarm. Vilket kanske är ett skäl till att trycket vid flera akutmottagningar nu också dämpats. På många håll har akutflödena minskat 15–30 procent, uppger Arin Malkomian, akutläkare och ordförande i Svensk förening för akutsjukvård, för Fokus.

– Sitter människor hemma minskar risken för bilolyckor. När äldre och sköra håller sig hemma söker färre patienter också vård för åkommor orsakade av ansträngning.

Omställningen till att nu vårda covid-19-patienter har även skapat lediga vårdplatser på avdelningar för exempelvis planerad kirurgi. Finns risk att tillståndet hos patienter som väntar på planerad operation till slut blir akut?

– Både ja och nej. Patienternas tillstånd kan förvärras under väntan. Men blir det akut, opererar man. Höft- och knäartroser kan få vänta. Men tumörkirurgi går inte att pausa.

Före det nya coronavirusets framfart vurmade många sjukvårdspolitiker för visionen om att minska onödiga besök på akutmottagningarna; att mota patienter från sjukhus till andra vårdnivåer. Har fokus på covid-19 svept bort onödiga besök på akutmottagningen?

Nej, de onödiga besöken är en myt, anser Arin Malkomian. En studie har visat att överutnyttjande av landets akutmottagningar inte sker i någon större utsträckning. Patienter kontaktar i regel vården på rätt sätt – via vårdcentral, 1177 eller 112 – och skickas vidare till akutmottagningarna. Och för att avgöra hur allvarliga akuta symtom som kan tyckas diffusa – som feber och smärta – är, kan man behöva bedömning på akuten.

Liksom Georg Sundling Glad framhåller Arin Malkomian i stället risken för att de som behöver akut hjälp nu drar sig för att söka den; av rädsla för att smittas och av oro för att belasta vårdpersonal.

Inne på ambulansstationen råder ännu ett laddat lugn inför arbetsdagen. Men myndigheternas dagliga pressträffar, som ger intryck av ett stabilt läge, ger besättningen inte mycket för.

– Vi ser en annan verklighet, säger de.

De kallas ofta hjältar. Men Georg Sundling Glad är kluven inför epitetet. Visst gläds han åt att folk ibland lägger blommor vid ambulansbilen.

– Men vi gör bara vårt uppdrag, och vill på intet vis signalera att det skulle vara synd om oss. För det är sådana framställningar som gör att människor med pågående hjärtinfarkt kanske inte vågar ringa; eller ringer när det nästan är för sent. Av rädsla för att belasta oss.

Fotnot: Under veckan fick ambulansbesättningen reda på att även de kommer att få testas för covid-19. 

LÄS OCKSÅ: Frågor & svar: Det här vet vi om coronaviruset (covid-19)

***

FAKTA: Coronavirus eller covid-19?

Det finns ett stort antal virus som betecknas som coronavirus. Det som är aktuellt är det som upptäcktes i Kina i slutet av 2019, och vars namn är SARS-CoV-2. I allmänhet har vi de första månaderna talat om coronaviruset. Men sjukdomen som själva viruset ger upphov till har fått det officiella namnet covid-19, enligt beslut av världshälsoorganisationen WHO. Covid-19 står för coronavirus disease 2019.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera